Från Judendom till Jesutro

Enligt Judisk tro är det omöjligt att förstå hurdan Gud är - Gud är helig, Guds namn är så heligt att det inte ens får uttalas. I de heliga skrifterna skrivs Guds namn med de hebreiska bokstäverna JHWH, men den som läser texterna uttalar inte namnet, utan säger istället Herren. Enligt judendomen har Gud valt dem till sitt utvalda folk för att utföra ett särskilt uppdrag. De har slutit ett förbund med Gud. I detta avtal finns det särskilda regler som judarna ska leva efter, reglerna är en del av uppdraget. För att påminna sig om vikten av att följa alla Guds bud bär judiska män särskilda bönemantlar (tallit), när de ber och när de läser ur viss heliga texter. Bönemanteln har 613 fransar - lika många som antalet lagar Gud har givit.

Kristendomen handlar om en korsfäst Gud. Den judiske läraren från Nasaret umgicks med dem ingen annan ville ses tillsammans med. Han tolkade judiska heliga regler och sanningar på ett eget sätt och gick emot många traditioner som höll samman det Judiska folket under den romerska ockupationen. .

Västvärdens tideräkning utgår från Jesus födelse (troligen någon gång mellan år 7 och 4 f.v.t.) forskarna drar denna slutsats med tanke på de politiska ledarna som nämns i berättelserna kring hans födelse. Exakt när Jesus dog vet man inte heller. Troligen korsfästes han någon gång på 30 talet f.v.t. Efter Jesus död predikade hans anhängare om att han hade uppstått från de döda. De sa att hans död och uppståndelse har betydelse för alla människors liv och död. Paulus var en av de första att försöka formulera vad Jesu död och uppståndelse egentligen betyder för människan. Paulus menade att det Jesus gjorde inte bara gällde judar, man behövde inte vara jude för att vara Jesusanhängare. Jesus dog och uppstod för alla människor. Därför var icke-judar välkomna in i de kristna församlingarna, utan att behöva följa de judiska lagarna, ett synsätt som ledde till att kristendomen blev en egen religion och inte en variant av judendomen.