Skriva olika texttyper (sakprosa) Klass 04 åk 5-6

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.

Mål

Målet är att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. 

Inledning

All text som inte är skönlitterär kan kallas för sakprosa. Det kan vara faktatexter, tidningsartiklar, reklamtexter, instruktionsböcker, recept för matlagning, informationsbroschyrer, tidningsreportage, ja alla typer av text som inte först och främst ska berätta en historia.

Alla texter har en avsändare och den avsändaren har ett syfte, ett mål, med att skicka ut sitt budskap. Syftet en avsändare kan ha är att underhålla, att förklara eller att övertyga. Skönlitteratur som fantasy, deckare och romaner har syftet att underhålla. Sakprosatexter vill förklara eller övertyga: förklara någonting för läsaren eller övertyga läsaren om någonting.

Förmågor

Kommunikation - samtala, diskutera, presentera, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. 

Begrepp - Veta vad de olika begreppen betyder och kunna jämföra dem med varandra. 

Analys - Kunna jämföra likheter och skillnader mellan de olika texttyperna. 

Metakognitiv förmåga - Kunna välja mellan olika strategier för att skriva olika slags texttyper, pröva och ompröva strategier/sätt att träna och skriva texter. 

Förmågan att hantera information, i det här fallet kunna sortera in texter under rätt texttyp. 

Att göra

Skriva olika typer av texter. 

Gör övningarna i Liberspresso - Trollsländan - Svenska - Olika slags texter

Olika slags texter

Skriv olika slags texter

•  Beskrivande
•  Förklarande
•  Instruerande
•  Argumenterande

• Notis
• Brev
• Insändare
• Reportage
• Debattartikel
• Krönika
• Dagbok

Bedömning

• olika slags texter med innehåll som passar uppgiften, rätt struktur och språklig variation
• använder stavningsregler, skiljetecken och språkriktighet som passar uppgiften.
• söker , väljer ut och sammanställer information som passar uppgiften
• beskrivningar
• formuleringar
• ord och begrepp som hör till uppgiften
• använder text och bilder i olika former som passar uppgiften så att budskapet blir tydligare

Lektioner

Olika texttyper

Öva att byta mellan olika slags texter

Instruktion
Instruktion och inspiration

Studi - skriva novell/berättelse

STRUKTUR

En instruktion för lek och sport bör innehålla:

Rubrik

• Gör en rubrik som talar om namnet på leken. Vad går leken ut på?

• Beskriv kort vad leken går ut på. Miljö

• Var passar leken att utföras? Inomhus eller utomhus?

Antal deltagare

• Beskriv antal deltagare som är lämpligt eller om det är bestämt av regler.

Utrustning

• Vad behöver man ha för att kunna leka leken?

Igångsättning

• Hur placeras deltagare och utrustning vid starten? Rita om det behövs.

Regler

• Domare, poäng, straff eller vinst? Ta med det viktigaste. Avslutning

• Förklara varför man ska leka din lek!

Illustration

• Rita gärna en bild och förklara. En bild säger ibland mer än tusen ord.

Brev

Ett personligt brev är en skriven text som skickas i ett kuvert till en postadress. Brevet ska innehålla en öppningsfras, datum och plats, något berättande, frågor och en avskedshälsning.

Arbetsgång:

1. Till vem ska du skriva brevet?

2. Följ strukturen och skriv en kladd.

3. Gör en språkkontroll.

4. Kompisrespons.

STRUKTUR

• Öppningsfrasen
Öppningsfrasen talar om hur väl ni känner varandra. Hej är en vänlig fras. Hej ____ med namnet är till någon du känner väl.

På samma rad ska du skriva orten där du befinner dig och datumet. Till exempel Ulricehamn 2015.05.26 eller Ulricehamn 26/5 2015

• Inledning
Brevet ska börja med en personlig inledning där du säger vad du vill.
Till exempel Hur mår du? Jag mår bra och ... Jag hoppas att din sommar har varit bra.

• Innehåll med styckeindelning
Berätta något, till exempel: Vad är det för väder idag och vad har du gjort på rasterna? Hur har det varit i klassen under läsåret? Vad har du lärt dig och blivit bättre på under läsåret? Vad vill du bli bättre på i årskurs 5? Berätta om något du ser fram emot med sommaren. Ställ frågor!

• Avslutningsfras
Hjärtliga hälsningar används när du inte är så bekant med avsändaren. Saknar dig och kram används när du känner personen mycket väl.
Hej då eller Tack och hej, leverpastej om det är en brevkompis,
som du har en sådan relation till.

Du skriver under med ditt namn.

Instruktioner

Att leka är härligt men när man är många tillsammans så behövs regler.

Först måste man förstå vad leken går ut på, antal deltagare och hur det

börjar och slutar.

STRUKTUR

En instruktion ska innehålla:

Rubrik

• Gör en rubrik som talar om namnet på leken.

Vad går leken ut på?

• Beskriv kort vad leken går ut på.

Miljö

• Var passar leken att utföras? Inomhus eller utomhus?

Antal deltagare

• Beskriv antal deltagare som är lämpligt eller om det är bestämt av regler.

Utrustning

• Vad behöver man ha för att kunna leka leken?

Igångsättning

• Hur placeras deltagare och utrustning vid starten? Rita om det behövs.

Regler

• Domare, poäng, straff eller vinst? Ta med det viktigaste.

Avslutning

• Förklara varför man ska leka din lek!

Illustration

• Rita gärna en bild och förklara. En bild säger ibland mer än tusen ord.

Bokrecensioner 
Bokrecensionsmall

 

Elevbedöming

Kompisrespons skriva

Bedömningsmatris

Hjälp och tips-banken

Sambandsord

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Skriv en valfri texttyp som du inte arbetat med på länge.

Skriv en valfri texttyp som du inte har arbetat med på länge. Var tydlig med vilken typ av text du skriver. Följ angivna strukturer för textskrivande. Skriv först ett utkast som du får kompisbedömd innan du börjar renskriva texten. Följ angivelser för kompisbedömning som verkligen gör att du kan bearbeta texten och göra den bättre.

Skriv en dikt om utanförskap

Skriv en dikt om utanförskap. Skriv dina utkast i ett dokument som du skapar här. Mål: Kunna leva sig in i utanförskap Förmåga kunna beskriva utanförskapets konsekvenser och känslor i skriven form Att göra: Genomgång diktskrivning Gör en tankekarta eller skriv ner viktiga ord som handlar om utanförskap. Skriv din egen dikt - det 1:a utkastet. Bearbeta din text genom att du kontrollerar att alla delar som ska finnas med i dikten är med eller att den följer reglerna för just den diktsorten tex. Haiku-diktning. Kompisbedömning - förstår man dikten och är alla delar som ska finnas i dikten med, stavning. Ändra och förbättra dikten. Kompisbedömning Skriv dikten fint för hand och klistra sedan upp dikten på ett papper så att dikten får en ram runt sig. Ta ett kort på din dikt och lägg in den här som en bifogad kopia. Förbered dig för att läsa upp dikten för klassen.