Bygga berättelser

Nu skall du få träna på att använda din fantasi och bli en riktig författare. Det är bara du som sätter gränserna. Kanske dyker det upp en drake eller ett monster eller kanske en galen gris, du bestämmer!

Kunskaper

Du ska träna dina kunskaper kring:

- hur en berättelse är uppbyggd

- vad  begreppet "den röda tråden" innebär

- hur man kan inleda en berättelse

- vad handlingen har för betydelse för en berättelse

- hur man kan avsluta en berättelse

The big Q

Vad kännetecknar en berättelse?

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Arbetsgång

Du kommer att få lyssna på några olika klassiska sagor där du får träna på att se den röda tråden.

Du kommer att få träna på att få jämföra olika berättelser, med och utan röd tråd. .

Du kommer att få träna på att få syn på en berättelses olika delar såsom inledning, handling och avslut.

Du kommer att få träna på din muntliga och skriftliga  förmåga att berätta.

Du kommer att få bekanta dig med modellen  "Sagoberget"

Du kommer att få träna på att ge och ta emot respons och utifrån den utveckla ditt berättande.

Förmågor

Begrepp

• röda tråden
• klassiska sagor
• inledning
• handling
• avslut
• respons

Bedömning

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

• berätta, muntligt och/eller skriftligt, med en röd tråd
• använda de centrala begreppen
• att bearbeta din text utifrån given respons
• förklara vad som kännetecknar en berättelse

Lektionstips

• Läsa berättelser och klassiska sagor där man visar konkret på inledning, handling och avslut.

-          Vad är en inledning?

-          Vad är en händelse?

-          Vad är ett slut?

-          Ha enskilda lektioner där man tränar tex inledning…

• Läsa berättelser där eleverna tillsammans med läraren ringar in eller klipper ut de olika sekvenserna i berättelsen, för att konkretisera.

• Muntligt, lägg ut en röd tråd på golvet. Eleverna får en början och ett slut. De får tala om vad som händer på vägen.

Exempel: Eleverna sitter vid sina platser, läraren lägger ut en röd tråd på golvet som symboliserar berättelsens början, mitten och slut.

I början berättar läraren att ”här är en liten hungrig kanin, den skall ta sig till slutet av den röda tråden där det härliga och inbjudande morotslandet hägrar.” Vad händer på vägen dit? Eleverna får nu berätta och dramatisera. De får efterhand som de kommit med förslag på handlingen ställa sig vid den röda tråden och eventuellt föreställa det som de föreslagit. När berättelsen är färdig återberättar läraren den, eleverna kan därefter skriva eller filma berättelsen.

• Sekvenskort, barnen får olika kort som de får skriva/berätta en berättelse om.

• Tankekartor eller rutor, en för inledningen, en för ”handlingen” och en för avslutet.

• Storycubes, tärningar med bilder.

• Pedagogen läser en berättelse, eleverna får välja att måla en bild från berättelsen där de också får skriva en kort bildtext till. Därefter sätter man ihop elevernas alster till en gemensam berättelse i rätt ordning. Man diskuterar vad som är början, mitten och slut på berättelsen.

• Eleverna får skriva en berättelse som de sen får rita bilder till, träna på att bryta ner och se sin berättelses olika delar i bilder

• "Sagomattan”, finns på svtplay

http://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/sagomattan

Bra att använda för att träna på att få med en berättelses alla delar, röd tråd.

• Stafettsaga

Exempel: Knyt ihop garner i olika färger (ca 1.5-2m/färg) så att det blir en jääääättelång tråd. Veva den jääääääättelånga tråden runt pinnen som en spole.  Ta en likadan tom pinne.

Sätt er i en ring

Läraren börjar att berätta och veva första färgen av garnet på den tomma pinnen, när färgen är slut lämnas pinnen över till nästa som fortsätter att berätta och veva tills den färgen är slut osv.  

• Kamratrespons, se nedan.

Respons år 1-3

Kamratrespons, skriva

                                                                                                                       

	Ja	Nej
Är det mellanrum mellan orden?
Går det att läsa vad det står?
Börjar meningarna med stor bokstav?
Slutar meningarna med punkt eller frågetecken?
Förstår du vad det handlar om?
Hänger berättelsen ihop?
Är det ett tydligt slut på berättelsen?

Respons år 4-6

Kamratrespons, skriva

                                                                                                                        Ja           Nej

Är det mellanrum mellan raderna?
Går det att läsa vad det står?
Börjar meningarna med stor bokstav?
Slutar meningarna med punkt eller frågetecken?
Förstår du vad det handlar om?
Hänger berättelsen ihop?
Har berättelsen ett tydligt slut?
Är berättelsen indelad i stycken?
Finns det personbeskrivningar?
Finns det miljöbeskrivningar?
Är dialogen rätt skriven?
Är det ett varierat språk?

Skriv två saker som du tycker var bra med berättelsen!

________________________________________________________

________________________________________________________

________________________________________________________

Ge något tips på vad kompisen ska tänka på nästa gång.

________________________________________________________

________________________________________________________

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Kriterier

• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.