Kartläggning av nuläge

Hur har barnen det? Hur mår de? Har de roligt? Vad behöver barngruppen utveckla och lära? Vilka förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla? Vilken nyfikenhet, engagemang, tankar, frågor och intressen finns i barngruppen?

Vi upplever att barnen är trygga och nyfikna genom att de söker kontakt med varandra och pedagoger samt visar glädje och entusiasm i lek och gemensamma aktiviteter. Genom gemensamma och lustfyllda upplevelser har barnen skapat trygga relationer och vi ser att de tar för sig i miljön, både inomhus och utomhus, och med material. Vi fortsätter att stötta varje barn i att uttrycka sina behov i sociala situationer och fortsätter ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna på varandra, kompromissa och lösa konflikter. Vi ser också ett behov av att arbeta vidare med barns emotionella kompetens – att identifiera, förstå och sätta ord på känslor hos sig själva och andra.

Vilka förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla?

Förstå och hantera känslor
Skapa, vårda och reparera relationer
Samarbete, turtagning och gemensamt ansvar
Förmåga att uttrycka tankar, känslor och idéer genom olika uttrycksformer
Uppleva glädje, gemenskap och tillhörighet i leken

Barnen visar stark nyfikenhet för naturen, skatter, gemensamma lekar och berättelser/sagor, teman som också naturligt knyter an till Kurran och Pigan. De visar intresse för att skapa, bygga och undersöka med hjälp av olika material och verktyg. Många är intresserade av att läsa böcker och kommer gärna med en bok och vill bli lästa för. Dans, sång och rörelse och att få använda hela kroppen är något som verkligen uppskattas hos barnen.

Undersökande projektfråga för pedagoger:

Hur leker och skapar vi hållbara meningsfulla relationer?

Vad har projektfrågan blivit i vår barngrupp? Vilka spår och fokus ser vi som angelägna att gå vidare med? Behöver fråga och fokus ändras något?

För oss har projektfrågan tagit formen av att utforska olika samspelssituationer, hur vi är mot varandra och vår omgivning samt hur vi kan samarbeta och hjälpa varandra. Genom böckerna om Kurran och Pigan får barnen syn på olika sätt att vara tillsammans, lösa konflikter och visa omtanke och karaktärerna hjälper oss förstå olika situationer och lockar till utforskande av olika innehåll.

Vi kommer att arbeta vidare med vänskap och inkludering, känslor och empati i form av att förstå och uttrycka känslor, samarbete och lösa problem tillsammans samt utforskande av naturen och exempelvis ”skatter”, "spår" som tema för upptäckarlust och fantasi.

Behöver fråga och fokus ändras något?
Nej, men vi förtydligar fokus mot relationell trygghet – hur vi kan skapa en miljö där alla barn känner sig sedda, hörda och betydelsefulla. När barn har relationell trygghet vågar de utforska sin omgivning och leka fritt, känna sig trygga att uttrycka känslor och behov, hanterar konflikter bättre samt att deras sociala och emotionella kompetenser utvecklas positivt. Relationell trygghet kan byggas genom att vi vuxna är lyhörda, varma och konsekventa i våra möten med barnen och genom att skapa en miljö där varje barn får en meningsfull kontakt och en trygg anknytning.

Mål för barngruppens utveckling och lärande detta pedagogiska år

– Vad?

Barnen ska få möjlighet att:

utveckla förmågan att förstå och hantera sina egna och andras känslor (empati och emotionell kompetens)
skapa och vårda relationer genom att lyssna, kompromissa, komma överens och visa omtanke
hantera konflikter och hitta gemensamma lösningar
uppleva delaktighet och tillit i gruppen
bygga resiliens genom att möta och bearbeta utmaningar tillsammans med andra
reflektera kring vad det innebär att vara en god vän

Målområde: Social hållbarhet

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet social hållbarhet. Vad har barnen hittills fått möjlighet att utveckla och lära, vilka sociala förmågor har de fått möjlighet att utveckla? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Under terminen har barnen fått möjlighet att utveckla sina sociala förmågor genom vardagliga och återkommande situationer som måltider, påklädning, lek på gården och små samlingar. I dessa stunder har barnen visat ett växande intresse för varandra – de härmar, delar material och leksaker, bjuder in till lek, söker ögonkontakt och delar skratt. Vi ser att trygghet och tillit växer fram i det upprepade och igenkännbara – när barnen får mötas i samma aktiviteter skapas förutsättningar för relationer att fördjupas. Genom att iscensätta situationer och aktiviteter där barnen aktivt får samarbeta och samspela med varandra, har de fått möjlighet att träna på att turas om, hjälpas åt och dela med sig och vi hör att barnen använder begrepp som ”Min tur”, ”xxx samarbetar!”, ”Tillsammans!”.

Vi ser också att barnen visar omsorg och empati i vardagen, till exempel när någon är ledsen eller trött: ”XXX är ledsen” eller ”XXX är trött” och tröstar genom att ge kompisens napp eller gosedjur. Detta visar att barnen utvecklat förmågan att uppmärksamma och/eller sätta ord på sina kompisars känslor. Många barn söker aktivt varandras närhet, även utan ord, genom att sitta tätt, hjälpa till eller följa efter varandra i leken. De inspireras av varandra! Det kan vara ett tecken på att barnen känner sig trygga och i gruppen.

Vi vill fortsätta fördjupa arbetet med barns delaktighet och empatiska förmågor. Vi vill ge barnen fler gemensamma erfarenheter att samlas kring och arbeta vidare med att stärka deras förmåga att uttrycka och förstå känslor – både sina egna och andras. Vi vill också fortsätta att skapa samspelssituationer där relationer får växa naturligt och där varje barn ges utrymme att göra sig hörd och förstådd och tillsammans utveckla förmågan att förhandla i leken, komma överens, turas om, dela med sig och samarbeta.

Målområde: Språk

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet språk. Vad har barnen hittills få möjlighet att utveckla och lära, vilka språkliga förmågor har de fått möjlighet att utveckla? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Barnen ska få möjlighet att:

uttrycka sina tankar, känslor och idéer i dialog med andra
lyssna aktivt och visa intresse för andras perspektiv
samtala om gemensamma upplevelser, böcker och vardagssituationer
formulera frågor och hypoteser om världen, sig själva och relationer
använda berättande som sätt att bearbeta och förstå händelser

Under terminen har barnen fått många tillfällen att utveckla sitt språk genom vardagliga situationer som måltider, påklädning, lek och samlingar. I dessa sammanhang har vi sett hur barnen allt oftare använder ord, ljud och kroppsspråk för att uttrycka sina behov, känslor och viljor. De visar glädje i kommunikationen genom att härma ord, upprepa ljud och dela spontana skratt och uttryck med både barn och vuxna.

Barnen har börjat delta mer aktivt i samtal och visa förståelse för turtagning. Vi ser att de lyssnar på varandra, svarar på tilltal och visar intresse för vad andra säger eller gör. Flera barn använder språket för att kommentera sin lek, ställa frågor och dela upplevelser, till exempel när de berättar vad som hänt hemma eller under dagen. Genom gemensam läsning och genom att skapa mening av böckerna om Kurran och Pigan, hör vi att de bearbetar texten, återberättar och utvecklat sitt ordförråd. Vi hör också att de i större utveckling sätter ord på både känslor och händelser. Genom sagor, rim, ramsor och sånger har barnen fått möta språkets rytm och melodi.

Vi arbetar medvetet för att skapa språkutvecklande miljöer där språk, lek och samspel hänger ihop. Vi vuxna är närvarande och benämner det som sker i stunden, sätter ord på känslor och handlingar, och använder upprepning för att stärka barnens förståelse. Vi läser och sjunger dagligen, och ger barnen möjlighet att delta i smågrupper där de får mer talutrymme. Genom gemensamma upplevelser får barnen nya ord och begrepp att sätta i relation till sina erfarenheter. Vi kommer att fortsätta att medvetet synliggöra språket i alla delar av dagen – så att varje barn får känna att deras ord och uttryck är viktiga och värdefulla.

Målområde: Lek

– mål för barngruppens utveckling och lärande kommande pedagogiska år utifrån målområdet lek. Vad har barnen hittills fått möjlighet att utveckla och lära, vilka förmågor har de fått möjlighet att utveckla i leken? Vilka tecken ser vi på det? Hur behöver vi gå vidare?

Barnen ska få möjlighet att:

utveckla sin förmåga att samarbeta och förhandla i leken
utforska känslor, relationer och sociala situationer i tryggt samspel
få tilltro till sin egen roll och sina idéer i leken
skapa egna berättelser och gemensamma fantasilekar
uppleva glädje, gemenskap och tillhörighet i leken

Barnen har fått möjlighet att utveckla sina samspelsförmågor på olika sätt med leken som verktyg. Vi ser att barnen visar glädje och nyfikenhet i leken och att de allt oftare söker varandras sällskap för att leka tillsammans. Genom återkommande lekar och gemensamma aktiviteter har de utvecklat trygghet och tillit till både vuxna och barn.

Barnen har fått möjlighet att träna på att samarbeta, turas om och förhandla i leken. De delar material, bjuder in varandra och använder både ord, blickar och handlingar för att kommunicera och samspela. Vi ser att barnen får tilltro till sina idéer, tar för sig i våra miljöer och bland material och vågar initiera egen lek, samtidigt som de utvecklar sin förståelse för andras perspektiv.

En del av barnen har börjat med att tydligt visa sin fantasi och berättarförmåga genom att skapa enkla berättelser och gemensamma låtsaslekar. Leken är fylld av glädje, skratt och samhörighet – något som visar att barnen upplever gemenskap och tillhörighet i gruppen. De inspireas av varandra i leken och tar efter varandra samt härmar vad andra gör, något som ofta bjuder in till massa av skratt.

Vi pedagoger har varit närvarande och stöttande i leken – hjälpt barnen att hitta varandra, tolkat signaler och satt ord på det som händer. Vi har skapat miljöer och använt material som uppmuntrar till samspel, fantasi och gemensamt utforskande. Genom att dela in barnen i smågrupper har vi gett dem trygghet och möjlighet att bygga relationer i mindre sammanhang. Vi vill fortsätta utveckla barnens förmåga att samarbeta, förhandla och skapa gemensamma berättelser i leken och aktivt stötta barns samspel, språk, kommunikation och fantasi.

Planering – vad och hur?

Hur har undervisning genomförts (och riktats mot målen) och vad har det bidragit till för barnen? Hur ska vi gå vidare?

Undervisningen har utgått från vårt gemensamma projekt med Kurran och Pigan, där vi startade upp med en gemensam skattjakt ute på gården och med karaktärerna som kom på besök. Syftet var att väcka barnens nyfikenhet, skapa en gemensam upplevelse och bygga en grund för lek, berättande och samspel.

Genom sagan ”Kurrans skatt”, gemensam läsning, lek, samtal och skapande har barnen fått möjlighet att utveckla språk, fantasi, empati och samarbetsförmåga. Barnen har fått uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer – sång, bild, dans och drama – vilket stärkt deras möjligheter att kommunicera på flera sätt samt att bearbeta och skapa mening av bokens innehåll. Brev och uppdrag från karaktärerna har väckt nyfikenhet och intresse hos barnen samt gemensamma upplevelser att bygga vidare på. Fokus på att göra tillsammans, samarbeta och hjälpas åt!

Vi har även bjudit in barnens familjer i projektet genom sommaruppdraget, där varje barn tagit med sig en egen ”skatt”. Dessa skatter har blivit viktiga för barnen som stolt har fått visa upp sin skatt och dela med sig.

Vi har bearbetat boken på olika sätt och med hela kroppen samt kopplat det till naturen där vi också kunnat följa naturens skiftningar. Vi har varit på äventyr, precis som Kurran och Pigan, och bland annat letat skatter i naturen som fått följa med tillbaka till förskolan. Vidare har barnen fått utforska naturmaterialet genom skapande.

Vi ser att barnen visar nyfikenhet, entusiasm och glädje i leken, samarbetar och kommunicerar mer med varandra, använder berättande och språk för att förstå och dela upplevelser samt tar för sig i miljön, med material och med varandra.

Hur vi går vidare:
Vi kommer fortsätta att fördjupa oss i projektet genom att fortsätta följa Kurran och Pigans äventyr. Vi vill ge ännu mer utrymme för lek och berättande, samt utveckla barnens förmåga att uttrycka känslor och tankar genom olika uttrycksformer. Vi kommer fortsätta skapa inspirerande mötesplatser som bjuder in till språkande, fantasi och samspel.

Organisation och arbetssätt - när, var, vem/vilka?

Hur har vi organiserat barngruppen, arbetslaget och vår tid, dag/vecka? Vad har det bidragit till och hur har det skapat förutsättningar för vår planering och arbete mot målen?

Vi har organiserat barngruppen och vårt arbete för att skapa goda förutsättningar för trygghet, samspel och lek. Under projektets uppstart deltog alla barn gemensamt i den stora skattjakten ute på gården, vilket skapade en gemensam upplevelse och referensram för hela förskolan. Därefter har varje avdelning fortsatt arbetet utifrån barnens intressen och idéer, i mindre grupper för att ge varje barn utrymme att komma till tals och delta aktivt.

Vi har fördelat oss utefter projektets olika delar – exempelvis högläsning, skapande och lek. En del aktiviteter har vi gjort i helgrupp, exempelvis utomhus eller vid olika samlingssituationer, men också genom att dela upp oss i smågrupper. På så sätt har vi kunnat vara närvarande i barnens lek kunnat fånga upp deras frågor, stötta samspel och skapa en rolig och trygg vardag. Vi har våra rutiner som ser ungefär likadana ut varje dag, vilket bidrar till tydlighet och förutsägbarhet hos barnen vilket också skapar trygghet.

Pedagogisk miljö – vad, hur, var?

Hur har vi använt den pedagogiska lärmiljön under uppstarten av projektåret? Hur har den stöttat barnens utveckling och lärande mot målen? Vad behöver vi fortsatta att iscensätta för barnens utforskande, skapande och lek?

Under uppstarten av projektåret har vi arbetat med att skapa en inbjudande, utforskande och lekfull miljö som stödjer projektet med Kurran och Pigan. Lärmiljöerna har anpassats för att locka till fantasi, samspel och berättande samtidigt som barnens skapelser och dokumentation fått pryda väggarna och blivit till mötesplatser för samtal.

Utemiljön har fungerat som en plats för gemensamma äventyr och skattjakter, medan innemiljön erbjuder möjligheter till återberättande, skapande och fördjupning. Vi har även använt estetiska uttrycksformer – bild, sång, drama och dans – som sätt att gestalta och levandegöra berättelsen. Miljön har stöttat barnens lärande genom att vara tillgänglig, tydlig och inspirerande. Den har skapat förutsättningar för barnen att leka tillsammans, utforska och kommunicera på olika sätt. Vi kommer att fortsätta:

utveckla miljöer som bjuder in till samspel, berättande och kreativt skapande,
använda naturen som utforsknings- och inspirationskälla,
synliggöra barnens pågående processer och skapa mötesplatser i miljön genom dokumentation och barnens egna uttryck,
anpassa materialet efter barnens intressen och idéer så att leken kan fördjupas.
utveckla våra läsmiljöer

Sjötullens Projektbeskrivning 2025–2026

Matriser i planeringen

Uppgifter