Språkresan

Följande planering är en beskrivning av hur vi kommer att arbeta med barns språkutveckling på vår avdelning. Vi ger oss ut på en språkresa med barnen och besöker olika destinationer som alfabetsön, bokstavsskogen, sagolandet och sångrymden.

Kartläggning av barnens intressen

Under denna termin kommer vi att fokusera på arbetet med språk på vår avdelning. Vår kartläggning grundar sig främst på våra observationer men även på samtal och önskemål från barnens sida. Det finns flera skäl till att vi kommer att fokusera på arbete med språket under denna kommande termin. Dels såg vi redan under vårterminen ett ökat intresse hos flera av barnen för bokstäver och skriftspråket. Flera av barnen fick därför skrivböcker som användes flitigt, en tanke väcktes hos oss, vi behöver mer av detta.  

Vi ser även ett ökat intresse för rim, ramsor och flera av barnen visar intresse och medvetenhet kring fonologisk medvetenhet, något vi vill prioritera att utmana.   

Vår barngrupp har även förändrats under vårterminen och sommaren och vi ser ett intresse även hos de yngre barnen när det gäller både sånger och böcker. Eftersom vi under de senaste terminerna haft språket som en del av vårt temaarbete samt övrigt arbete beslutade vi, både utifrån vårt tidige arbete samt barnens intresse och nyfikenhet att vi under denna termin skall ge vår avdelning en språkpuff - med språket i främsta fokus ger vi oss ut på en språkresa med barnen som tar oss till olika destinationer i språkets stora värld.

Mål

Eget formulerat mål

Nedan följer vårt egenformulerade mål kring höstens arbete med vår språkresa;

• Under vårt arbete vill vi utmana barnen i barngruppen och individen i deras nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation
• Vi vill ge barnen erfarenheter om tecken och dess kommunikativa förmåga

Läroplanens mål

Nedan finner ni de mål från läroplanen som vi i huvudsak berör/fokuserar på under arbetes gång.

Barnens erfarenheter

Eftersom vi fått ett ökat åldersspann i vår barngrupp under sommaren, barngruppen består nu av barn i åldrarna 3-5 år ser ju barnens erfarenheter och behov givetvis olika ut. Utifrån våra observationer, samtal med barnen samt spontana önskemål finns det följande utgångspunkter att ta fasta vid för att sedan utveckla under hösten;

• Nyfikenhet kring skriftspråket
• Nyfikenhet kring bokstäver
• Nyfikenhet kring tecken
• Önskemål om fler sagostunder
• Önskemål om fler sångstunder

Barnen har under sin förskoletid fått ta del av både språksamlingar och sångsamlingar samt arbete med språket som en del av temaarbeten - nu återstår det för oss som pedagoger att utmana barnen i barngruppen samt individerna i barngruppen så att var och en får utmanas i sin språkliga utveckling.   

Insatser - åtgärder för att nå målet

För att tillgodose samtliga barns behov och önskemål i barngruppen har  valt att ge oss ut på en språkresa tillsammans. Vårt språkresa kommer som vi tidigare nämnt erbjuda olika destinationer, detta för att kunna anpassa oss och kunna erbjuda ett mer individanpassat temaarbete. Nedan följer några exempel på våra destinationer.

I bokstavsskogen; kommer barnen att få möta olika bokstäver. Vi arbetar med barnens namn och upptäcker skriftspråket tillsammans både i vårt dagliga arbete och i samlingar eller vid olika tillfällen när vi arbetar med vårt temaarbete.

På alfabetsön; Finns det bokstäver och ljud - vad kan man skapa av detta?

I sagolandet; Besöker vi sagornas väld, både med hjälp av böcker och annat format.

I sångrymden; kommer barnen att möta både sång, rim och ramsor. Sånglandet styrs av barnens intresse och önskemål och vi kommer anpassa innehållet efter barnens intressen.

På avdelningen;

Vi kommer även att anordna avdelningen så att det finns både ny miljö och nytt arbetsmaterial som har med vårt temaarbete att göra. Detta för att kunna utmana barnen ytterligare. Exakt hur detta kommer att se ut är i dagsläget hemligt.  

Arbete i arbetslaget;

Samtliga i arbetslaget ansvara för vårt temaarbete genomförs och drivs framåt. Vi kommer att anpassa innehållet i våra destinationer under arbetets gång för att  på så vis kunna tillgodose barnens önskemål och utmana dem i deras utveckling. Eventuellt delar vi upp ansvarsområdet för de olika destinationerna under arbetes gång. Vi kommer att arbeta på ett sådant sätt att vi medveten utmanar barnen i deras språkutveckling och barnens nyfikenhet kommer att ta oss åt olika håll under arbetets gång. Vart vi hamnar i vår arbetsprocess återstår att se och vi redovisar detta arbete i vår uppföljning. 

Vi kommer kontinuerligt under våra planeringar utvärdera och diskutera vart barnen befinner sig och hur vi skall föra arbetet framåt samt anordna de olika destinationernas innehåll.  

Hur målet ska utvärderas

Eftersom innehållet och målet med vårt temaarbete är att barnen skall utmanas och stimuleras i sin språkutveckling har vi under vårt kartläggningsarbetet noggrant observerat barnen var de befinner sig i sin utveckling. Vi kommer att dokumentera det arbete vi gör tillsammans med barnen samt individens utveckling och nyvunna kunskaper för att på sikt kunna delge vad de anammat under arbetes gång. Dokumentationen kommer att synliggöras både i barnens portfolio och lärlogg på unikum. Gruppens utveckling delges  i vår uppföljning. Vi för dialoger med barnen och gör dem delaktiga i deras kunskapsutveckling och synligör deras framsteg för dem genom vår dokumentation. 

Teoretisk bakgrund

Lundberg (2014) diskuterar att läsutveckling hänger samman med om barn vill läsa eller finner lusten att läsa. Eftersom vi upplever att våra barn är nyfikna på allt vad den språkliga världen erbjuder, både högläsning, skriftspråk, att både tillägna sig det och använda det av på egen hand kommer vi under hösten arbeta med barnens språkutveckling.

Lindö (2002) poängterar vikten av att skapa en god språkmiljö för barn redan under förskoleåren. Lindö menar att det är under förskoleåren det framtida skolbarnets språkförmåga grundläggs. I samspelet med vuxna ges barnet/barnen möjlighet att spontant utveckla sitt språk; "om vuxenstödet utgår från barnets naturliga sätt att tillägna sig språket, kan en grogrund startas för tal och skriftspråket (Lindö 2002 sid; 79.) När vi under hösten startar upp, arbetar med och utformar vårt temaarbete vilar vår grundsyn på de förutsättningar som Lindö presenterar. Vi vill, erbjuda barnen en språkstimulerande miljö och föra dem framåt i sin utveckling med utgångspunkt från deras egna initiativ och deras nyfikenhet. Vi kommer att arbeta med bokstäver, ljud, böcker, skriftspråket med mera och vår förhoppning är att barnen i barngruppen skall ges möjlighet att starta/fortsätta sin individuella språkresa för att på sikt tillägna sig tal och skriftspråket. Även detta perspektiv diskuteras av Lindö (2002) som poängterar vikten av att barn får rutiner kring språk och vistas i en språkstimulerande miljö där de får uppleva sagoläsning, tidningsartiklar, biblioteksbesök IKT, och brevskrivning. Lindö menar att barn i en sådan ,miljö tillåts att upptäcka varför man skriver och läser vilket är en av ambitionerna med vårt temaarbete.

Bergö m.fl (1997) lyftre olika riktlinjer och beskriver förhållningsätt för lärare att stödja sig vid under arbetet med barns tidiga läs och skriftspråksutveckling nämligen att inlärning av det talade språket sker i samspel med andra människor. Barns inlärning gynnas av att det sker i en för barnet begriplig situation. Barnet lär sig genom att själv få tillfälle att använda språket på egen hand, barn kan på egen hand upptäcka språkets inre struktur. När vi under höstterminen tar oss an språket och dess komunikativa förmåga lutar vi oss mot denna teori. Vi upptäcker tillsammans med vår barngrupp och dess individer språket och är lyhörda för barnens nyfikenhet och vilja att utvecklas. Vi kommer att både att stödja dem och utmana dem i deras utveckling och arbeta fram material utefter deras önskemål för att på bästa sätt tillgodose de riktlinjer som Bergö mfl. beskriver nämligen att barn på bästa sätt tillägnar sig språket i ett för dem meningsfullt sammanhang, tankar som även presenterades av Lindö (2002) ovan. Eftersom vi i detta temaarbete utgår mycket från barnens individuella utveckling kommer språkresorna under hösten att se olika ut, barnen ger sig inte ut på samma resa. Några barn kommer eventuellt att tillsammans med oss fröknar läsa mycket böcker, andra övar sig på att känna igen sitt namn, någon lär sig att skriva sitt, någon upptäcker skriftspråkets kommunikativa förmåga och någon startar sin resa mot att knäcka läskoden. Vilken destination individen hamnar på återstår att se och vi ser fram emot denna resa tillsammans med vår barngrupp.

Uttrycket, att knäcka läskoden innebär att barnet kommer till insikt med att varje bokstav motsvarar ett ljud i det talade språket och att de avkodade, skrivna orden förmedlar ett innehåll till läsaren ( Lindö 2002, sid 111). Barnet är på god väg att lära sig att läsa.

Eftersom vi upplever att det i dagsläget finns ett stort intresse för att tillägna sig skriftspråket och lekskrivning kommer vi under arbetes gång medvetet arbeta med det. Vi kommer att ta utgångspunkt i barnens intressen och utforma detta arbete i linje med det barnen efterfrågar. Lindö (2002) menar att när barn vistas i miljöer där de får uppleva och upptäcka skriftspråket i samspel med vuxna ökar deras kunnande och förståelse för skriftspråket och dess kommunika förmåga. Lindö lyfter den allmänna grundsynen bland språkforskare - att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket i ett för dem medningsfullt sammanhang.  

Körling (2012) poängterar vikten av högläsning och menar att högläsning skapar vägar in i skriftspråket för barn. Genom högläsning får barn möjlighet att få ta del av sagornas värld, de delges erfarenheter av att det finns något skrivna ord kan berätta, både i form av sagor, faktatexter, tidningsartiklar, skyltar med mera. Körling menar att det är viktigt att läsa högt för barn eftersom de då ges erfarenheter kring berättelser, att de får kunskap om att de har en början och ett slut, hur samtal i böcker låter, hur olika känslor beskrivs, hur andra kan känna och tänka och så vidare. Högläsning är viktigt eftersom det är ett sätt att medvetandegöra barnen kring vad läsning innebär, barns läsinlärning handlar om att få uppleva läsning, högläsning är därför både en start och en utgångspunkt för barns framtida läsförmåga och bör vara ett inslag för barn redan från tidig ålder. Under vår språkresa kommer vi att arbeta med högläsning på två olika sätt. Vi kommer dels att ha det som ett arbetsmoment för de yngre barnen, då det precis som Kröning beskriver är starten för att tillägna sig ett annat språk, både det skrivna och det lästa. Vi upplever att det finns ett stort intresse för just högläsning bland de yngre barnen i barngruppen vilket gör att vi kommer att skapa utrymme för mer högläsning för dem, så att de får sin del av vårt temaarbete. Vi kommer även att ha ett inslag av högläsning för alla barn i barngruppen och bege oss till sagolandet tillsammans med barngruppen och där delge dem intima stunder av högläsning.

Dokumentation

Vi kommer precis som vi redan nämnt dokumentera barnens arbete och på så vis synliggöra barnens kunskaper och erövringar. Vi kommer att dokumentera arbete med hjälp av vår I-pad samt med hjälp av våra portfolios. Vi kommer även att dokumentera och publicera barnens arbete i deras lärlogg på unikum. På unikum kommer barnen och deras vårdnadshavare att kunna följa både barnens individuella arbete samt vad vi gör med hela barngruppen, både i form av glimtar samt i form av vår uppföljning och utvärdering som publiceras mot slutet av terminen.

Samverkan med vårdnadshavare

Information till vårdnadshavare;

Vi skickar kontinuerligt ut månadsbrev till föräldrarna där vi informerar föräldrarna om vad vi arbetar med. I våra månadsbrev rapporterar vi löpande om vårt temaarbete.  Vi skriver också så gott som dagligen i vår almanacka i hallen så att föräldrarna kan följa arbetet i detalj om så önskas. Föräldrarna får även ta del av de pic-collage som vi tillverkar, dessa hängs upp i hallen och byts ut när nya tillverkats.

Vår ambition är att uppdatera och delge våra pic-collage både i hallen men även på Unikum. Ibland tillsammans med månadsbreven och ibland som små glimtar från vårt dagliga arbete.

Vi kommer även att tilldela vår planering så att föräldrarna kan läsa, även om alla bitar inte är helt färdiga vid första tillfället som vi publicerar vår planering.

Vårdnadshavares delaktighet;

Vi hoppas att vi skall kunna ha en god kommunikation med barnens vårdnadshavare och vi vet sedan tidigare att om vi kommer på något som vi behöver så meddelar vi detta för att sedan få snabb respons. Vi ser föräldrarna i barngruppen som en resurs som vi under tidigare terminer nyttjat vid behov.

Kommunikation med vårdnadshavare;

Vi berättar för föräldrarna om barnens önskemål och initiativ samt kunskapsutveckling, både i hallen i samband med lämningar och hämtningar. Vi kommer att ha ett föräldramöte under höstterminen där vi kommer att delge var i arbetsprocessen vi är vid tillfälle samt erbjuda utvecklingssamtal.   

Vi uppmuntrar föräldrarna att kommunicera med oss om så önskas och hoppas att de tar initiativ till detta vid behov.  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,