Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Bild, Historia

·

Årskurs:

5

Stormaktstiden i Sverige VT 6

Hannaskolan, Grundskolor · Senast uppdaterad: 23 maj 2018

Efter Vasatiden följer en tid av enväldiga kungar och stora krig. Vi brukar kalla den tiden för Stormaktstiden. Det är nu Sverige är som störst till ytan. Vi ska fundera lite på hur denna tid av krig påverkade människorna i landet och se om det finns likheter mellan den tiden och vår tid. Vi ska även lära känna några historiska personer och få veta mer om de häxprocesser som utspelade sig under denna tid.

Konkretiserade mål

Det innebär att du ska

  • förklara vilka år stormaktstiden omfattar, och ge exempel på viktiga regenter och deras insatser och viktiga händelser under denna tidsperiod, som Gustav II Adolf, 30-åriga kriget, Kristina, Karl XII och häxprocesserna. Du ska även få träna dig i att se historiska händelser ur olika perspektiv.
  • beskriva hur Sverige styrdes. Använd begreppen: riksdag, stånd, ämbetsmän, adel, län, landshövding.
  • resonera kring orsakerna till krigen under stormaktstiden. Ge exempel på krig som handlade om religion, handel eller att erövra nytt land. Du ska även fundera vidare vilka orsaker som kan ligga till grund för konflikter idag på vår jord.
  • förklara med exemplet reduktionen under Karl XI hur det var en kamp mellan kungen och adeln om inflytandet i landet.
  • beskriva hur stort Sverige var när det var som störst och när stormaktstiden var slut.

 

Arbetssätt

Under arbetet kommer vi att:

  • läsa texter i skolan och hemma
  • se filmer ex se historieätarna
  • samtala i nära grupper för att hålla fokus bättre.
  • Läsa, återberätta text och film i smågrupper utifrån stödord.
  • ha lärarledda samtal.

Bedömning

Du ska visa dina kunskaper genom att:

svara i tummen upp

delta i samtal i klassrummet

göra små tester på ipad

svara på frågeställningar under arbetets gång

 

 

 


Läroplanskopplingar

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback