<h3>Undervisningens inneh&aring;ll</h3>
<ul>
<li>Skillnaden mellan sp&auml;nning, str&ouml;m och resistans</li>
<li>Skillnaden mellan en vanlig magnet och en elektromagnet</li>
<li>Hur magnetism uppt&auml;cktes och hur nya kunskaper idag gett oss tekniska l&ouml;sningar</li>
</ul>
&nbsp;
<ul>
<li>Identifiera flera olika slags krafter</li>
<li>Att det &auml;r en f&ouml;r&auml;ndring av krafter som skapar r&ouml;relser</li>
<li>Hur v&aring;ra &ouml;kade kunskaper om r&ouml;relser och krafter p&aring;verkat v&aring;ra liv, till ex inom trafiks&auml;kerhet, utskjutning av sateliter och tv&auml;ttmaskiner</li>
<li>Anv&auml;nda fysikaliska kunskaper om r&ouml;relse och kraft f&ouml;r att f&ouml;rklara vardagliga fenomen kring till ex balans,m, tr&ouml;ghet och fritt fall</li>
<li>Samtala och argumentera kring samh&auml;llsfr&aring;gor som r&ouml;r kunskaper om r&ouml;relse och kraft</li>
</ul>
&nbsp;
<ul>
<li>Att med en partikelmodell beskriva fas&ouml;verg&aring;ngar, densitet och temperatur</li>
<li>Vad som h&auml;nder med densiteten n&auml;r fasta &auml;mnen, v&auml;tskor och gaser v&auml;rms upp</li>
<li>Vad v&auml;rmeenergi &auml;r f&ouml;r n&aring;got samt hur den kan spridas p&aring; tre olika s&auml;tt</li>
<li>Olika v&auml;derfenomen och dess naturliga orsaker</li>
<li>Hur m&auml;nniskan p&aring;verkat jordens klimat genom att f&ouml;rst&auml;rka v&auml;xthuseffekten</li>
<li>Varf&ouml;r en viss typ av elektromagnetisk str&aring;lning &auml;r farlig och en annan helt ofarlig</li>
<li>Hur v&aring;r kunskap om v&auml;rmeenergi lett till milj&ouml;v&auml;nliga metoder att tillvara p&aring; solens energi</li>
<li>Hur kunskaper om v&auml;rme och v&auml;rmespridning p&aring;verkat byggnadsteknik, samh&auml;lle och m&auml;nniskors levnadsvillkor</li>
<li>Hur ljus reflekteras i olika slags speglar och hur ljuset bryts i till ex glas och vatten</li>
<li>Hur historiska och nya uppt&auml;kter inom optiken lett till ny teknik samt hur det f&ouml;r&auml;ndrat v&aring;ra levnadsvillkor</li>
<li>att vill ljus kan delas upp i ett spektrum av</li>
</ul>
<h3>Arbetss&auml;tt</h3>
<ul>
<li>Vi kommer att arbeta med faktakunskaper, enskilt och i grupp</li>
<li>Vi kommer att titta p&aring; och diskutera filmer i &auml;mnet</li>
<li>Laborationer och demonstrationer</li>
</ul>
<h3>Redovisning av kunskaper</h3>
<ul>
<li>Diskussioner i klassen och p&aring; gruppniv&aring;.</li>
<li>Muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter/laborationer</li>
<li>Skriftlig bed&ouml;mningsuppgift</li>
</ul>
<h3>Du kommer att bli bed&ouml;md p&aring;</h3>
<ul>
<li>Hur v&auml;l du kan samtala och diskutera fr&aring;gor som r&ouml;r omr&aring;det</li>
<li>Hur v&auml;l du kan utf&ouml;ra och redovisa dina laborationer</li>
<li>Dina kunskaper inom omr&aring;det, begreppen - din f&ouml;rm&aring;ga att anv&auml;nda begreppen som ing&aring;r i kursen. Ju fler begrepp du har med i resonemanget och anv&auml;nder p&aring; r&auml;tt s&auml;tt desto b&auml;ttre.</li>
</ul>
&nbsp;
Grovplanering:
Vecka 50
Massa volym och densitet (delkapitel 4:1) Sid 100-102 Begrepp: massa, volym, densitet, regelbunden- och oregelbundenkropp Vi g&ouml;r en laboration tillsammans d&auml;r vi tar reda p&aring; 3 regelbundna kroppars densitet. Vi skriver laborationsrapport tillsammans.
Sedan g&ouml;r du g&ouml;r 2 egna laborationer
1)&nbsp;Du tar&nbsp;reda p&aring; vilka grund&auml;mnen tv&aring; oregelbundna kroppar bes&aring;r av
2) Du tar fram tv&aring; v&auml;tskors densitet (Vatten och T-r&ouml;d)
Du skriver laborationsrapport till b&aring;da samt g&ouml;r Testa dig sj&auml;lv sid 102
Du ska kunna f&ouml;rklara begreppen samt ange enheter.
Vecka 3
V&auml;rme p&aring;verkar densiteten (4:2) Sid 103-108
Vad &auml;r v&auml;rme? Materiens olika former och &ouml;verg&aring;ngar - hur beter sig partiklarna? Vad h&auml;nder n&auml;r &auml;mnen v&auml;rms upp? F&ouml;rklara vad som h&auml;nder! F&ouml;rklara hur ett strykj&auml;rn/termometer/automats&auml;kring fungerar&acute;! Vattnets ovanliga egenskap och dess konsekvenser
Begrepp: Bimetall, termostat, absoluta nollpunkten, fixpunkter Testa dig sj&auml;lv sid 108
Laboration: Brandlarm/Automats&auml;kring Laboration: N&auml;r flyter ett f&ouml;rem&aring;l?
Vecka 4
V&auml;rme sprids p&aring; tre olika s&auml;tt (4:3) sid 109-114 Hur sprids v&auml;rme? F&ouml;rklara de olika s&auml;ten! F&ouml;rklara v&auml;rmespridning i ett rum, i en kastrull mm Hur fungerar&nbsp;solf&aring;ngare/solceller?
Begrepp: Ledning Str&ouml;mning, Vakuum, Str&aring;lning Solf&aring;ngare, Solcell Testa dig sj&auml;lv sid 114
Vecka 5
V&auml;der och vind&nbsp;(4:4) sid 115-124 Hur uppst&aring;r v&auml;der? Vad &auml;r V&auml;xthuseffekten? Vad orsakar den f&ouml;rst&auml;rkta v&auml;xthuseffekten? Hur uppkommer vindar, moln, regn? Hur uppkommer en sj&ouml;bris?
 Begrepp: Varm-, Kallfront, Sj&ouml;bris, Kondensera Testa dig sj&auml;lv sid 124
V&auml;rmeenergi sid 125 Finalen sid 128-129
Prov vecka 6
&nbsp;
&nbsp;

Värmelära 8an

Matriser i planeringen

Uppgifter