Att arbeta med geografisk information

Vi studerar planeten jorden utifrån ett kartperspektiv. Vilka olika sätt finns det för att avbilda vår värld? Vad för information får vi från olika slags kartor?

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn-, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helikopterperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor.

Centralt innehåll

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt:

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Viktiga begrepp

projektion, halvklot, longitud/längdgrader, latitud/breddgrader, ekvatorn, vändkrets, polcirkel, flygbild, satellitbild, nollmeridian, tidszon, datumlinjen, stapeldiagram, kurva, klimat, nederbörd, medeltemperatur, vegetation, näringsliv, topografisk karta, tematisk karta, absolut läge, relativt läge, geocentrisk, heliocentrisk, fossil, cylindrisk kartprojektion, konisk kartprojektion, gradnät, zenit

Konkretisering av mål

Eleven ska

• utöka sitt förråd av namn och läge för platser, floder, berg, sjöar, öar, regioner...

• kunna ange gradtal för olika orter i världen

• använda geografiska begrepp

• tyda och använda kartans symboler

• sammanställa och se samband mellan information från olika källor för att kunna beskriva ett område

Arbetssätt

Eleven ska

• lära sig innebörden av viktiga geografiska begrepp

• träna på att söka och tolka information från kartor, tabeller, diagram samt Internet

• träna på att se samband mellan information från olika källor

• träna på att sammanställa samlad information

Bedömning

Detta ska vi bedöma:

• din förmåga att använda geografiska begrepp

• din förmåga att använda geografisk information för att beskriva ett område

• din förmåga att kunna dra slutsatser om befolkningens levnadsvillkor i ett område

Dokumentation

*Du får ett skriftligt förhör där du visar att du kan ange läget för olika orter i världen.

• Du kan få skriftliga läxförhör där du visar att du behärskar geografiska begrepp.

• Du får beskriva det område du undersökt skriftligt, men även presentera området muntligt, t. ex med Power Point.

Tid för genomförande

Under vårterminen, februari-mars

I läroboken läser vi sidorna 3-4, 13-21. Förhör kommer att ske på ett urval av de här sidorna. Allt kan ju givetvis inte vara med på ett förhör. :)

Uppgifter

Filmer om kartor, gradnät m.m.

Tänkt som instuderingshjälp till arbetsområdet Att arbeta med geografisk information.

Övning 2 gradnät

Här är en liten övning där ni kan testa att ni har förstått hur man använder gradnätet på kartan. Övningen är självrättande och kan göras flera gånger. Viktigt är att ni kommer ihåg att man startar med latitud (breddgrad) och sedan tar longitud (längdgrad).

Övning 1 gradnät

Den här övningen finns online och du kan göra den flera gånger tills du är helt säker på att du kan längd- och breddgrader.

Kartor och kartkunskap faktatext med frågor.

Det finns olika typer av avbildningar för att visa hur vår planet ser ut. Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera sig på speciella områden. Mest rätt blir en jordglob, men den är ganska opraktisk att bära med sig. Istället använder vi olika slags kartor beroende på den information vi behöver. Oftast pratar vi om topografiska och tematiska kartor. I den här faktatexten får du förutom kartkunskap också lära dig mer om tidszonerna.

Film från SLI.se Kartor - historia och utveckling (V4636)

Filmen "Kartor - historia och utveckling" (V4636) som finns att streama på Sli.se. Du behöver ha ett elevkonto för att kunna streama film.

ARBETSUPPGIFTER GEOGRAFI - instruktioner till boken och arbetshäftet med övningar

1. Läs sid. 3-4 och studera bilderna av Ptolemaios och Kopernikus världsbild. Svara på uppgifterna 1 och 2 på sid. 4 med hjälp av texten och bilderna. 2. Läs sid. 13-14. Gör alla uppgifterna på sid. 15. 3. Gör kartövningarna (arbetshäftet) - följ de streckade linjerna och ta reda på vilket land det är med hjälp av en atlas (kartbok). Glöm inte att skriva landets namn på din karta. Gör en egen liknande övning till din/dina bänkgranne/grannar. 4. Läs sid. 15-17 (Att avbilda jordytan) och gör uppgifterna på sid. 17. 5. Läs sid. 17-19 (Att orientera sig på jorden) och gör uppgifterna på sid. 19. 6. Gör gradnätsövningarna - det finns två stycken länkade. Gör sedan övningen "Att ange positioner" i arbetshäftet. 7. Läs sid. 19-21. Gör en ordlista med förklaringar av de ord som du stött på och som du bör kunna efter att du har gått igenom samtliga sidor. 8. Lämna in dina svar på uppgifterna här så vet jag säkert att jag fått dem, senast söndag v. 12.

Filmer om jordens rörelser - dag och natt, årstiderna

Två olika filmer om samma sak.

Power point-presentation Geografins verktyg

En sammanfattning av vad ni behöver kunna, bortsett från kartkunskap (berg, floder, hav, länder, städer osv).