SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 8 - Sveriges demokratiska system

Vi kommer under veckorna fram till höstlovet att arbeta med Sveriges politiska system. Om vi hinner kommer vi även att titta närmare på några andra länders styrelseskick.

Syfte

Du kommer att få kunskaper om hur det politiska systemet i Sverige är uppbyggt. Hur samhällen påverkar och påverkas av varandra och individers rätt att påverka. Kunskaper om demokratiska värden och processer. För och nackdelar med gemensamt beslutsfattande.

Konkretisering av mål

Du ska känna till och kunna redogöra för några politiska ideologier. Du ska även kunna koppla dessa till dagens moderna partier. 

Du skall känna till hur det politiska systemet i Sverige har byggts upp och hur det svenska samhället styrs (stat-landsting-kommun) och på vilka sätt människor kan vara med och påverka samhället (val). Hur det demokratiska systemet fungerar och vilka brister det kan finnas.

Du ska känna till EU:s koppling till Sveriges politiska system.

Arbetssätt

Under dessa veckor kommer vi att arbeta med två läroböcker; Samhällskunskap 7-9 av Turesson, Wakeham, Wiklund m.fl. (ISBN 978-91-85887-69-9), Samhällskunskap B av Frank Lundberg och Lars Olssen (ISBN 978-91-7306-950-2) och prata om hur Sveriges politiska system är uppbyggt. Vi kommer att se filmer som förklarar olika processer i samhället och några politiska ideologier. Vi kommer att ha diskussioner om olika frågor som dyker upp i läroboken och i klassrummet, samt titta närmare på våra politiska partier i riksdagen. 

Bedömning

Det som kommer att bedömas är:

* Lektionsarbetet - ditt deltagande och engagemang under lektionerna, vad du bidrar med i mindre och större gruppdiskussioner, samt dina tankar i några exit tickets.

* Ett läxförhör på några politiska ideologier och deras koppling till dagens moderna partier samt demokratiska värden, där dina faktakunskaper bedöms.

* Ett prov (eller flera mindre förhör) på Sveriges politiska system - grundlagar, val, de tre politiska nivåerna - stat (riksdag och regering), kommun och landsting, där dina faktakunskaper bedöms.

* Arbetet kommer avslutas med ett arbete om EU (där eleverna får vara med och bestämma arbetssätt)

Läroplansmål

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.
• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.