<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Hur tätt sitter känselkroppar.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1651048436267_hurtattsitterkanselkroppar.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1651048436267_hurtattsitterkanselkroppar.docx" title="Hur tätt sitter känselkroppar.docx" >Hur tätt sitter känselkroppar.docx</a></div>

Laboration - Hur tätt sitter känselkropparna

Svara på frågorna med hjälp av internet, gleerupsportal, studi samt läroböcker. <div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Blodomloppet_fragor.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1634496037408_blodomloppet_fragor.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1634496037408_blodomloppet_fragor.docx" title="Blodomloppet_fragor.docx" >Blodomloppet_fragor.docx</a></div>

Blodomloppet, hjärtat och blodet

Testa kroppens största muskler. Vad orkar ni längst? Jämför mellan att sitta i 90-grader mot en vägg och att göra knäböj upp och ner. Vilket hopp når bäst resultat? Jämför mellan att hoppa längdhopp och att hoppa höjdhopp.Till muskeluppdraget behöver ni: tidtagarur, måttband, pennaoch papper för att notera mätningarnaFormulera en hypotes, en gissning, om hur lårmusklerna kommer att prestera i de olika övningarna; ståi 90 grader, göra knäböj, hoppa högt och hoppa långt.Anteckna.jämförelse av hur muskeln arbetar och orkar i olika rörelser. Jobba i mindre grupper där ni alternerar att sköta mätningarna med tidtagarur och måttband.• Stå med benen i 90 graders vinkel mot en vägg såkallad jägarvila. Ta tid på hur länge ni orkar. I jägarvilan jobbar muskeln statiskt, i ett konstant spänt läge.• Gör knäböj så kallade squats. Böj och sträck beneni en fast rytm, gärna i takt med musik. Ta tid på hur länge ni orkar. I rörelsen jobbar muskeln uthålligt, med en liten vila mellan varje böjning. Var noga med att utföra rörelsen korrekt så att knäna inte belastas fel.• Gör längdhopp utan sats. Mät hoppen.• Gör höjdhopp på stället. Gör först en markering på väggen så långt ni når när ni står stilla och sträcker upp handen. Sedan gör ni hoppet med uppstäcktarm och markera samtidigt med en krita hur långt ni når. Mät avståndet mellan markeringarna. I både längdhopp och höjdhopp jobbar muskeln explosivt,maximal samlad kraft och sedan vila.• Diskutera och presentera resultatet. Vilket slags muskelarbete krävs för: fotboll? brottning? brännboll? att springa maraton? sprinta en kort sträcka?

Laboration - Kroppens stora muskler.

Din uppgift är att framställa en laborationsinstruktion om kroppens funktioner. Du ska skriva om 2 olika laborationer som du kan koppla till kroppens muskelfunktion, skelettet eller huden. Det är valfritt om man skriver 1 eller 2 laborationsinstruktioner. OBS! Laborationen ska kunna genomföras på skolan, av elever. Kopiering är ej tillåtet. Nedan sänder jag med tips på hur en laborationsinstruktion kan se ut. <div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="kromotografi.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1633438219373_kromotografi.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1633438219373_kromotografi.pdf" title="kromotografi.pdf" >kromotografi.pdf</a></div>

Laborationsinstruktion

<h2>Instruktioner </h2>Frågorna ska förklaras så utförligt som möjligt. Du får använda alla möjliga tillgängliga hjälpmedel. Frågorna besvaras enskilt men du får gärna diskutera frågorna med en kompis. Det är mycket viktigt att du besvarar frågorna med dina egna ord. Kopiering av texter från läroboken eller Internet är inte tillåtet. <ol><li>Förklara så utförligt som möjligt om de olika skikten i huden samt vilken uppgift (vilka funktioner) de olika skikten har. Rita gärna! </li><li>Varför har vi ett skelett? Förklara så utförligt som möjligt. </li><li>Mellan våra ben i kroppen finns leder. Varför har vi leder i kroppen? Det finns olika typer av leder. Vilka är dessa leder? Ge exempel på vilka leder vi har på sex ställen i kroppen. För högre betyg än E krävs att du beskriver hur de olika typerna av leder fungerar (vilken rörlighet de har). </li><li>Kroppens muskler delas upp i tre olika typer. Vilka är dessa muskeltyper och var i kroppen finns de? </li><li>Beskriv två skador sjukdomar eller problem som kan uppstå i huden, skelettet eller i musklerna. Förklara dessa så utförligt som möjligt (hur de uppstår, vad man kan göra för att komma till rätta med problemet mm). Rita gärna! </li><li>(A - C uppgift) Beskriv hur du på ett bra sätt kan hålla din hud, dina muskler och ditt skelett i god trim (vad bör du göra och vad bör du undvika för att uppnå ett så gott resultat som möjligt?).</li></ol>

Huden, skelettet, muskler och skador

Din uppgift är att skriva en fullständig laborationsrapport. Följ instruktionerna du får i klassrummet.

Laboration - Leder i handen

Din uppgift är att rita en affisch/kollage där du skriver och visar cellens olika delar. Du ska göra både en växtcell och en djurcell. Din uppgift är att med bilder och text beskriva cellens olika delar så att en 10-12 åring förstår.Begrepp som ska finnas med och beskrivas är:<ul><li>Organeller</li><li>Ribosomer</li><li>Cytoplasma</li><li>Vakuol</li><li>Kloroplaster</li><li>Cellvägg</li><li>Cellkärna</li><li>Mitokondrie</li><li>Golgiapparat</li><li>Cellmembran</li></ul>

Cellen - Kollage/Affisch

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Känselexperiment.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1630483605040_kanselexperiment.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1630483605040_kanselexperiment.pdf" title="Känselexperiment.pdf" >Känselexperiment.pdf</a></div>

Laboration - Känselexperiment

Din uppgift är att skriva en kort redogörelse för hur två organ fungerar.De organ du ska skriv om är:<ul><li>Levern</li><li>Njurarna</li></ul>Din text ska vara max 200-300 ord/per organ. Minst 100 ord/per organ<div data-custom-block-type="atomic"><iframe data-custom-entity-type="YOUTUBE_EMBED" data-you-tube-id="z3U2AxegHaI" frameBorder="0" src="https://www.youtube.com/embed/z3U2AxegHaI" > </iframe></div>

Sammanfattande text om två organ

<div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1630054305478_skelettet-laxforhortranapa_scaled.png" ></figure></div>

Skelettet - Att träna på inför läxförhör den 1/9

<a href="https://online.seterra.com/sv-an/vgp/3811" data-custom-entity-content="https://online.seterra.com/sv-an/vgp/3811">https://online.seterra.com/sv-an/vgp/3811</a>

Muskler att träna på inför läxförhör 15/9

Följ anvisningarna på tavlan och skriv en laborationsrapport.

Laboration - Puls

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="vilka muskler arbetar - laboration.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629880095639_vilkamusklerarbetar-laboration.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629880095639_vilkamusklerarbetar-laboration.pdf" title="vilka muskler arbetar - laboration.pdf" >vilka muskler arbetar - laboration.pdf</a></div>

Laboration - Vilka muskler arbetar?

Nedan ska du ta ställning och argumentera för dina åsikter utifrån frågeställningen som finns bifogad.<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1631087789607_00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1631087789607_00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf" title="00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf" >00a_18_uppgift_ta_stallning_1.pdf</a></div><div data-custom-block-type="atomic"><figure class="ue__content__image" data-custom-entity-type="IMAGE" ><img class="ue__content__image__img" role="presentation" src="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1631087869797_stallning.jfif" ></figure></div>

Ta ställning

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Statiskt arbete.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1631087686020_statisktarbete.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1631087686020_statisktarbete.pdf" title="Statiskt arbete.pdf" >Statiskt arbete.pdf</a></div>

Laboration - Statiskt arbete

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8ake5/1605603955053_00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8ake5/1605603955053_00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf" title="00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf" >00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf</a></div>

Frukostrestaurangen

Köttbullarna innehåller näringsämnen. Men vilka och vad händer med dem i kroppen? I den här uppgiften ska du ta reda på vad som händer med näringsämnena i köttbullar. 1. Leta reda på ett recept med hemlagade köttbullar för att se vilka ingredienserna är. Exempel: Hemlagade köttbullar .2. Vilka näringsämnen finns i de olika ingredienserna? Ta med det eller de två näringsämnen som det finns mest av. Sök i Livsmedelsdatabasen .3. I vilka organ (från munnen till tolvfingertarmen) bryts de olika ingredienserna ned? Exempel: Potatis. Kolhydrater bryts ned i munnen, matstrupen och tolvfingertarmen.

Köttbullens väg

RubrikUtrustning (Vilket material har du använt?)Hypotes (Vad tror du kommer hända?)Utförande (Hur har du gått till väga?)Resultat (Vad blev ditt resultat?)Slutsats (Vad hände, och varför blev det så?)Felkällor (Vad kan gå fel? På vilket sätt kan man göra laborationen bättre?)

Laboration - Spottets Ph-värde

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Matspjälkningsorganen instuderingsfrågor.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1602437355933_matspjalkningsorganeninstuderingsfragor.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1602437355933_matspjalkningsorganeninstuderingsfragor.docx" title="Matspjälkningsorganen instuderingsfrågor.docx" >Matspjälkningsorganen instuderingsfrågor.docx</a></div><div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Matspjälkningsorganen.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1602437365318_matspjalkningsorganen.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1602437365318_matspjalkningsorganen.docx" title="Matspjälkningsorganen.docx" >Matspjälkningsorganen.docx</a></div>

Matspjälkningsorganen

Använd dig av internet för att svara på frågorna• Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsanoch bukspottkörteln!• Hur mycket magsaft produceras per dygn?• Är magsaften neutral, sur eller basisk?• Varför fräts inte magsäcken upp?• Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten?• Vad har levern för funktion?• Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott?• Var börjar matspjälkningen?• Varför kan man svälja uppåt?• Varför bör man variera sin kost?

Matspjälkning extra

Den här laborationen kan du göra tillsammans med en kompis. Er uppgift är att undersöka om det finns enzym i saliv och vilken funktion det har i så fall. Börja med att läsa igenom instruktionerna nedan i lugn och roNi behöver•	stärkelselösning av potatismjöl och vatten•	jodlösning•	3 provrör •	3 proppar eller något att blanda med•	provrörsställ•	1 liten bägare•	saliv (ta en klunk vatten och gurgla runt i munnen stund. Massera samtidigt spottkörtlarna som sitter en bit ner under öronen och under hakan. Spotta ut vattnet i en bägare.)Utförande•	I två av provrören häller ni lika mycket stärkelselösning. Det räcker att lösningen når 1–2 cm upp i rören. •	I det tredje provröret häller ni bara 1–2 cm vatten (ingen stärkelselösning).Provrör 1 Provrör 2	 Provrör 3stärkelselösning + saliv 	stärkelselösning + vatten	 vatten + saliv•	Som du ser i tabellen ska ni tillsätta saliv till provrör 1 och 3 och vatten till provrör 2. Det bör vara lika mycket saliv som det finns vatten eller stärkelselösning. •	Innan ni går vidare med undersökningen – diskutera vad ni tror kommer att hända i de olika rören och varför. Detta är er hypotes!•	Tillsätt 2—3 droppar jodlösning till samtliga provrör. •	Lät provrören stå 4–5 minuter. Observera vad som händer.Förklara vad som händer i provrören. Fundera också på varför det inte räckte att bara använda ett provrör.<h2></h2><h2>Laborations­redogörelse</h2>Nu har ni undersökt om det finns enzym i saliv. Det är dags att skriva en laborationsredogörelse.Dessa rubriker ska finnas med:RubrikUtrustningHypotesUtförandeResultatSlutsatsFelkällor

Laboration: Finns det enzymer i saliv?

Vad består huden av?Vad är den bra för?Vilka lager har den?Vilken funktion har de olika lagren?Hur fungerar det när vi får ny hud?Hur fungerar pigmentcellerna?Varför har vissa fräknar?Vad kallas de små öppningarna i huden?Vad består håret av?Vad består naglarna av?Hur reglerar huden vår temperatur?Vilka hudproblem kan man få?Vilka hudsjukdomar är vanliga?Hur påverkas huden av tobaksrökning?Varför har vi ett mönster på våra fingeravtryck? Svaren söker du på internet alternativt studi.se eller gleerupsportal

Huden

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Pulstagning.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1599572975498_pulstagning.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1599572975498_pulstagning.docx" title="Pulstagning.docx" >Pulstagning.docx</a></div>

Pulstagning - Experiment 11 september

1. Vilken funktion har hjärtat?2. Varför behöver blodet transporteras runt i kroppen?3. Beskriv hur hjärtat är uppbyggt.4. Förklara skillnaden mellan artärer och vener.5. Vad kallas de två kretslopp som blodet pumpas genom?6. Hjärtats uppgift är bland annat att förse kroppens celler med syre och näringsämnen. Var kommer dessa ifrån?7. Hur kan det komma sig att det blod som finns i fötterna kan återvända till hjärtat igen?8. Vad är pulsen? Hur uppkommer den?9. Hur kan det komma sig att en otränad person har högre puls efter ett träningspass än en vältränad person?10. Blodtryck anges som två värden, ett övre och ett undre värde. Vad kallas de och vad visar de?11. Varför brukar äldre personer ha högre blodtryck än de som är yngre?12. Vad kan högt blodtryck bero på och vad kan det leda till?13. Var i blodkärlssystemet finns det syrerika blodet? Var finns det syrefattiga?Extra uppgift!Förklara vad det finns för fördelar med att sitta i en gungstol jämfört med att sitta på en vanlig stol.

Hjärtat och blodkärlssystemet

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Skelettet - frågor.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629657161505_skelettet-fragor.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629657161505_skelettet-fragor.docx" title="Skelettet - frågor.docx" >Skelettet - frågor.docx</a></div><div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="Skelettet - text.docx" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629657162894_skelettet-text.docx" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi4/1629657162894_skelettet-text.docx" title="Skelettet - text.docx" >Skelettet - text.docx</a></div>

Skelettets instuderingsuppgifter

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="vilka muskler arbetar - laboration.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1598269251683_vilkamusklerarbetar-laboration.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/soderhamn/bergviksskolan/bergviksskolan_8abi3/1598269251683_vilkamusklerarbetar-laboration.pdf" title="vilka muskler arbetar - laboration.pdf" >vilka muskler arbetar - laboration.pdf</a></div>

Vilka muskler arbetar - laboration

Här kommer en frivillig uppgift för er som vill ha en möjlighet att höja era betyg innan sommaren. 

Extra uppgift Fysik för er som vill ha en chans att höja betyget.

Könssjukdomar

Fosterutveckling

Läxförhör könsorgan resultat

Denna uppgift gör ni hemma. Ni kommer få några lektioner i skolan för feedback och frågor för att komma vidare.

Hemtenta matspjälkningen

Denna uppgift gör ni hemma. Ni kommer att få några lektioner att arbeta med denna för feedback och frågor.

Hemtenta Matspjälkning

Läxförhör den 28/9 på häftet. Du ska kunna svaret på frågorna, samt musklerna på sida 2.

Musklerna

Fördjupningstest och läxförhör

Blodomloppet, blodet och hjärtat

Nedan i kommentaren sen ni alla läxförhörsresultat samt fördjupningstestets betyg.
Kom ihåg att detta är bara betyget på området (hud, skelett och muskler), inte för hela biologin.
Men det kan vara bra att få veta vart ni ungefär ligger i dagsläget efter ett ganska stort område.


Instuderingsfrågor till matspjälkningen
• Rita och sätt ut namnen på matspjälkningsorganen. Glöm inte levern, gallblåsan
och bukspottkörteln!
• Hur mycket magsaft produceras per dygn?
• Är magsaften neutral, sur eller basisk?
• Varför fräts inte magsäcken upp?
• Hur lång tid tar det för maten att passera matspjälkningsapparaten?
• Vad har levern för funktion?
• Varför finns bukspottkörteln? Vad gör bukspott?
• Var börjar matspjälkningen?
• Varför kan man svälja uppåt?
• Varför bör man variera sin kost?


Instuderingsfrågor Matspjälkningen

Bifogar med häftet ni fått i skolan för er som vill kolla lite extra. Kom ihåg att första sidan i häftet kan ni slänga så inte gubben är riktig. Bifogar även med det nya skelettet som ni får av mig, som ni kommer ha läxförhör på.

Skelettet

Kom ihåg att första sidan på häftet kan ni slänga, inget stämmer på gubben. Bifogar även med det nya skelettet som ni kommer ha läxförhör på.

Läxförhör den 1/9
Ni ska kunna frågorna i häftet samt huden i genomskärning.

<h1>Undervisningens m&aring;l</h1>
<ul>
<li>Ha k&auml;nnedom om den egna kroppens organ och organsystem, och hur de fungerar tillsammans.</li>
<li>Ha k&auml;nnedom om hur cellen &auml;r byggd och hur de fungerar.</li>
<li>Kunna f&ouml;ra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda h&auml;lsovanor.</li>
<li>Ha k&auml;nnedom om v&aring;ra sinnen.</li>
</ul>
&nbsp;
<h2>STR&Auml;VANSM&Aring;L:</h2>
<ul>
<li>Utveckla kunskap om m&auml;nniskokroppens byggnad och funktion.</li>
<li>Utveckla f&ouml;rm&aring;ga att diskutera fr&aring;gor och h&auml;lsa och samlevnad utifr&aring;n relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter.</li>
</ul>
<h2>&nbsp;S&aring; h&auml;r kommer vi att arbeta:</h2>
<ul>
<li>Lyssna p&aring; genomg&aring;ngar</li>
<li>Titta p&aring; film</li>
<li>Samtala</li>
<li>Arbeta&nbsp;enskilt och i grupp</li>
<li>L&auml;sa olika texter</li>
<li>S&ouml;ka information p&aring; olika s&auml;tt</li>
<li>G&ouml;ra experiment och unders&ouml;kningar</li>
<li>L&auml;ra in nya ord och begrepp</li>
<li>Test, l&auml;xf&ouml;rh&ouml;r och prov</li>
</ul>
<h2>Detta ska du kunna efter omr&aring;dets slut:</h2>
<ul>
<li>Eleven ska k&auml;nna till huden, skelettet och muskulaturens uppbyggnad och funktion</li>
<li>Eleven ska kunna matspj&auml;lkningsapparaten och vilka enzymer som hj&auml;lper till i nedbrytningen.</li>
<li>Eleven ska kunna lilla och stora kretsloppet.</li>
<li>Eleven ska kunna delarna p&aring; de organ vi g&aring;r igenom och vilken funktion de har.</li>
<li>Eleven ska k&auml;nna till organsystemet och hur det fungerar.</li>
</ul>
<h1>Detta bed&ouml;ms:</h1>
Jag kommer att bed&ouml;ma: - hur v&auml;l du&nbsp;kan delta i en&nbsp;diskussion om kroppen samt din muntliga redovisning - hur v&auml;l du kan genomf&ouml;ra en unders&ouml;kning, dokumentera den och resonera kring den - hur v&auml;l du kan beskriva hur kroppen och&nbsp;n&aring;gra organ fungerar&nbsp; - hur du anv&auml;nder de nya ord och begrepp&nbsp;du har l&auml;rt dig
&nbsp;
Jag kommer att bed&ouml;ma genom att l&auml;sa och lyssna p&aring;:
 -dina resonemang och reflektioner i samtal, diskussioner i klassen och i grupper -din redovisning
- tester, l&auml;xf&ouml;rh&ouml;r och prov -din dokumentation vid unders&ouml;kningar
-din redog&ouml;relse hur kroppen och n&aring;gra organ fungerar
&nbsp;
Film tips!
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/MKKaRYCtXrw?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe><iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/YBWVqhqpqic?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe><iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/95L455kWoao?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe><iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/HVFNNc9pX-M?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
&nbsp;
E:
<ul>
<li>Eleven arbetar utifr&aring;n egen motivation och genomf&ouml;r &aring;lagda uppgifter efter b&auml;sta f&ouml;rm&aring;ga.</li>
<li>Eleven kompletterar sina arbeten och visar prov p&aring; utveckling vid respons och handledning av l&auml;raren.</li>
<li>Eleven f&ouml;rs&ouml;ker att svar p&aring; direkt fr&aring;ga och visar prov p&aring; att ha en f&ouml;rest&auml;llning om aktuellt avsnitt.</li>
<li>Eleven skriver godk&auml;nt resultat p&aring; l&auml;xf&ouml;rh&ouml;r och prov.</li>
<li>Eleven bidrar efter b&auml;sta f&ouml;rm&aring;ga i diskussioner, laborationer, exkursioner och vad &ouml;vrigt som ing&aring;r i &auml;mnet.</li>
</ul>
&nbsp;
C:
<ul>
<li>Eleven visar prov p&aring; att utifr&aring;n egen motivation genomf&ouml;ra uppgifter p&aring; ett bra s&auml;tt.</li>
<li>Eleven s&ouml;ker av egen drivkraft svar p&aring; fr&aring;gor som uppkommer i samband med att eleven genomf&ouml;r sina arbeten.</li>
<li>Eleven bidrar med egna tankar och funderingar i diskussioner och samtal och st&auml;ller fr&aring;gor som har med &auml;mnet att g&ouml;ra.</li>
<li>Elevens skriftliga arbeten visar prov p&aring; struktur och f&ouml;rm&aring;ga att hitta bra fakta i &auml;mnet.</li>
<li>Eleven skriver v&auml;l godk&auml;nt p&aring; l&auml;xf&ouml;rh&ouml;r och prov.</li>
<li>Eleven visar god egen motivation i laborationer, exkursioner och &ouml;vriga moment som ing&aring;r i &auml;mnet.</li>
</ul>
&nbsp;
A:
<ul>
<li>Eleven arbetar helt utifr&aring;n egen motivation och bidrar i samtal och diskussioner med v&auml;l formulerade fr&aring;gor och egna kommentarer d&auml;r eleven v&auml;ver samman kunskaper inom andra &auml;mnesomr&aring;den.</li>
<li>Eleven formulerar sig p&aring; ett s&aring;dant s&auml;tt att det framg&aring;r att han/hon dragit slutsatser i ett vidare perspektiv &auml;n i fr&aring;gor r&ouml;rande bara det aktuella avsnittet.</li>
<li>Elevens arbeten visar prov p&aring; en mycket god struktur d&auml;r eleven visar b&aring;de bredd och djup inom aktuellt avsnitt.</li>
<li>Eleven visar f&ouml;rm&aring;ga att st&auml;lla fr&aring;gor som vidgar diskussioner och samtal inom ramen f&ouml;r &auml;mnet.</li>
</ul>
Eleven visar prov p&aring; mycket god struktur och noggrannhet i genomf&ouml;rande av laborationer och p&aring; exkursioner samt i &ouml;vrigt f&ouml;rekommande moment inom &auml;mnet.
&nbsp;
&nbsp;

Biologi

Kemi

Fysik

 använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, 

 genomföra systematiska undersökningar i biologi, och 

 använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 

 genomföra systematiska undersökningar i fysik, och 

 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 

 Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 

 Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. 

 Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. 

 Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. 

 Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

Människokroppen

Matriser i planeringen

Uppgifter