Världens naturtyper - Anpassningar i olika naturmiljöer

Geografi handlar om vår jord och om oss människor som lever här.
När du läser geografi lär du dig hur jorden ser ut och varför den ser ut som den gör. Du lär dig även hur vi människor använder och påverkar jorden på olika sätt.
Vi kommer att diskutera de olika krafter som formar och förändrar jordytan.
Vad händer när jordskorpans plattor rör sig?
På vilket sätt förändrar det jordens yta?
Hur uppstår olika naturkatastrofer? Vilka konsekvenser får de för människor, djur och natur?
Hur är jordens resurser fördelade och hur ser livsvillkoren ut i olika delar av världen?
Hur ser jordens olika naturtyper eller vegetationszoner ut?
Kan regnskogen räddas?
Hur ser naturen ut och vad lever människorna av på andra ställen än här?
Vi kommer jobba med att förstå och kunna använda oss av kartboken, och lär oss kartbokens alla finesser.

Innehåll

Du kommer att få lära dig mer om:

• Världsdelarna
• Processer som formar och förändrar jordytan
• Hur människor, djur och klimat påverkar jordytan
• Naturtyper och  naturresurser
• Levnadsvillkor i olika delar av världen
• Rika och fattiga länder
• Vatten i världen
• Geografiska ord och begrepp.

Genom:

• Gemensamma genomgångar
• Samtal och diskussioner
• Filmer
• Skriftliga uppgifter
• Kartuppgifter till Atlas
• Läsning av faktatexter
• Eget arbete om en världsdel
• Gemensam ordlista över geografiska ord och begrepp aktuella för temat
• Befästa betydelsefulla begrepp inom arbetsområdet för att kunna använda begreppen i olika sammanhang

Förmågor som arbetsområdet övar

Begreppsförmåga:

att förstå och använda sig av begrepp kopplade till ämnet

Kunna använda ord och begrepp i olika sammanhang

breddgrader, längdgrader, norra halvklotet, södra halvklotet, ekvator, gradnät, meridian, tidszon, klimatzon, klimat, permafrost, väder, passadvind, monsunvind, naturtillgångar, förmultna, näringsfattig, klimatförändringar, befolkning, migration, urbanisering, analfabet, livslängd, hälsovård, undernärd, konsumtion, generation, konstbevattning, odlingsterass,  försörjning, resurs, export, import, näringskedja

Analysförmåga:

Jämför saker, hur de är lika och olika varandra

urskilja tänkbara orsaker till och konsekvenser av ( klimatförändringar, människans förändrade försörjning och handelsmönster, den ojämna befolkningsfördelningen)

Visa på hur människan och naturen påverkar varandra genom att se samband mellan de olika begreppen

Kommunikativ förmåga:

Samtala, resonera och diskutera med varandra

Berätta varför man tycker som man tycker, eller gör som man gör

Kunna och våga diskutera för det man tror på när andra berättar om varför de tror på något annat

Procedurförmåga:

Kunna söka efter och samla ihop information man vill ha från olika källor, olika former av kartor, tabeller och diagram, samt utifrån dessa kunna dra olika slutsatser.

Bedömning - Hur visar du vad du har lärt dig?

Bedömning av uppnådda förmågor och kunskaper sker fortlöpande i klassrumssituationer under arbetet med det aktuella arbetsområdet, och med ett sammanfattande prov på slutet.

Dina kunskaper visar du på två sätt.

1. Vid temats slut gör du ett prov som visar dina kunskaper om

• processer som förändrar jordytan
• världsdelarna
• hur människa, djur och klimat påverkar jordytan
• naturtyper
• naturresurser
• levnadsvillkor
• kartanvändning
• geografiska ord och begrepp

2. Du ska även genomföra en uppgift om en världsdel där du genom att använda kartor och andra källor ska beskriva

• världsdelens natur- och kulturlandskap
• naturresurser
• djurliv
• befolkningsfördelning
• människornas levnadsvillkor

Samt att du jämför ett land i världsdelen med Sverige.

Målet med undervisningen är att du ska kunna svara på följande frågor:

1. Vilka processer förändrar jordytan? T ex erosion, vittring, plattektonik.

2. Hur formas jordytan och hur förändras den av människan? T ex jordbruksmark, industri. Vilka konsekvenser har det för människor och djur?

3. Vilka naturresurser finns på jorden? T ex vatten, odlingsmark, skog, mineral, fossila bränslen. Var finns de och vad används de till?

4. Vad är förnybara/icke förnybara energikällor?

5. Vilken betydelse har vattnet för människor och djur? Hur fördelas vattnet och hur fungerar vattnets kretslopp?

6. Hur är  jordens befolkning  fördelad över jordklotet? och vad det kan bero på.

6. 

6. Vad kan du får reda på av tematiska och topografiska kartor? T ex befolkningsfördelning, vatten och andra naturresurser.

7. Kan göra enkla insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, t ex vattenförbrukning.

8. Känner till centrala ord och begrepp som behövs för att läsa, skriva och samtala om geografi.

9. Kan resonera om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen, samt ge enkla förslag på hur människors levandsvillkor kan förbättras.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Kriterier

• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
• Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.