Smörblommans förskola LUP 25/26

Syftet med utvecklingsplanen: Det är en planering för att få stöd i förskolans utvecklingsarbete mot att nå uppsatta gemensamma mål och utveckla verksamheten. Vi organiserar för att nå kollegialt lärande, vi ska gemensamt planera, analysera, följa upp och utvärdera utvecklingsarbetet. Den ska vara levande i verksamheten och medarbetarna ska vara förtrogna, delaktiga och ha inflytande i vårt gemensamma utvecklingsarbete i förskolan.

Förskola/skola: Smörblommans förskola

Tidsperiod: 2025-2026

Ansvarig rektor: Agnetha Strandahl

Anvisningar: Det systematiska kvalitetsarbetet ska ha fokus på förbättrad undervisning. Det är en av framgångsfaktorerna i det nationella kvalitetssystemet. Utvecklingsarbetet ska präglas av en undersökande utvecklingskultur som innebär att förskolan/skolan med hjälp av ett undersökande förhållningssätt arbetar tillsammans för att identifiera förskolans/skolans lokala behov av utveckling. Utifrån identifierat behov söker rektor och medarbetare ny kunskap tillsammans och relaterar undersökandet till forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet som leder till en förändrad praktik.                                             Barn och ungdomsnämnden har beslutat om tre verksamhetsmål med tillhörande prioriteringar för huvudman och verksamheterna i Barn och ungdomsförvaltningen.   Förvaltningens ledningsgrupp har fattat beslut om att tre av prioriteringarna ska vara i fokus på samtliga nivåer i styrkedjan just nu. Det behöver du som rektor beakta i ditt systematiska kvalitetsarbete. Dessa prioriteringar är: ·       Öka närvaron i skolan och för dem som är i behov av ökad närvaro i förskolan. ·       Insatser för tidig språk-, läs- och skrivutveckling. ·       Förbättra barns och elevers kunskaper och förmågor i matematik. I skolor med förskoleklass, anpassad grundskola och fritidshem ska minst en insats beröra var och en av dessa verksamhetsformer. En verksamhetsform kan beröras av en eller flera insatser. Likaså kan en insats beröra flera verksamhetsformer.   Inlämningsdatum ·       Förskolan: 15 september   ·       Övriga: 30 september

 

Andersbergsringens och Smörblommans förskolor

 

Vision:

Vår vision är att erbjuda likvärdig utbildning med hög kvalitet i förskolan. Förskolan ska vara inspirerande och inkluderande lärmiljö, där varje barn kan utvecklas och blomstra genom trygghet, glädje, motivation, nyfikenhet och engagemang. Allas delaktighet och inflytande är viktig, samt att vi har en vilja att utvecklas tillsammans.

 

Verksamhetsidé:

Samarbets- och undersökande kultur:

Vi bygger en stark gemenskap mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare där samarbete och samverkan är grundläggande för all verksamhet. Vi värdesätter och respekterarar alla. Nyfikenhet, kreativitet och fantasi uppmuntras i mötet för lärande.

 

Relationsskapande:

Vi bygger starka relationer baserade på tillit och trygghet. Det är betydelsefullt med aktivt relationsskapande mellan barn, personal och vårdnadshavare. Mångfald är en styrka i vår gemenskap, och vi omfamnar och framhåller kulturell och individuell mångfald.

 

Främja lekresponsivt förhållningssätt för att stimulera barns utveckling och lärande:

Språkutveckling är i fokus för alla aktiviteter, vilket stärker kommunikationsförmågan. Vi erbjuder tillgängliga språkinspirerande miljöer både inomhus och utomhus som inspirerar till kommunikation och lärande. Lek är en central del av lärandet, och vi främjar lekresponsivt förhållningssätt där barn och pedagoger kan utforska, skapa och utveckla sina färdigheter tillsammans.

 

Reflektion och analyskultur:

Vi uppmuntrar till en reflekterande och analyserande kultur där barn och personal reflekterar över sina erfarenheter och lärandeprocesser för kontinuerlig förbättring. En undersökande kultur stimuleras genom att erbjuda möjligheter för alla att utforska och utvecklas tillsammans.

 

 

Område: Namn på område?   Bakgrund till valt område?   Vad är problemet?   Vilka är orsakerna till problemet? Berör området någon av de utvalda prioriteringarna från BUN? Markera i rutan nedan: Närvaro ☐ Språk- läs- o skriv ☒ Matematik ☐	Barns delaktighet och inflytande för likvärdig undervisning   Utifrån reflektioner och analyser synliggörs det att vi har ett behov av att aktivt våga vända blicken mot oss själva och självreflektera kring vårt pedagogiska ledarskap för att få en ökad kvalité i undervisningen. Det framkom även att vi behöver bli bättre på att reflektera tillsammans med barn för att kunna ta del av barns perspektiv och möjliggöra barns inflytande och delaktighet i undervisningen. I våra reflektioner och analyser framkom att barnen på förskolan inte erbjuds likvärdig undervisning eftersom pedagogerna uttryckte att de saknar redskap för att komma mer på djupet i reflektion och analys. Det visades sig att alla pedagoger inte var konsekventa vid struktur och arbetat kontinuerligt med systematiskt kvalitetsarbete (planera, genomföra, reflektera och analysera). Pedagogerna uttrycker en önskan om mer tydlig struktur kopplad till systematiskt kvalitetsarbete på förskolan för att skapa mer likvärdig undervisning.   ”Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om vilka arbetssätt och lärverktyg som bäst gynnar barns utveckling. Det behövs också kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena” (Lpfö18 rev25).   Det är viktigt att ha höga förväntningar i en förskola, ha en stark tilltro till barns förmåga att utvecklas, lyckas och lära tillsammans med medforskande pedagoger. Barn är kompetenta och vår barnsyn präglar vårt förhållningssätt att utveckla barn till demokratiska medborgare. Sven Persson (2016) talar om pedagogiska relationer som baseras på respekten för barnet. Fokus på pedagogiken och tillit till barns förmåga. Ett av våra viktigaste uppdrag är att ge barn andra perspektiv, samt att bli lyssnad på. Barns inflytande och delaktighet en viktig del av utbildningen i svensk förskola. (Weckström, Klasson, 2021)
Förväntad effekt: Konkreta följder av områdets insats?	Barnen ska få möjlighet utveckla sin förmåga att följa sitt lärande genom reflektion i samtal och dokumentationen. Att barnen möts av mer likvärdig undervisning med högre kvalité där barnen inkluderas
Insats:   Undersökande fråga eller specifikt utvecklingsområde?  Mål? Vad ska läras eller utvecklas av de som deltar i insatsen? Vilka berörs? När? Hur? Resurser? Ansvarig för planering och att leda insatsen?	Insats 1: Organisation och struktur för Systematiskt kvalitetsarbete - SKA   Mål: Hela förskolans angelägenhet - Att alla pedagoger kontinuerligt arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och utvecklar sina kompetenser kring reflektions- och analysarbete.   Ökade kompetenser och kunskap kommer att leda till en högre kvalité i undervisningen där barnen kommer att möta en mer likvärdig undervisning på förskolan.  När: Arbetslagets planeringar/reflektioner, enskilda reflektioner, kompetensutvecklingsdagar, KL träffar, individuella och grupp handledningar med utvecklare, pedagogiskt forum   Vem: Alla pedagoger   Hur: Unikum som enda plattform för det SKA,          4 veckors struktur för arbetslagets planeringar: reflektion pedagogisk planering varannan vecka, reflektion föregående vecka och finplanering av kommande undervisningar- veckovis, förbereda samtal med VH i Unikum, pedagogisk planering, grupplärlogg, enskilda lärloggar,        Organisation och ledarskap på gemensamma kollegiala möten: samtalsledare och dokumentations ansvarig        Kollegiala möten med riktat innehåll: analys av inspelad undervisning, litteratur dialog, lärloggar.                Planerar och leder: Rektor och utvecklare
Uppföljning: Vad? Vem genomför? När? Hur? Ansvarig?	Uppföljning ·       Rektor och utvecklare följer processen genom de olika dokumentationerna i Unikum under året och ger återkoppling/feedback under processens gång. ·       Rektor och utvecklare följer upp, stödjer och utmanar på individuell och gruppnivå ·       Medarbetarsamtal – utvecklingsmål kopplad till LUP ·       LUP uppföljning i SKA personal på Unikum: v.43 torsdag, v.44 måndag och tisdag i arbetslaget v.44 fredag enhetsvis v.11 i arbetslaget v.12 enhetsvis
Delanalys/Analys  Vad? Vem genomför? När? Hur? Ansvarig?	LUP delanalys i SKA personal på Unikum  v.49 4/12 Kompetensutvecklingsdag – arbetslaget  v.51 enhetsvis på KL LUP analys i SKA personal på Unikum 20/5 Kompetensutvecklingsdag

 

 

 

Område: Namn på område? Bakgrund till valt område? Vad är problemet? Vilka är orsakerna till problemet?	Språklig medvetenhet Vi arbetar aktivet med språkutveckling i barngrupperna. Vi behöver nu fokusera mera medvetet och inriktat på språkligmedvetenhet som tydliggör språkljuden. Fonetiken som ska främja språk, läs och skrivinlärningen. Samt att välja ett gemensamt tema där vi ska kunna följa fokusord och fokusfraser på enheten. Vi behöver fortsätta att planera, genomföra och följa upp språkaktiviteter med fokus på språkljuden. Det ska genomföras språkaktiviteter varje dag för att se en effekt och utveckling hos barnen. Vi ser att det gett resultat på individ och på barngruppsnivå. Det blir ett kollegialt lärande för barnen och det blir en trygghet och utvecklar ett gemensamt lärande. Barnen har stort behov av att ljuda och lära sig språket utifrån språkljuden för att koppla ihop ord och begrepp. Vi vill fortsätta att följa upp insatsen för att se resultat på längre sikt och att nu rikta in oss på gemensamt tema och se om det blir ökat resultat av språkutvecklingen hos barnen på enheten. Vi skruvar även på ett av våra underlag (filmad undervisning) för att kunna analysera och reflektera hur, vad och varför barnen lär sig genom språkljudsaktiviteter både inne och ute. I Språklekar enligt  Bornholmsmodellen beskrivs det att tillsammans med andra språkutvecklande aktiviteter kan språklekarna få barnen att börja reflektera över språkets formsida. Med språklekarna som grund börjar barnen att uppmärksamma språket på ett mera medvetet sätt från vad som sägs till hur det sägs (Häggström, 2024). Vi tar stöd av Karolina Larssons forskning som bland annat tar upp vikten av hur "vi pratar och kommunicerar i förskolan är viktigt för barnens identitetsutveckling och självbild. Med språket kan vi signalera delaktighet, respekt och trygghet”(Språklig förebild i förskolan, 2019). I " Mångfaldens förskola " (Anniqa Sandell Ring, 2021) tas det bland annat upp "fem nyckelbegrepp, stöttning, interaktion, höga förväntningar, vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk." ”Leken är oerhört betydelsefull för alla barn och särskilt betydelsefull för flerspråkiga barn som ska utveckla många nya ord i svenskan”. (Mångfaldens förskola. A. Sandell Ring, 2021. S.312.) Inom olika ämnesområden används olika språkliga register, och dessa kan du medvetet planera för. Detta blir extra viktigt för de barn som inte möter ett så varierat och rikt språkbruk hemma, likväl som för många av de barn som har svenska som sitt andraspråk. (Anna Strid, 2016)
Förväntad effekt: Konkreta följder av områdets insats?	Barnen ska utveckla språket genom kontinuerlig undervisning med fokus på språkljuden varje dag i undervisningen. Att barnen använder sig av språkljuden och får ökat ordförråd och meningsbyggnad. Att barnen använder sig av fokusord och fokusfraser
Insats:   Undersökande fråga eller specifikt utvecklingsområde? Mål? Vad ska läras eller utvecklas av de som deltar i insatsen? Vilka berörs? När? Hur? Resurser? Ansvarig för planering och att leda insatsen?	Alla planerar, genomför och följer upp språkmedvetna aktiviteter utifrån exempelvis Praxisalfabetet och Bornholmsmodellen  Målet är att pedagogerna systematiskt och kontinuerligt planerar, genomför och följer upp språkaktiviteter som undervisas med barnen hela dagen, inne som ute. Att vi har förståelse för syftet med valda språkaktiviteter vi erbjuder barnen för att öka språket för varje barn. Pedagoger och barn ska förstå och reflektera över språkets formsida. Vi vill se en progression i barns språkutveckling genom att barn och pedagoger är förtrogna med: -Språket är uppbyggt av ord och meningar -Orden är uppbyggda av ljud -Ljuden kan kopplas till bokstäver  Rektor, verksamhetsutvecklare och specialpedagog behöver systematiskt följa upp språkutvecklingen och organisationen genom observationer och i dokumentation i den digitala lärplattformen Unikum. Vi använder en gemensam observationsmall för att se effekten hos barn och pedagoger som ska användas i undervisningen.   Insatser: 1- Gemensamt Tema på enheten som ska utvecklas och synliggöra ett mönster för hela barngruppen med valda fokusord och fokusfraser. 2- Språklekar utifrån exempelvis Praxisalfabetet och  Bornholmsmodellen - en väg till skriftspråket Arbetslagen gör en Pedagogisk planering och finplanering av språkaktiviteter inne som ute. 3- Filmad undervisning som stöd för det systematiska kvalitetsarbetet-planera genomför och följa upp språkundervisningen
Uppföljning: Vad? Vem genomför? När? Hur? Ansvarig?	Uppföljning sker månadsvis kontinuerlig i arbetslagen samt vid delanalys i dec 2025 i Unikum SKA Personal I arbetslagen och sedan i KL-gruppen på enheten Rektor, utvecklare och specialpedagog har uppföljning månadsvis kring observationer i undervisningen.   Underlag för uppföljning:   Under läsåret följs den lokala utvecklingsplanens olika insatser kontinuerligt upp i förhållande till de mål som skrivits fram.    Vilka underlag används som stöd vid denna uppföljning?            Utifrån LUPen vilka insatser har vi använt - hur och varför?             Effekt/rörelse/bevis på förändrat kunnande pedagoger?             Kan vi se någon påverkan på verksamhet, barn, VH? Beskriv.     Utifrån målet och insatserna, vad är nästa steg för oss pedagoger?
Delanalys/Analys  Vad? Vem genomför? När? Hur? Ansvarig?	Delanalys december 2025    Varje arbetslag utvärderar och sedan sammanställs detta i KL- gruppen på Enheten med stöd av Verksamhetsutvecklare och Rektor    Underlag för Utvärdering: Vid avslutning av en insats genomförs en utvärdering. Barns och vårdnadshavares synpunkter ska vara en del i utvärderingen för att få syn på effekterna av insatsen.          Utifrån era uppföljningar/reflektioner vilka insatser har fungerat/inte fungerat och varför?           Utifrån mål och insatser vilket förändrat kunnande ser vi hos oss själva och vad har vi för bevis?           Utifrån vårt förändrade kunnande kan vi se någon påverkan på verksamhet, barn, VH? Beskriv.          Utifrån uppföljning och utvärdering, vad är nästa steg för oss pedagoger?   Analys maj 2026    Vi analyserar arbetslagsvis utifrån Pedagogisk planering som ska vara underlag för analys av LUP. Vi analyserar enhetsvis LUP.     Alla pedagoger analyserar i KL-Personal på Unikum-Arbetslags-och enhetsvis den  20/5 Kompetensutvecklingsdag 2026.  Rektor och utvecklare reflekterar och analyserar resultatet med KL- gruppen

 

Uppgifter

Uppföljning

• Vilka underlag används som stöd vid denna uppföljning?
• Utifrån LUPen vilka insatser har vi använt - hur och varför?
• Effekt/rörelse/bevis på förändrat kunnande pedagoger? (veckoreflektioner ped.planering)
• Kan vi se någon påverkan på verksamhet, barn, VH? Beskriv.
• Utifrån målet och insatserna, vad är nästa steg för oss pedagoger?