M&aring;l
F&aring; k&auml;nnedom om olika m&auml;nskliga aktiviteter som p&aring;verkar &Ouml;stersj&ouml;n, vilka f&ouml;ljder de kan ge och hur dessa kan f&ouml;rhindras.
<h3>Undervisning/Tidsram</h3>
Vecka 35-39
 Bed&ouml;mning
P&aring; vilken niv&aring; du beh&auml;rskar f&ouml;rm&aring;gorna:
<ul>
<li>Diskutera och ta st&auml;llning, hur v&auml;l du kan diskutera och f&ouml;ra ett resonemang samt hur v&auml;l du kan ta st&auml;llning f&ouml;r eller emot naturvetenskapliga argument.</li>
<li>Planera och unders&ouml;ka, hur v&auml;l du kan planera en laboration samt genomf&ouml;ra och analysera resultatet.</li>
<li>Beskriva och f&ouml;rklara, hur v&auml;l du kan fundera och dra slutsatser.</li>
</ul>

Geografi

Historia

Bild

Biologi

Fysik

Engelska

Kemi

Musik

Svenska

I flera ämnen ska vi arbeta med miljön i Östersjön.

Kunskapskrav Biologi åk 9

 Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden. 

 Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar. 

 Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. 

 Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. 

 Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. 

 Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. 

 Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. 

 Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

 Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. 

 Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. 

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. 

Tema Östersjön

Matriser i planeringen

Uppgifter