PPF Sofiebergs förskola HT 25 VT 26

Här kan ni vårdnadshavare läsa hur vi pedagoger och barn kommer att möta problemlösning i olika konstellationer.

Pedagogisk planering för Kärlekens VO 2025/2026 

  

  

 

Analys och utvecklingsområden	Motivera val av område:  Vad är det från tidigare utvärderingar eller annat som gör att ni valt detta arbetsområde?  Vilka tidigare kartläggningar kan användas som motivering?
Styrdokument	Vilka mål i läroplanen och andra styrdokument utgår ni ifrån (skriv ner ordagrant):  Vad vill vi att barnen ska utforska/upptäcka/uppleva/lära?  Vilka förmågor, färdigheter och begrepp vill vi att de ska utveckla?
Värdeord	Vad innebär våra värdeord för verksamheten?
Genomförande	Arbetssätt & aktiviteter för att sträva mot målen:  Hur skapar pedagogerna förutsättningar för barns lärande?  Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör barns inflytande?   Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör barns utbildning inom digitalisering?
Differentiering  (vad behöver göras olika)	Olikheter inom barngruppen:  Vilka olikheter finns och hur varieras undervisningen efter detta?
Utvärdering	Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts: Ni kan också välja enbart några av målen för utvärdering:     Vad ska dokumenteras?  Hur ska dokumentationen göras?   När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)?  Vem/vilka genomför dokumentationen?  Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)?  Utvärdering skall ske tre gånger per år, en verksamhetsträff på hösten och en på våren samt en studiedag i januari vid varje tillfälle med koppling till läst litteratur.

  

Pedagogisk planering förskolan: Sofiebergs förskola 2025/2026 

 

Tema: Djojjs Upptäckare 

  

 

ANALYS OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN

Utifrån förra årets analys kan vi se följande utvecklingsområden som vi vill ta med in i årets PPF:    Framgångsfaktorer  Samverkan med hemmet  Pedagogisk dokumentation tillgänglig för barnen.   Konkreta och tilltalande artefakter som stöd i barnens kommunikation.  Lärmiljöer som lockat till utforskande och möjliggjort för undervisning ur ett hela dagen-perspektiv. Vi fortsätter använda verktyget tillgängliga lärmiljöer från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) i vårt arbete även detta läsår.     De ovanstående punkterna har bidragit till barn ökade delaktighet och inflytande över sin lärande-process samt fungerat som stöd för oss pedagoger att synliggöra barnens förändrade kunnande.     Utvecklingsområden  Utmana oss i utomhuspedagogik och implementera undervisningen även i utomhusmiljön.   Gemensam utmaning har varit att mötas över avdelningarna i temat utifrån gemensamma fokusområden/begrepp. Här hade vi behövt en djupare samsyn kring definitioner av exempelvis begrepp och vad det innebär för varje avdelning eller grupp.

BAKGRUND OCH SYFTE

Bakgrund  Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit ställning till alla barns rätt till en utbildning som är tillgänglig i alla sammanhang och under hela dagen. För att säkerställa en hög måluppfyllelse arbetar förskolorna med lokala utvecklingsplaner där språk och matematik är ett prioriterat område. Dessa aktiviteter integreras i förskolans verksamhet genom både planerade och spontana aktiviteter anpassade efter barnens intresse och ålder. Med hjälp av verktyget tillgängliga lärmiljöer från SPSM (specialpedagogiska myndigheten) har vi vidgat möjligheterna för att hålla undervisningen levande under hela dagen. En tillgänglig lärmiljö erbjuder enligt tillgänglighetsmodellen, en mångfald av alternativa sätt att lära. Våra värdeord är glädje, tillit, välkommen och lek som genomsyrar verksamheten. Eriksson (2023) beskriver att språket i förskolan fungerar som en förutsättning för alla andra innehåll som erbjuds. Det kan t.ex. vara matematik eller andra ämnen där begrepp behöver kunna undersökas, förstås och konkretiseras.     Målet är att erbjuda undervisning som innefattar problemlösning, språklig medvetenhet och biologi för att skapa förutsättningar till gemenskap, reflektion och samarbete. Medlet är karaktärerna ur Humlan Djojjs serie och deras egenskaper som symboliserar förskolans värdegrundsarbete och förhållningssätt.    För att uppnå och sträva efter en tillgänglig lärmiljö kommer vi ta utgångspunkt i äventyrspedagogiken utvecklad av Sven-Gunnar Furmark (Spännande lärande, 2024). Här läggs fokus vid ett upplevelsebaserat, lek-och lustfyllt samt inkluderande lärande. För oss innebär detta att ha roligt tillsammans i meningsfulla varierande sammanhang.     Syfte  Genom upplevelsebaserade och lekfulla undervisningsmiljöer strävar vi efter att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati, omtanke och respekt i syfte att stärka deras sociala kompetens.

STYRDOKUMENT  BUN:s målbilder  BUF:s målbilder  LPFÖ -18  Pedagogisk planering kring dagliga situationer  Handlingsplan för språkrutin  Plan mot diskriminering och kränkande behandling

BUF:S MÅLBILDER

Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag:  Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och de stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.     Vi har en idé om lärande:  Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer.     Vi har en idé om verksamhetsutveckling:  I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande.

LPFÖ -25

2.1 Normer och värden  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla   ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.  2.2 Omsorg, utveckling och lärande  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla  Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,  förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,  förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.    2.3 Barns delaktighet och inflytande  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla  intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Pedagogisk planering kring dagliga situationer

Syftet med den pedagogiska planeringen kring dagliga situationer är att synliggöra arbetssätt, lärande och utveckling under hela dagen, i olika miljöer och sammanhang. Syftet är även att belysa och synliggöra vår syn på barns lärande och den undervisning vi bedriver i relation till de styrdokument vi behöver förhålla oss till. Vi arbetar med alla situationer och mål dagligen.     Vi lägger ett extra stort fokus på att utomhusmiljön ska inkluderas i den undervisning som bedrivs på ett naturligt sätt, precis som alla andra lärmiljöer.

Hållbar förskola

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen (Skolverket, Lpfö, 2018/2025 s.5).    Världsnaturfonden WWF (2025) skriver om förskolans engagemang kring en hållbar utveckling och benämner handlingskomptens utifrån faktorerna kunskap, motivation och möjligheter. Dessa bidrar till att barnen utvecklar förmågan att aktivt delta i arbetet för ett hållbart samhälle.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling:

Vi strävar efter att arbeta mot det relationella perspektivet och skapa tillgängliga lärmiljöer där alla ska få känna tillhörighet. Vad behöver göras olika utifrån de förutsättningar och behov som finns just nu? Vi arbetar kontinuerligt med diskrimineringsgrunderna i förebyggande syfte. Vi arbetar för ett öppet klimat där alla är välkomna. Vi strävar efter att vara närvarande pedagoger som vid behov går in och handleder såväl i undervisningssituationer som i barnens spontana lekar och om konflikt skulle uppstå med vikt på att båda parter ska få komma till tals.

VÄRDEORD

Välkommen – att bli sedd och bekräftad såväl inne som ute med vikt på allas lika värde.     Tillit – våga vara sig själv, säga vad man tycker, trygghet, våga säga nej, våga be om hjälp, våga tro att man kan och vill bli utmanad, tro på sig själv samt lita på andra.     Lek – bli erbjuden fri och planerad, lustfylld lek som lockar till utforskande och kollaborativt lärande.      Glädje – välmående atmosfär, skratt, våga bjuda på sig själv, skratta tillsammans, gemenskap på ett multimodalt sätt (variation i undervisningen).

GENOMFÖRANDE

På Sofiebergs förskola kommer vi under läsåret 25/26 fokusera undervisningen på språk, matematik och biologi.  Syftet är att genom temat ”Djojjs Upptäckare” sträva efter att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati, omtanke och respekt i syfte att stärka deras sociala kompetens.     “En viktig och grundläggande värdering barn behöver lära sig är att det är viktigare att man kan ha det roligt och bra tillsammans än att man kan få allt på sitt eget sätt” (Löwenborg, 2019, s. 138).     Med hjälp av Djojj och hans vänner som artefakter kommer vi, alla barn och pedagoger möta uppdrag, aktiviteter och lekar som innefattar problemlösning, gemenskap, språklig medvetenhet och biologi.   Målet är att genom lek erbjuda barnen möjlighet för samlärande och samspel samt utveckla relationer och sociala koder. Läroplanen för förskolan, Lpfö (2018/2025) styrker detta och menar att det är av stor vikt att erbjuda barn lek då den stimulerar och utmanar bland annat  samarbete och kommunikation.     Vi arbetar utifrån Äventyrspedagogik och tar stöd i syftet att erbjuda ett spännande arbetssätt som sätter kunskap och välmående i centrum, skapar möjligheter att lära sig på ett sätt som känns meningsfullt och skapar ett stort engagemang.     Problemlösning kommer för oss vara ett vara paraply i verksamheten.   Vi har valt att dela in problemlösningen i fyra fokusområden som följer nedan. Här beskrivs även arbetssätt och ett antal aktiviteter för att sträva mot målen.     För oss innebär problemlösning inom matematik ett arbetssätt där vi pedagoger uppmuntrar barnen att använda sina egna erfarenheter och resonemang för att hitta lösningar. Vi tänker att det inte finns bara ett givet svar, vägen till ett svar kan se annorlunda ut, precis som matematik inte bara innebär siffror och att räkna. Matematiken är i förskolans värld att lösa olika problem, lita på sin egen förmåga samt utveckla sitt självförtroende och fantasi (Molander, K., m. fl, 2009). Det handlar om att ge barnen verktyg och strategier för att närma sig och förstå matematiska begrepp som antal, mönster och former, och att uppmuntra till diskussion och samarbete kring dessa processer. Vardagliga aktiviteter såsom en undervisning kring rutinsituationer i tamburen handlar om att barnens kläder ska sorteras och läggas i olika fack samt enklare “programmering” som i vilken ordning man tar på sig kläderna. Detta innebär att barnen tränas i att reflektera över likheter och skillnader, uppfatta storlek, antal, bilda par och jämföra egenskaper (Doverborg, 2016).       Problemlösning inom språkligmedvetenhet innebär att vi pedagoger uppmuntrar barnen genom lekfulla språkliga aktiviteter som rim, sånger och samtal för att utveckla läs- och skrivförmågan. Språklig medvetenhet är en viktig aspekt av litteracitetsutvecklingen och behöver tränas på. Barnen behöver tänka på språket som system, genom att lära sig att ord kan brytas ned i mindre delar, som språkljud och stavelser. Ett sätt att stimulera barns fonologiska utveckling är att leka fram språklig medvetenhet genom olika slags lekar, exempelvis ramsor och rim. Dessa verktyg kan vi använda för att få barn att lyssna på samt uppmärksamma språkets form (Hallin & Reuterskiöld, 2021).     Att återberätta händelser är en viktig del av barns språkutveckling och förståelse. Vi kommer medvetet arbeta med dokumentation som ett inslag för att barnen ska uppmuntras till att återberätta vad de har upplevt, för att reflektera över sina erfarenheter och öva sitt språk. Vi har stöttat barnen i detta genom att bland annat använda konkreta exempel och bilder från verksamheten, detta har hjälpt dem att minnas detaljer (Bäversten & Larsson Samoladas, 2024).     Problemlösning inom biologi handlar om den naturvetenskapliga läran om livet och allt levande, såsom djur, växter, människor och mikroorganismer. Här blir vi pedagoger en viktig förebild i att uppmärksamma vad som sker i omgivningen. Det gäller att vi visar barnen hur man arbetar mot hållbar utveckling och strävar efter att barnen ska få möjlighet att se hur olika delar hänger ihop (Löwenborg, 2019). Genom att ta sig an miljöundervisningen och lägga till ett lärande kring den relation som finns mellan människor och natur kan vi använda oss av olika perspektiv. Det finns lärande i miljön där barnen får uppleva och utforska naturen på olika sätt. Det andra är lärande om miljön där barnen anammar fakta kring miljön som exempelvis årstider, vattnets kretslopp eller fotosyntesen. Det tredje perspektivet är lärande för miljön och detta ger barnen en djupare förståelse kring hur deras roll i samhället gör skillnad för miljön (Björklund, 2018).     Social problemlösning. Barn möter ständigt olika problemsituationer i relation till andra. För att kunna möta och hantera dessa på ett acceptabelt sätt behöver barn utveckla strategier. Vi pedagoger använder oss av sagor, berättelser och böcker, arrangerande lekar och aktiviteter i olika former som inspirerar till ett kreativt sätt att lösa problem. Pedagogernas roll i detta arbete är att vara observanta på hur barnen använder sin kreativitet och i sin tur uppmuntra barnen att sätta ord på hur de resonerat och tänkt i form av gemensam reflektionstid.     “Ska man vara framgångsrik när det gäller problemlösning behöver man vara flexibel i sitt tänkande kring hur man löser problem” (Löwenborg, 2019, s. 145).     Det finns en del förmågor som kopplas till den sociala utvecklingen, dessa är bland annat: lyssna, göra sig förstådd, turtagning, anpassning, empati, självkontroll, sociala koder, samarbeta, hantera konflikter etc. Vi pedagoger skapar situationer som utmanar barnens sociala förmågor samt finns som stöd i detta arbete.    Enligt Läroplan för förskolan (2018/2025) Förskolans uppdrag är trygghet och lärande. Trygghet är viktigt för barns sociala utveckling. Förskolans uppdrag för att uppnå detta är samspel i varierande konstellationer. Förskolans verktyg för att uppnå ett lärande kopplat till kunskapsutveckling är den undervisning som bedrivs. Utmaningen baserar på förmågor som barnen behöver utveckla. Exempelvis motorik, sambandet mellan teori och praktik, tänka, kommunicera, självständighet, problemlösning, utforska (prova- lyckas/misslyckas) etc (Lpfö18/25).     I arbetet anser vi att de olika typerna av problemlösning (problemlösning inom matematik, problemlösning inom språklig medvetenhet, problemlösning inom biologi samt social problemlösning) inte ses som separata delar utan samspelar med varandra.     “Att uppfatta, tolka och förstå språkliga symboler och att själv förmedla sig till omgivningen så att andra förstår, är oerhört centrala förmågor som har med människans överlevnad att göra” (Bruce & Riddersporre, 2012).

DIFFERENTIERING

Vi strävar efter att skapa en variation av meningsfulla mötesplatser ur ett hela-dagen perspektiv. Där ställer vi öppna frågor kring barnens upplevelse av det de är med om, dels för att få med barnen i processen och se så att vi håller den röda tråden.    Hur skapar pedagogerna förutsättningar för barns lärande?  Utifrån bakgrunden står språk och matematik i fokus och för oss innebär dessa mål att vi arbetar ämnesövergripande där matematik och språk går hand i hand. Likt Eriksson (2023) beskriver skapar språk, förutsättningar för andra ämnen vilket för oss även är nyfikenheten för teknik.  Vi pedagoger sätter ord på begrepp och sätter dessa i varierade sammanhang. Där det skapas utrymme att tolka, ifrågasätta, samtala, reflektera, föra fram sin åsikt och tanke. Vi tänker att dokumentation och dess innehåll ges tillbaka till barnen för att synliggöra det vi gjort och återkoppla/repetera aktionen tillsammans. Vi vill att barnen ska vara aktiva i sitt eget lärande och äga sin dokumentation och skapa lärloggar tillsammans med barnen (barnens delaktighet i deras lärloggar, det de vill ska finnas med).     Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör barns inflytande?   Vi strävar efter att erbjuda olika mötesplatser för olika gruppkonstellationer i lärmiljöer som baseras utifrån de fem T:na (Tydligt, tillåtande, tilltalande, tillgängligt och tid). Vi kopplar detta till äventyrspedagogikens tankesätt om ett upplevelsebaserat lärande.   Genom observation, kartläggning, dokumentation synliggörs barnens intressen både ur ett barnperspektiv och ur barns perspektiv. Syftet med det är att barn görs delaktiga i hela processen – syfte med det vi gör och varför vi gör det. Utifrån en barn- och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, väljer vi att utgå från barnens tankar, intressen, funderingar samt hypoteser.  Arbetssätt som förutsätter en vuxen som stöttar, utmanar, ställer öppna och nyfikna frågor. Detta för att utveckla samtal och reflektioner tillsammans med barnen för att närma oss barnens perspektiv. Vi pedagoger går in i en äventyrsvärld tillsammans med barnen, vilket innebär att vi ständigt går in i en roll som uppmuntrar till nyfikenhet, lek och fantasi.     Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör barns utbildning inom språk, matematik och teknik?   Under temats gång arrangerar vi aktioner och undervisningssituationer med syfte att utmana samt öka barnens medvetenhet kring språk, matematik och naturvetenskap i social gemenskap. Dessa situationer genomför vi genom olika gruppkonstellationer som möjliggör reflektion, kreativitet och multimodal lärglädje med variation av material, tekniker och arbetsformer.   Vi förhåller oss till de fyra F som i Läroplanen nämns som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Tanken med begreppen är att skapa en mer nyanserad syn på begreppet kunskap. Detta innebär för oss på Sofiebergs förskola att lärmiljöer bjuder in till upptäckande, upplevelser, utforskande och undersökande.     Dokumentation och samverkan med hemmet  Genom Unikum som är ett verktyg för pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, får vårdnadshavare samt barn möjlighet att följa sin lärprocess.  Vi erbjuder även månadsbrev och enskilda lärloggar.  Under läsåret kommer vårdnadshavare fått möjlighet att ta del av undervisningen på förskolan på olika sätt. Vi kommer fördjupa samverkan med hemmet genom att erbjuda ledtrådar och uppdrag för barnen att återkoppla till även hemma. Daglig information kopplat till undervisningen kommer finnas i hallen. Vi kommer erbjuda föräldrafrukost, verksamhetskväll, hälsodag och familjepicknick i “humleform” för att ge vårdnadshavare möjlighet till en inblick i sina barns vardag.

UTVÄRDERING

För att vårdnadshavarna ska få en inblick i utbildningen/undervisningen lägger vi ut en kort introduktion till vad läsårets tema kommer att handla om.     Utvärdering sker två gånger per år under studiedagarna.

  

Referenser: 

 

Björklund, C., & Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan: Att se världen i ljuset av matematik. Natur & Kultur. 

 

Bruce, B., & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan: Nycklar till livslångt lärande. Natur & Kultur Akademisk. 

Bäversten, M., & Larsson Samoladas, E. (2024). Språkrika lärmiljöer i förskolan. Lärarförlaget. 

Doverborg, E., & m.fl. (2016). Små barns matematik – undervisning & lärande. NCM. 

Eriksson, M. (2023). Språkets alla möjligheter i förskolan. Lärarförlaget.  

Hallin, A. E., & Reuterskiöld, C. (2021). Värt att veta om språkstörning. Natur & Kultur.  

 

Löwenborg, L. (2019). Barns sociala och emotionella lärande. Gothia Fortbildning. 

 

Molander, K., & m.fl. (2009). Leka och lära matematik ute, förskola. Naturskoleföreningen. 

 

Hemsidor 

SPSM (specialpedagogiska myndigheten) (2023) 

Startsida – Specialpedagogiska skolmyndigheten 

Spännande lärande - Äventyrspedagogik (2024) 

Äventyrspedagogik - Spännande Lärande - Äventyrspedagogik 

Världsnaturfonden WWF (2025) 

Åtgärder för Sverige - för klimatet, naturen & vår framtid - Världsnaturfonden WWF 

 

Styrdokument 

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18/25. (reviderad 2025). Skolverket. 

Läroplan för förskolan, Lpfö 18