Kartläggning av nuläge:

Hur har barnen det? Hur mår de? Har de roligt? Vad behöver barngruppen utveckla och lära? Vilka förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla? Vilken nyfikenhet, engagemang, tankar, frågor och intressen finns i barngruppen?

Vårt nuläge i barngruppen är att vi pedagoger behöver förhålla oss till de olika åldrar som våra kompisar är i samtidigt som vi har pågående introduktioner. Vi upplever att barnen visar nyfikenhet för projektfrågan, projektet och den röda tråden som är Pettson och Findus. Alla utgår ifrån sin förmåga men visar också ett stort engagemang för våra olika undervisningstillfällen där vi följer vår veckostruktur. De barnen som använder de verbala språket uttrycker tankar, vi samtalar tillsammans och frågeställningar utifrån den bok som vi använder.

På samma sätt som Pettson och Findus samarbetar i olika situationer i böckerna gör vi även här på förskolan i både planerad och spontan undervisning.

Undersökande projektfråga för pedagoger:

Hur leker och skapar vi hållbara meningsfulla relationer?

Läsårets projektfråga: Känner du Pettson och Findus?

Vad har projektfrågan blivit i vår barngrupp? Vilka spår och fokus ser vi som angelägna att gå vidare med? Behöver fråga och fokus ändras något?

Än så länge har vi inte en egen projektfråga. De spår och vilket fokus som vi ser är intressant att gå vidare med är högläsning, boksamtal och att få erfara det läsa genom estetiska uttryckssätt. Spår och fokus kan vara att uppmärksamma detaljer i boken så som att Pettson ramlar på alla äggen eller att Findus övar tjurfäktning med en röd och gulmönstrad köksgardin knuten i svansen. Hittills under terminen ser vi att barnen uppmärksammar flera av de färger som finns i boken om pannkakstårtan, vilket har lett till att vi gått på olika spaningspromenader efter dessa färger i vårt närområde som sedan gjort att vi utforskat dessa färger estetiskt genom olika lärverktyg så som att måla, trycka, sång och TAKK-tecken.

Mål för barngruppens utveckling och lärande detta pedagogiska år

– Vad?

Målområde: Social hållbarhet

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet social hållbarhet.

Vi tar även avstamp i De globala målen, mål nr 4, god utbildning för alla i vårt projekt och i vår verksamhet.

"Utbildningssystem världen över måste möta människors behov under hela livet - från förskola, grundskola, gymnasium och högre utbildning, samt alla människors lika möjlighet till livslångt lärande som gynnar deltagande i arbets- och samhällsliv. Utbildning är nyckeln till välstånd och öppnar en värld av möjligheter som gör det möjligt för var och en av oss att bidra till ett hållbart samhälle". (De globala målen, mål nr 4)

Vad har barnen hittills fått möjlighet att utveckla och lära, vilka sociala förmågor har de fått möjlighet att utveckla? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Vi strävar fortsatt efter att barnen ska få sociala förmågor så som;

Att tro på sig själv i olika sammanhang.
Att alla får öva sig på att komma till tals och bli lyssnade på.
Att få syn på sitt eget och andras lärande.

Syfte: Syftet är att få barnen delaktiga och få inflytande i sina egna lärprocesser, samt att barnen ska få befinna sig i en miljö där alla känner sig trygga och respekterade. Genom att integrera social hållbarhet i undervisningen kan barnen utveckla kunskaper om hur deras val kan bidra till en hållbar utveckling både socialt och demokratiskt.

Resiliens är något som byggs i gemenskap. Resiliens handlar om att hitta förhållningssätt inför det som vi möter i livet både i den lilla världen såväl som i den stora. Vi har ett "resilient" förhållningssätt och värdegrund där vår strävan är att få barnen att känna både nutid-och framtidstro. I vårt arebte med resiliens inser vi vikten av att ständigt vara flexibla i våra planeringar och i vår verksamhet för att få veckostruktur och organisation att fungera även när oväntade situationer och ting uppkommer.

Det är en påbörjad och pågående utveckling att tro på sig själv i olika i sammanhang. Där har vissa kommit längre än andra.

Det är en påbörjad och pågående process i alla får öva sig på att komma till tals och att bli lyssnade på. Där kan vi pedagoger behöva leda samtalet så att tal utrymmet fördelas.
Det är en påbörjad och pågående process i att få sin på sitt eget och andras lärande. Att vi tillsammans i samtals och reflektion lyfter barnens erfarenheter både enskilda och gemensamma.

”Resiliens innebär en form av flexibilitet, en förmåga att anpassa sig och förändras i enlighet med de situationer man möter i livet. Det handlar därigenom om en tillit till sin egen förmåga att avläsa och förstå olika sammanhang och skeenden och förändras och lära sig i enlighet med vad dessa situationer kräver (Furu & Heikkilä, s 25, 2022)”.

Målområde: Språk

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet språk.

Vad har barnen hittills få möjlighet att utveckla och lära, vilka språkliga förmågor har de fått möjlighet att utveckla? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Vi strävar fortsatt efter att barnen ska få språkliga förmågor så som;

Att få möjlighet att få utveckla och uttrycka sig med sitt bodyala språk och sin mimik.
Att alla får öva sig på att komma till tals och bli lyssnade på.
Att barnen får möjlighet att utveckla sitt ordförråd.

Syfte: Med hjälp av språket lär sig barn att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera upplevelser. Att ha förmåga att på olika sätt kunna uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och är en demokratisk rättighet.

Pedagogerna uppmärksammar att barnen övar och repeterar på olika färger, olika begrepp så som pannkaka, visp, hönor, och andra ordlekar. Vi lägger även märke till att barnen läser/berättar för varandra ur Pettson och Findus olika böcker. De barn som inte än har det verbala språket är kommunikativa på andra sätt.

Vårt kroppsspråk består av en rad olika kroppsliga signaler och reaktioner som alla bidrar till vår totala kommunikation. kroppsspråket är ett icke-verbalt språk och innefattar en rad kommunikationssignaler så som hållning, mimik, tonläge, blick, ögonkontakt, gester med mera (Larsson, s 52, 2019)."

Vi pedagoger är även medvetna om att en del barn behöver tid för eftertanke, för att formulera sig och lyfta sin åsikt.

"När vi ställer frågor till barn behöver vi vara bredda på att det kan ta lång tid för barnet att formulera ett svar. Detta gäller särskilt de yngre barnen, barn som lär sig ett nytt språk i och barn i språksvårigheter. Då behövs det ibland lång betänketid och kanske även möjlighet och stöd i att omformulera sig eller att prata sig, men särskilt fram till ett svar att resonera tillsammans. I alla samtal, men särskilt för barn som behöver mycket tid, är det gott att känna att man har den vuxnes uppmärksamhet fullt ut (Larsson, s 68, 2019)."

Målområde: Lek

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet lek.

Vad har barnen hittills fått möjlighet att utveckla och lära, vilka förmågor har de fått möjlighet att utveckla i leken? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Vi strävar fortsatt efter att barnen ska få förmågor inom lek så som;

Sensorisk lek (sinneslek) - Barnet undersöker med hela kroppen, undersöker föremål och saker för deras egenskapers skull, lukta, ljud, smaka, pilla osv, loose parts (vatten, sand, tyg osv), även jaga, ljus rörelse.
Funktionell lek - Barnet använder föremål och objekt på ett funktionellt sätt, som affär, kundkorg, bil fram och tillbaka, prata i telefon.
Fantasilek - Barnet använder sig av verbalt språk och abstrakt tänkande, symboliserar om föremål, låtsas att saker är något annat, som om/som är, rollek, fördjupad lek.

Syfte: Barn leker när de mår bra och de mår bra av att leka. Vi strävar efter att ha välmående barn i vår förskola och i vårt samhälle. Det vi uppmärksammar är att barnen ofta leker i lekköksmiljön Pettsons kök och vispar pannkakssmet, steker pannkakor på spisen samt dukar och bjuder till sina kompisar. Pettson och Findus finns med i utemiljön som mötesplaster, där vi lägger märke till att barnen läser/berättar ur sagorna och reflekterar över bilderna. Pettson och Findus har även varit på besök både inne på avdelningarna samt i utemiljön i form av bland annat teater.

Planering – vad och hur?

Hur har undervisning genomförts (och riktats mot målen) och vad har det bidragit till för barnen? Hur ska vi gå vidare?

Undervisningen har hela tiden tagit avstamp i den röda tråden med Pettson och Findus. Vi har bland annat pratat om begrepp så som att "smyga som katten Findus", "att baka pannkakor som Pettson" och att "kackla som hönsen". Böckerna om Pettson, Findus och pannkakstårtan går varma inne på avdelningen, både pekboksversionen och originalet. Vi läser böckerna bland annat i samlingen och efter vilan i läslust, både enskilt och i mindre grupp. Vi bläddrar fram och tillbaka bland sidorna och upptäcker och samtalar om vad vi ser. Varje sida är full med bilder bilder som är detaljrika och ständigt finns det nya saker att upptäcka.

Vi började terminen i att upptäcka olika färger i boken, så som det gula uppslaget i boken om pannkakstårtan, Pettsons röda hus och Findus gröna byxor. Vår upplevelse är att arbetet med att uppmärksamma färger har varit ett konkret sätt för de yngsta barnen, där det verbala språket inte alltid finns än, att ta sig an böckerna. Detta har lett till att vi bland annat har gått på spaningspromenader efter dessa färger i vår närmiljö och arbetat med färgerna genom olika estetiska uttryckssätt. Inne på Jollen har med hjälp av färg och papper tolkat Pettsons rödgula köksgardiner och Findus gröna hängslebyxor.

Resterande del av terminen kommer vi fortsätta arbeta med färger på olika sätt för att sedan i december lägga extra fokus på boken Pettson får julbesök, vår Pixiekalender och våra traditioner. Pedagogerna planerar för att de olika färgerna kopplat till böckerna är den basen för projektet och barnens utforskande. Barnens reflektion och intressen påverkar vart projektet tar vägen.

Organisation och arbetssätt - när, var, vem/vilka?

Hur har vi organiserat barngruppen, arbetslaget och vår tid, dag/vecka? Vad har det bidragit till och hur har det skapat förutsättningar för vår planering och arbete mot målen?

I början av terminen satte arbetslaget sin veckoplanering med bland annat rörelsemåndag, utedag, dagar för estetiska läroprocesser och kulturfredag. I denna veckoplanering inkluderas vår projektfråga "Känner du Pettson och Findus?" på olika sätt. Vi följer vår veckoplanering för det mesta om inget annat tillkommer som gör att vi behöver vara flexibla och tänka om för att samarbeta på bästa sätt över avdelningarna. Barngruppen delas oftast in i mindre grupper oavsett ålder och kön. Barnen utforskar även i åldershomogena grupper beroende på undervisning.

Böckerna om Pettson och Findus använder vi som den röda tråden i projektet och vi gör tydliga kopplingar mellan våra fokusområden till just dessa karaktärer och deras värld. På avdelningen har vi en tydlig plats för läslust där böckerna om Pettson och Findus tydligt finns presenterande med tillhörande bilder. Vår upplevelse hittills är att böckerna har varit ett stort stöd i att driva projektet framåt och ytterligare samarbete mellan avdelningarna uppstått då vi alla arbetar efter samma röda tråd.

Pedagogisk miljö – vad, hur, var?

Hur har vi använt den pedagogiska lärmiljön under uppstarten av projektåret? Hur har den stöttat barnens utveckling och lärande mot målen? Vad behöver vi fortsatta att iscensätta för barnens utforskande, skapande och lek?

Vi ser den pedagogiska lärmiljön som den tredje pedagogen i vårt projektarbete och den röda tråden med Pettson och Findus i fokus. Lärmiljöerna är under ständig utveckling utefter barnens intressen, nyfikenhet och demokratiska inflytande. Vår lärmiljö är också våra mötesplatser och ska signalera, uppmuntra och utmana till olika möten för att i sin tur kunna lägga grund för hållbara meningsfulla relationer. På avdelningen finns Pettson och Findus tydligt synliga för att också bli en del av de olika lärprocesser och den undervisning som vi bedriver. Exempelvis i både estetiska lärprocesser, språkliga lärprocesser samt i olika leksituationer.

Pettson och Findus kommer att finns med som röd tråd genom projektet också under vårterminen. I vår grovplanering för läsåret, som det ser ut just nu, har vi tänkt att Findus möjligen kan få följa med de olika kompisarna i barngruppen hem för att på så sätt få ett samarbete mellan hemmet och förskolan kopplat till den röda tråden. Som avslutning på projektet har vi i grovplaneringen än så länge tänkt att gemensamt med Flotten bygga Pettsons gård av återbruksmaterial.

Leran pågår som ett parallellt estetiskt uttryck kopplat till Pettson och Findus. Målet är att barnen ska få utforska många olika estetiska uttryckssätt varav lera är ett av dem. Pettson och Findus är delaktiga i mötet med leran och kan utmana barnens fantasi och föreställningsförmåga. Syftet är att genom gemensamma erfarenheter och upplevelser skapas hållbara meningsfulla relationer. Denna gång i skapande.

När vi under terminens gång arbetat med olika färger från böckerna om Pettson och Findus är målet att barnen ska få erfarenheter av sitt närområde och att vi tillsammans uppmärksammar bland annat färgen grön som några övar på och andra repeterar. Pettson och Findus är delaktiga i mötet med färgen grön och matematiska former. Syftet är att genom gemensamma erfarenheter och upplevelser skapas hållbara meningsfulla relationer. Denna gång i skapande och matematisk perspektiv som olika former cirkel, kvadrat och triangel.

Ytterligare ett estetiskt uttryckssätt som vi kontinuerligt använder oss av i arbetet med Pettson och Findus är musik i olika gener. Exempelvis Jussi Björlings Till havs och andra symfonier är något som vi ofta spelar både inomhus och utomhus. Nu till jul kan Jussi Björlings version av Helga natt också väl komma till pass kopplat till boken Pettson och Findus får julbesök.

2. Projektbeskrivning Södermalm 2025–2026 Jollen

Matriser i planeringen

Uppgifter