Pedagogisk planering- Haverdals förskola/ Stranden 25-26

Vår pedagogiska idé tar avstamp i ”Vem får man lov att bli på vår förskola?”. Genom demokratisk anda, goda vanor och ett fokus på bemötande – varje möte räknas – så skapar vi lärmiljöer för att förverkliga detta. Vårt förhållningssätt ska vara tillåtande samt samspelande – med aktiva och nyfikna pedagoger. 

Pedagogisk planering 25/26

Matematik i lek och reflektion

Haverdals förskolor

 

Haverdals förskolor kommer att ha fördjupat fokus på matematiska mål under läsåret 2025-2026. Utifrån detta fokus ger vi barnen möjlighet att möta de olika målområdena i förskolans läroplan i så väl planerade samt spontana situationer.

 

Avdelning:

 

Bakgrund till pedagogisk planering  

Utifrån analys av:

Lpfö 18 skattning 

Lokal utvecklingsplan 25/26

Utvärdering av planerad/spontan undervisning 24/25

Barngruppens intresse, erfarenheter, förkunskaper och behov (observationer under introduktionsperioden)

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (PDTK)

Målbilder för förskolan: Språk och Matematik  

Haverdals pedagogiska ide

 

Fokusmål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

* förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

* förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik o dans. 

* tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

 

Syftestext

Vi möter barnet i det sammanhang där han/hon befinner sig i både den spontana och den planerade undervisningen, där leken är central, utifrån ett lärandefokus inom matematik. Barnen ges delaktighet i sina lärprocesser genom att dokumentera och uttrycka sina tankar med olika uttrycksformer. De får ta del av varandras lösningar och resonemang.

Vi ser alla miljöer som potentiella lärmiljöer och skapar sammanhang som lockar till lek, utforskande och kreativitet med fokus på matematik. Pedagoger stödjer barn utifrån barnens engagemang med olika sorts lärverktyg kopplat till matematik för att utmana barns lärande.

Pedagoger arbetar för en medvetenhet kring självspegling och uppmuntrar även kollegor att spegla sig själv med fokus på pedagogernas frågeställningar i mötet med barnen. Genom att pedagoger ställer öppna frågor, bekräftar barnens resonemang och för metasamtal gör vi deras tankar synliga och ger dem möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. Detta genererar i att barnen ska bli delaktiga i sina lärandeprocesser och reflektera över det de gör och lär för att få syn på sin progression.

 

Planering och genomförande - Vad ska genomsyra temat? 

Hur ska vi röra oss mot syfte och mål?  Under året ska vi få möjlighet att ingå i en utbildningsinsats om matematik i förskolan, detta kommer ledas utav professor Ola Helenius från Göteborgs universitet. Han har skrivit i Skolverkets material, förskolans matematik där han bland annat skriver om lokalisering. Vi startade terminen med att lokalisera oss på vår gård, då många barn var nyfikna på att få upptäcka den och alla barn som vistas där. Vi fick även till oss från F- klass att deras kartläggning,  Hitta matematiken visade på att lägesord var ett utvecklingsområde. Utifrån detta har vi beslutat att starta vårt projekt med utgångspunkt Lokalisera som är en av Bishops matematiska aktiviteter.

Hur ska vi röra oss mot syfte och mål?  

Vi på stranden, planerar, genomför och reflekterar (1/3) kontinuerligt tillsammans med barnen, på så sätt får barnen syn på och kan påverka sitt eget lärande.

Som lärverktyg använder vi litteratur där rollfigurerna inspirerar under projektets gång. 

Vi arbetar i olika gruppkonstelationer och användar oss av olika uttrycksformer som exemelvis bild, form, drama, rörelse, sång, musik o dans.

 

 Hur agerar vi och skapar lärmiljöer(inne/ute) och lärtillfällen som är tillgängliga för alla barn?  

Delaktighetsaspekter är viktigt utifrån att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn. Delaktighet handlar om att vara en del i en aktivitet, ett sammanhang eller en relation. I förskolan kan delaktighet handla om att vara del i ett gemensamt lärande i undervisningen och att ges förutsättningar att vara delaktig i den sociala gemenskapen. Att uppleva och känna delaktighet är en förutsättning för lärande, utveckling samt trygghetsskapande (Specialpedagogiska skolmyndigheten,SPSM).

Pedagoger på Haverdals förskolor har en aktiv och samspelande närvaro i barns lärande lek. Genom detta kan vi uppmuntra barnets kommunikativa utveckling, lärande och välbefinnande. Barn ges möjlighet att mötas i smågrupper både i den planerade samt spontana undervisningen, vilket gynnar barns relationsskapande och samspel.

(Delaktighetsmodellen SPSM)

 

På vilket sätt skapar vi förutsättningar för barnens delaktighet och inflytande?

·         Vi använder delaktighetensmodellen i vår vardag.

·         Barnen får ett ökat inflytande i våra lärande processer genom att vara delaktiga i dokumentationsprocessen (förberedelse, genomförande och reflektion).  

·         Vi ställer öppna frågor och intar ett förhållningssätt där alla barn möts av tillåtande, samspelande, aktiva och nyfikna pedagoger.

·         Vi tar tillvara på barns intresse och erfarenheter så att de på så sätt kan göra sin röst hörd.

 

Exempel på hur vi involverar vårdnadshavare i vårt arbete?

·         Unikum

·         Utvecklingssamtal

·         Whiteboard i hallen

·         Vardagliga samtal vid hämtning/lämning

·         Vårdnadshavarmöte

·         Forum för samråd

 

Undervisning under hela dagen

 

Välkomnande över hela dagen: Vi ser till att alla barn blir mottagna och känner sig välkomna, utifrån varje barns förutsättningar. Vi arbetar för att alla ska bli sedda, känna sig trygga och värdefulla över hela dagen.

Lek: Vi erbjuder miljöer och lärverktyg som lockar till lek och lärande. Vi ger möjlighet till lek och undervisning under hela dagen i alla lärmiljöer samt i olika konstellationer. Pedagoger finns närvarande i leken för att fånga barns intressen och lärande och planera vidare undervisning utifrån det.

Måltider: Vid våra måltider har vi möjlighet till undervisning och samtal, samt att måltiderna skapar förutsättningar för återhämtning.

Tema/projekt: Vi utgår från barnens nyfikenhetsområden, förförståelse och förutsättningar. Vi utmanar, utforskar och lär tillsammans med barnen.

Aktiv läsning: I samband med måltiderna erbjuds böcker i olika former. Till exempel som väntstöd innan måltiderna samt högläsning vid matbordet.

Hallen vid ut- och ingång: Vi arbetar för att alla barn utvecklar självständighet, tillit till sin egen förmåga vid på- och avklädning. Vi använder oss av bildstöd i hallen och går ut/in med en mindre grupp barn i taget för att ge goda förutsättningar för lärande. Vi ger barnen tid att prova själva och tillsammans, samt uppmuntrar dem att ta hjälp av varandra.

Undervisning ute: Vi undersöker miljön ute på olika sätt och erbjuder olika lärverktyg för lek och lärande. Barnen erbjuds undervisning utifrån läroplanens mål på förskolans gård samt i närmiljön utanför förskolan.

Vila/avslappning: Återhämtning under dagen kan se olika ut. Vissa barn sover delar av dag, andra erbjuds läsning och boksamtal, yoga, avslappningsövningar, lugn musik, pedagogiska filmer osv.

Rörelse: tillägg i reviderade läroplanen.

Hemgång/överlämning till vårdnadshavare: Vi överlämnar med hur barnets dag har varit.

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

 

Undervisningen följs upp genom en förutbestämd struktur under planeringstillfällena. Varje barns utveckling och lärande följs även kontinuerligt och systematiskt upp. Vi dokumenterar, analyserar och följer upp utbildningen och undervisningen för att kunna utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål. Analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen. Delar av detta arbete synliggörs bl.a. via processväggar på avdelningen och på Unikum.