Matematik-Taluppfattning genom rörelse

Vi arbetar med rörelse och lek som vi kopplar till matematiken. Vimmerby barn 3-4 år

Taluppfattning genom rörelse (hälsa och välbefinnande)

Bakgrund (varför?)

Undervisning i förskolan handlar om att konkretisera upplevelser och för att barn ska få möta matematik på bästa sätt vill vi att de ska få uppleva ämnet med flera sinnen. När vi arbetar med lärande i förskolan ska vi ta tillvara på barns egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för, samtidigt som barnen ska utmanas vidare och inspireras till nya upptäckter och kunskaper.

Genom att sammankoppla rörelse och lek med matematik i meningsfulla sammanhang får barnen möjlighet att utveckla sin taluppfattning på ett lekfullt sätt. När barnen rör sig, räknar steg, klappar eller hoppar antal gånger kopplas matematiska begrepp till kroppen och upplevelsen.

En stor del av den forskning som finns om barns tidiga matematikutveckling framhåller att det är viktigt att barnet får utveckla en god taluppfattning om det ska kunna erhålla framtida matematisk kompetens och klara sig i såväl i skolans matematikundervisning som i samhället. (Pihlgren, 2017).

På Hällby förskola så har vi beslutat att dokumentera varje enskilt barns lärprocess inom taluppfattning i deras enskilda lärloggar. Undervisningen ska genomföras och planeras med rörelse som verktyg.

Syfte

I läroplanen står det att förskolan ska ge varje barn förutsättningar

- att uppleva rörelseglädje och därmed utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva

-att utveckla sin motorik och en allsidig rörelseförmåga genom att de ges möjlighet att delta i varierade fysiska aktiviteter

-att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

-att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

 

Mål (något vi kan uppnå)

Att vi ser en utveckling hos varje barn inom området taluppfattning. Varje barns progression utgår från dennes erfarenhetsgrund.

 

Vad?

 Vi kan i planeringen av undervisningen dra nytta av att ha kännedom om Gelman och Galistels fem räkneprinciper samt barnens erfarenhetsgrund.

• Ett till ett-principen: Varje föremål paras ihop med ett annat föremål. På samma sätt kan varje tal paras ihop med en sak när du räknar. Man kan avgöra om två mängder innehåller lika många eller olika många föremål, t ex en mängd kaplastavar att dela ut till varje barn (den andra mängden) för att se om det räcker till alla barn, om det är lika många. Man räknar en sak i taget och kopplar det till en siffersymbol t.ex. tre äpplen kopplas ihop med siffersymbolen 3.

 

• Principen om talens stabila ordning: Principen om räkneordens ordning, räkneorden måste komma i en bestämd ordning. Efter 1 kommer 2, 3 och 4. Den som fortsätter med 8, 5, 17 kommer inte får rätt svar.  Varje räkneord följs åt av ett annat bestämt räkneord. Att konsekvent använda en och samma sekvens av räkneord vid uppräkning, man har lärt sig talens namn och ordningsföljd.

 

 

• Antalsprincipen (kardinaltalsprincipen): Det sist uppräknade räkneordet anger antalet föremål i den uppräknade mängden. När varje föremål i en mängd parats ihop med ett räkneord så anger det sist uttalade räkneordet antal föremål i mängden.

 

• Abstraktionsprincipen: Alla föremål som ingår i en avgränsad mängd kan räknas oavsett slag av föremål. Antal bilar på parkeringen. Antal hinkar i sandlådan. En angränsning behöver inte vara bunden till en specifik kategori ex. antal saker på bordet (en sax, en legobit, en leksakshaj, en docka, ett glas och en nyckel).

 

• Principen om godtycklig ordningen (antalskonstans): – a + b = b + a (Den irrelevanta ordningens princip) Att man kan starta var man vill när man ska räkna föremål, föremålen får dock bara räknas en gång. Det går att räkna den rosa, gröna, gula och blåa kulan, men det går lika gärna att börja på den gula kulan. Så länge varje kula räknas en gång spelar det ingen roll vilken kula du börjar räkna. Att hoppa från en ring till en annan, samtidigt räkna men ändå hålla reda på hur många det blir tillsammans, vad blir antalet? 

Viktiga förmågor i den tillämpade taluppfattningen är att med tiden kunna föreställa sig antal hos gömda föremål, kunna dela upp antal, förstå att hälften är beroende av det totala antalet och kan se olika ut, samt att kunna minska, öka och beskriva skillnader.                               (Pihlgren, 2019, s.223).

Hur? (Arbetssätt)

·       Vi använder oss av nulägesbeskrivning för att över tid kunna se en progression. T ex kan vi använda oss av Learning study som undervisningsmetod.

·       Använda rörelse som lärsituation t.ex. på gården där det finns mycket utrymme att röra sig. Exempelvis kasta en boll till varje barn eller gå på en sensorisk platta i taget  (ett till ett-principen), sånglek elefanten som balanserar och plockar upp en elefant i taget i stabil ordning 1 2 3 4….(stabila ordningen)  barnen räknar och gör en rörelse varje gång. När vi räknat klart betonar vi det sist uppräknade ordet (antalsprincipen). Räkna barn sammankopplat med en rörelse och variera ordningen när ni räknar (godtyckliga ordningen).

·       Stimulera barnens lärande inom matematik genom lek t.ex. dela ut ”mat” till dockorna i hemvråleken (ett till ett-principen,) rörelselekar t ex gå på en platta i taget (ett till ett-principen), vid regellekar där man räknar så som en elefant balanserade (principen om talens stabila ordning), uppdrag i skogen att para ihop siffersymboler med antal objekt (ett till ett-principen), varje barn tar en duplobit och sätter fast de på varandra för att synliggöra hur många barn som är närvarade på förskolan. Detta kan göras varje dag och i slutet av veckan jämförs de olika staplarna, koppla siffersymbol med antal klossar (ett till ett-principen, kardinaltalsprincipen, stabila ordningen, abstraktionsprincipen beroende på hur vi använder materialet och hur vi utmanar barnen).

·       På ett lekfullt sätt arbeta med talraden, räkna framåt och bakåt, jämföra helhet och delar, känna igen siffror, talens grannar, enklare addition och subtraktion, uppskatta mängder o s v.

·       Uppmuntra barnen att tillsammans- och på egen hand få möjlighet att lösa problem vad gäller taluppfattning.

·       Låta barnen möta matematik med flera sinnen, t ex arbeta med våra lärmiljöer så att de bjuder in till att kunna uppleva taluppfattning med flera sinnen (t ex känna med sin kropp, konkreta material och verktyg) se och känna siffersymboler i form och utseende, använda sig av sång, musik och takt.

·       Visa på hur varierat material kan användas i matematiska situationer – använda sig av material som är lockande och intressant för barnet att arbeta med. Det lustfyllda lärandet.

·       Använda oss av pedagogisk dokumentation.

·       Vi anammar ett matematiskt synsätt när vi observerar för att fånga upp situationer i vardagen ex hallsituation, utelek, matsituationer, i leken, i rutinsituationer där matematik sker.

 

 Litteratur:

Gelman, R. & Galistel, C.: The children´s Understanding of Number. London: Harvard UP: 1986.

Doverbrog, E. Antal, ordning och talbegrepp i förskolans läroplan: Information från NCM: 2011.

Pihlgren, Ann S (2017). Undervisning = lärande?

Pihlgren, Ann S (2019). Läsa, skriva och räkna: ett undervisande förhållningssätt.