Efterkrigstiden, kalla kriget

Perioden mellan andra världskrigets slut 1945 och Sovjetunionens sönderfall 1991 brukar kallas för Efterkrigstiden. Under denna period inträffade en rad händelser som påverkade stora delar av världen, t.ex. Koreakriget, Kubakrisen och Vietnamkriget. Relationen mellan USA och Sovjetunionen brukar beskrivas som "Kalla kriget". För att verka för framtida fred uppstod FN och EU.

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

• Din förmåga att kunna redogöra för den aktuella perioden
• Din förmåga att kritiskt granska, värdera och tolka källor
• Din förmåga att reflektera över din egen och andras användning av historia
• Din förmåga att använda dig av historiska begrepp

Undervisning och arbetsformer

Hur ska vi arbeta?

• Gemensamma genomgångar
• Film
• Enskild läsning, instuderingsfrågor
• Grupparbete/källkritik/diskussioner

Bedömning - vad och hur

Vad ska bedömas?

• Dina kunskaper om Efterkrigstiden (Kalla kriget, Koreakriget, Cubakrisen, Vietnamkriget, EU och FN) 
• Din förmåga att kunna redogöra för orsaker till och konsekvenser av olika händelserna
• Din förmåga att kunna redogöra för människors levnadsvillkor och deras värderingar
• Din förmåga att kunna redogöra för samband mellan olika tidsperioder
• Din förmåga att kunna redogöra för någon tänkbar fortsättning på några utvecklingslinjer
• Din förmåga att resonera kring hur historia används och hur olika perspektiv kan leda till olika syn på händelser
• Din förmåga att använda dig av olika historiska källor och föra ett resonemang kring källornas trovärdighet och relevans
• Din förmåga att använda dig av begrepp som är relevanta för arbetsområdet

Hur ska det bedömas?

• Skriftligt prov
• Skriftlig uppgift i källkritik

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.