Språkutveckling med Babblarna - Kvalitetsberättelse Humlan Ht16/Vt17

Pedagogisk planering förskolan

Lpfö kap 2:6 (sid 14)

”Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. ”

(Kursiv text nedan är tänkt som hjälptext och kan tas bort när planeringen fylls i)

Förutsättningar

På Humlan har vi har en barngrupp på 14 barn i åldern 1-3 år. Det är 5 flickor och 9 pojkar. 2 barn som inte talar svenska hemma. Vi har också barn med särskilda behov. Under höstterminen arbetade 3 pedagoger på avdelningen Humlan, 2 stycken på 100 % och 1 på 75 %.  Vi var 3 barnskötare. Under januari fick vi en förskolelärare som kom att jobba heltid. Vi har anpassat lärmiljön utefter barnens behov. Vi pedagoger finns där barnen är och kan inte se någon skillnad på var pojkar och flickor befinner sig. Vi utnyttjar alla våra rum eftersom vi delar upp barnen i mindre grupper där pedagogerna har ansvar för sin grupp. På så vis tror vi att vi kan undvika en del konflikter som lätt uppstår när vi är många barn på samma yta.  Vi har gjort samlingsrummet till en frizon för barn som behöver vara för sig själv en liten stund. Dörren står då öppen så vi kan ha ett öga på barnet/barnen. När vi ska gå ut delar vi också upp barnen för att undvika konflikter i hallen. Vi har sett att det lätt blir rörigt när det är för många barn på ett litet utrymme. Barnen får inte gå ut utan en vuxen och måste då ha på sig en väst. Utifrån barnens intresse valde vi att utgå från böcker, böckerna som handlar om babblarna användes ofta och mycket i verksamheten. Barnen gavs möjligheten att tillsammans med pedagog sitta ner och titta, peka och prata om bokens innehåll. Genom att barnen får peka och lyssna på pedagogerna så tränar de på språkutvecklingen. Pedagogerna på avdelningen har också identifierat ett intresse med sånger, rim och ramsor hos barnen och på så sätt tränar barnen på att utveckla språket tillsammans med pedagogerna. 

Kartläggning

Barnen är väldigt intresserade i när vi läser sagor för dem. De samlas gärna i vår lässoffa och det blir oftast samma böcker de väljer, Tårtan eller Pannkakan. Barnen har också ett stort intresse i Babblarna där vi lär oss färger, former och namn. Vi behandlar alla barn lika oavsett kön, nationalitet och ålder. Vi har tillgång till Ipads, projektor, filmkamera med mera. Utifrån förra årets projekt där vi arbetade med temat Babblarna, såg vi att barnen utvecklade sitt språk och relationerna. Vi ser att den nya barngruppen visar ett stort intresse för Babblarna och att de har en förförståelse och att de visar stor glädje till sången och figurerna. Vi ser också att barnen lär sig namnen på Babblarna och kan säga vilken färg det är på respektive Babblare. Vi har därför valt att arbeta vidare med temat Babblarna.

Vilka är Babblarna?

Babblarna är ett svenskt koncept som innehåller böcker, spel och leksaker. Allt med ett tydligt syfte att stimulera och utveckla barns tal och språk. Inom förskolan och skolan har Babblarna i flera år varit en del av den pedagogiska verksamheten. Babblarna är nämligen trots sitt färgglada och lekfulla uttryck faktiskt språkträning på hög nivå. Babblarna baseras på Karlstadmodellens tankar kring barns språkutveckling och Iréne Johanssons forskning inom samma område. Anneli Tisell, Hatten Förlags grundare, och Iréne Johansson, Karlstadmodellens grundare, ligger bakom succén med Babblarna. (Hämtat från My newsdesk)

Syfte & mål med aktionsforskningen

Eftersom att många av våra barn har flyttat upp till nästa avd, vi har då fått en ny barngrupp (1-3 år.). Utifrån detta vill vi skapa nya kamratrelationer mellan barnen med babblarna som verktyg. Vi vill få barnen att känna gemenskap och tillhörighet i gruppen, skapa goda relationer och samspel mellan barnen. Eftersom att vi har yngre barn på vår avdelning har vi därför valt att lägga fokus på samspel genom kommunikation. När vi tittar på vår nuvarande barngrupp så ser vi att de intresserad av Babblarna, sagor, sånger, rim och ramsor samt olika rörelser. I barngruppen förekommer en del konflikter som vi vill minska, detta vill vi göra genom att föra dialoger med barnen kontinuerligt om hur man är mot varandra. Genom språket utvecklas barnens relationer som kommer att underlätta samspelet, eftersom att vi har många barn som ännu inte har det verbala språket uppstår det konflikter mellan barnen. Därför finner vi att det är viktigt att arbeta med språket och det sociala samspelet i barngruppen. Vi vill genom olika aktiviteter lära barnen turtagning och samarbete.

 

Aktionsfråga

Hur kan man utveckla språket med hjälp av Babblarna som verktyg?

 

Läroplanens mål & konkretisering av målen        

- Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.

Barnen utvecklas sin nyfikenhet genom att bl.a. upptäcka miljön ute som inne tillsammans med andra barn och pedagoger. T.ex. när man presenterar ett nytt material för barnen eller om använder sin förmåga att leva sig in i aktiviteten.  

 

- Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Barnen har, tillsammans med pedagoger, sorterat föremål efter babblarnas saker. Med stöttning av pedagogerna har de också fått träna på att använda de naturliga talen, dvs. När vi räknar från 1,2,3 och uppåt.  

 

- Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Genom att tillsammans skapa babblarna i olika material får barnen möjligheten att uttrycka sig genom att måla, här får barnen möjlighet att prata om det de skapat och ge uttryck för hur de känner och vad de tänker.

 

- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

Genom att dela in barnen i smågrupper får de träna på att samarbeta tillsammans och hitta gemensamma lösningar på problem, t.ex. när barnen sorterar, där hjälps de åt att samla ihop olika saker. Då stöttar de varandra genom att kontrollera så färgerna stämmer överens med den valda babblaren och ett lärande uppstår mellan barnen. 

 

- Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

Genom att vi tillsammans finns i rummet hjälper vi barnen att kunna samspela tillsammans under aktiviteter, vi ställer många "varför, hur och vad" frågor så barnen tillsammans får svara. När det uppstår konflikter mellan barnen pratar vi med de barn som det uppstått en konflikt i mellan och försöker lösa den på bästa möjliga sätt genom att kompromissa och ge barnen möjligheter att tänka efter på vad som hänt. 

Figurmål

Likabehandlings plan

- Vi berättar för barnen hur man ska vara en bra kompis genom att visa att man ska klappa ,kramas och kunna säga stopp när man inte vill.

Genus

- Vi har anpassat läromiljön utefter barnens behov. Vi kartlagt nuläget genom att observera att pedagoger finns där barnen är och kan inte se någon skillnad på var pojkar och flickor befinner sig. Vi behandlar alla barn lika oavsett kön och nationalitet.

Språk

- Vi jobbar hela tiden med språket, och utgår från barnens intresse samt läroplansmålen. Genom att se varje barns utvecklingsbehov så anpassar vi våra aktiviteter. Vi arbetar mycket med sånger, rim och ramsor på så sätt får vi in språkutvecklingen i verksamheten.  Från språkmålen utgår vi bl.a från:

* Utmana barnen att upptäcka nya sidor och få prova på olika uttryckssätt-.

*  Begrepp/ ord/ämnesspecifika ord / synonymer

* Synliggöra både gruppens och enskilda barns lärprocesser och förändrat kunnande

 

Teoretiska utgångspunkter

Vi utgår från det sociokulturella perspektivet i verksamheten och väljer att lägga fokus på barnens samspel, språkutveckling och utveckling en av kamratrelationer i barngruppen.  När barnen ska utveckla kamratrelationer så är känslan av likhet viktigt, eftersom att barnen gärna vill känna delaktighet och få möjligheten att känna en tillhörighet i gruppen. Därför skapar barn gärna kamratrelationer med de som är lika dem själv (Aasebø & Melhuus, 2007) t.ex. genom olika personligheter hos barnen. Enligt det sociokulturella perspektivet så får barnens sociala förmågor en central del av barnens utveckling exempelvis det sociala samspelet och den verbala kommunikationsförmågan. Språket påverkar barnens förmåga att tänka och det används som ett redskap (Svensson, 2009) för att t.ex. lösa konflikter mellan varandra. Alla barn har olika förutsättning och taktiker för att lära in språket, barn kan bl.a. säga ett ord och samtidigt visa med kroppsspråket vad det är som de menar (Svensson, 2009). Det är verksamhetens uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras utveckling, men även de kamrater som finns i deras miljö kan bidra med kunskap som kan stötta till ett lärande och utveckling hos barnen (Vygotsky, 1978). Barn som befinner sig i ett utvecklingsstadium befinner sig i ”Den proximala utvecklingszonen” (ZPD), vilket innebär att barn behöver stöd i kunskapsutvecklingen för att utveckla nya kunskaper och färdigheter. För att ta sig vidare från den tidigare kunskapen till en ny kan en kamrat stötta (scaffolding) till ett nytt lärande (Vygotsky, 1978). När en kamrat stöttar ett barn så är det inte bara genom när det händer där och då, utan det sker fram till att en ny kunskap har utvecklats (Jin & Nirmala, 2012).  Verksamheten ska se till varje barns enskilda behov och utveckling, på så sätt blir det viktigt att pedagogerna identifierar barnens behov och gör undervisningen individuell för barnen för att hitta deras nyfikenhet och lust till lärande (Brodin & Hylander, 1998).  Det är också viktigt att verksamheten följer de riktlinjer och strävansmålen för förskolan. Det som blir viktigt för barnen och för verksamheten är bland annat att pedagogerna ska främja att barnen:

"Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära" (Skolverket, 2016).

 

Genomförande

Planera

Vi utgår från vår framskrivna kartläggning över verksamheten där vi skriver om barnens intresse för Babblarna, sagor, sång, rim och ramsor. Babblarna som är temat för verksamheten skapar grunden för våra aktioner. Genom att använda sagor, sång, rim och ramsor så tränar vi språket hos barnen, med hjälp av Babblarna så får vi in de enkla ljuden som t.ex. ”Doddo, Dadda, Bibbi, Diddi, Babba”. Vi använde oss av olika artefakter (Böcker, Penslar, flaskfärg, saxar, Babblarfiguererna m.m) för att skapa förutsättningar för barnens lärande. Vi har också utgått från spiralen som används i aktionsforskning.

Bild tagen från (Rönnerman, 2012). 

Aktioner

Aktion 1 - Göra pappersbabblare

        
Eftersom vi har sett och förstått att vår barngrupp känner till Babblarna så behövdes det inte så stor presentation. Vi delade upp barnen i mindre grupper och tog fram material såsom uppskissade Babblarfigurer, silkespapper, ögon, munnar och lim. Vi fick stötta barnen genom att hjälpa dem att sätta fast t.ex. munnarna och ögonen. Barnen fick börja med att limma, sedan sätta fast ögonen, munnen och silkestussar på Babblaren. De förstod snabbt men fick också förstå att man får vänta på sin tur och dela med sig utav limmet och silkespappret. Samtidigt övade vi på färgerna och var man placerar ut ögon och mun. De fick titta på plastfiguren och jämföra lite var någonstans de skulle sätta ögon och mun. Vi kände även i våra egna ansikten var de satt. Vi har fortsatt att göra Babblarna i papper/silkespapper. Barnen tycker det är roligt att göra dem i sina olika färger. De vet vilka färger Babblarna har och har blivit duktiga på att sätta ut ögonen på rätt ställe. När Babblarna var tillverkade så gick vi ut och samlade pinnar. Resultatet blev att vi hängde upp babblarna på avdelningen och sedan skapade vi mobiler tillsammans med barnen.

 

 

Aktion 2 - Diddi & papptallrikar

Bibbi har vi gjort på en papperstallrik som de fick måla rosa och sätta ögon och mun på, plus håret med piprensare. Barnen tyckte det var kul att måla Diddi rosa. De målade långt ut på kanterna, Barnen var väldigt noga med att hela Diddi skulle vara rosa. Ögonen och munnen satte de på efter det att vi tittat oss i spegeln och sett var de ska sitta. Håret satte vi på med olika färger på piprensarna, barnen blev så stolta över sina tavlor att de ville ta hem dem direkt. Ett av barnen sa att det var pappa på tavlan.

 

 Aktion 3 - Skogsutflykt

Alla barnen kan nu namn och färger på Babblarna. Utifrån detta har vi nu valt att gå vidare på just färgerna. Vi tog med oss Babba som är brun på vår skogsutflykt. Vi ställde fram Babba då vi hade fruktstund i skogen. Vi frågade barnen vad Babba har för färg. Alla barnen förstod efter en stund att han var brun. Vi pedagoger berättade då att vi ska leta upp bruna saker till Babba i naturen. Först förstod inte barnen, men efter att vi pedagoger visade en brun kotte. Barnen började samla in alla kottar från skogen, efter en stund såg ett av barnen att löven också var bruna. Då tog de händerna fulla med löv. Vi tog med sakerna hem och några dagar senare fick barnen klistra upp sakerna de hittat i skogen på två stora pappersark. Barnen arbetade i grupper och fick samarbeta om vad som skulle sättas upp på tavlan. Nästa gång vi gick på skogsutflykt tog vi med oss den gula Babblaren ”Bibbi” när vi satte fram Bibbi och sa att nu ska vi plocka gula saker i naturen till Bibbi. Då visste barnen direkt vad som skulle ske. Vi såg också att de små tittar på de större barnen och gör som de gör. De små såg att det var gula löv som plockades och genast samlades alla gula löv upp. Vi upprepade detta några gånger men märkte att barnen inte tyckte att det var så kul att plocka saker.( Därför valde vi att ta med Babblarna ut i naturen till våren och istället fick barnen leta upp Babblarna.).

 

   

Aktion 4 - Måla Babblarna på fönsterrutor.

Pedagogerna skulle tillsammans med barnen prata om babblarna och sedan skulle de måla dem på fönsterrutorna. Pedagogerna började med att visa varje babblare för barnen och sedan valde vi att ta fram färger som representerade varje babblare. Vi ställde sedan frågor som handlade om babblarnas olika färger, en flicka på avdelningen gick och hämtade den färgen Bobbo hade på sin kropp dvs. den röda färgen, sedan fick hon måla Bobbo på en fönsterruta. Undertiden som hon målade ställde vi frågor som handlade om babblarna och färgen röd, flickan kunde uttrycka att det fanns en röd bil bland babblarna. Sedan var det en annan flickas tur att måla figuren Doddo på en annan fönsterruta. Pedagogerna fick agera stöd då barnet inte förstod uppgiften trotts att vi visade bilder samt färgen på Doddo, vi fick därför förklara och vara tydliga med vad som skulle göras. Efter när färgerna hade torkat på de båda fönsterrutorna hjälpte vi barnen att tillsammans fästa ögon på både Bobbo och Doddo. 

 

Aktion 5 - Sortering med Babblarna

Vi presenterade två babblare, Dadda och Bobbo. Babblarna hade färgerna röd och grön. Det var fyra barn som deltog i aktiviteten var på 2 st var 2 år och 2 st var 3 år. Aktionen gick ut på att barnen skulle känna igen färgerna hos babblarna för att sedan samla ihop saker som hade likadana färger som dem. Pedagogerna började med att fråga vilken färg Bobbo hade, båda 3 åringarna visste att Bobbo var röd, pedagogerna bad sedan barnen att hämta saker som var röda. Ett av barnen sprang och hämtade en röd boll medans den andra hämtade en grön boll. När vi jämförde de två bollarna med bobbo såg barnen att den gröna hade hämnat fel och lade tillbaka den gröna bollen. När de lagt tillbaka bollen så hämtade de flera röda saker som en bil och båt m.m. Efteråt räknade vi alla sakerna tillsammans. Pedagogerna tog sedan fram Dadda som är en grön, sedan frågade pedagogerna vilken färg Dadda hade och barnen såg direkt att han var grön. Barnen förstod snabbt vad de skulle göra och började att samla ihop flera gröna saker t.ex. en grön krokodil, en grön form samt en grön bil. Barnen och pedagogerna räknade sedan sakerna för att se hur mycket de samlat ihop. Vi gjorde samma aktion några dagar senare med 3 st barn och alla hade åldern 3 år. Vi använde oss av Diddi, Doddo och Bibbi, pedagogerna presenterade först Diddi genom att berätta att Babblaren hade ett litet uppdrag till barnen och det var att samla ihop saker de kunde hitta som hade liknande färger som Diddi, och sedan frågar pedagogen "Vilken färg har Diddi" - barnen tänkte länge och svarade att den var röd, varpå ett barn säger "Den är rosa". Aktionen gick ut på att barnen skulle få identifiera och känna igen den rosa färgen som Diddi har, för att sedan hitta de rosa saker som fanns i rummet. När barnen hade hittat alla Diddis saker så räkna vi dem och vi pratade om vilka saker vi hade hittat till Diddi. Barnen såg de resternade babblarna på bordet och ville därför fortsätta aktionen därför presenterade pedagogerna Doddo. Babblaren hade också ett uppdrag till barnen, Doddo berättade att han hade tappat alla sina leksaker och ville ha barnens hjälp att hitta dem. Dock var sakerna tvungna att vara i en speciell färg och det var Doddos färg, barnen fick därför berätta vilken färg Doddo hade och alla kunde säga att Babblaren var "Blå". Barnen ville gärna hjälpa Doddo och hjälptes åt tillsammans att lokalisera de blå färgerna i rummet. De berättade efteråt vad de hade hittat till Doddo, och babblaren blev väldigt glad över sakerna men han ville gärna att barnen skulle räka sakerna tillsammans med pedagogen också. Till sist kom Bibbi fram, han berättade också att han tappat bort sina saker men det som skiljde sig här jämfört med de andra var att den gula babblaren ville endast ha sina kökssaker. Pedagogen fick då förklara begreppet "Kökssaker" för barnen då förstod de direkt vad de skulle hämta, Diddi berättade också att alla sakerna måste vara gula. Barnen hämtade allt som var gult i köket förutom ett barn som tyckte att Bibbi skulle ha något att åka i också. Detta blev Bibbi mycket glad över. Efteråt berättade barnen vad de hade hämtat t.ex. "En gul tallrik, så Bibbi kan äta mat" och "En gul kastrull så Bibbi kan laga mat". Barnen och pedagogerna räknade sedan sakerna tillsammans.  

 

 

  

Aktion 6 - Sagoläsning.

Pedagogerna såg ett stort intresse med sagoläsning i barngruppen och bestämde sig för att köpa in böcker om Babblarna. Pedagogerna presenterade sedan materialet för barngruppen som snabbt visade ett stort intresse för "I Bobbos väska". Pedagogerna började med att läsa boken i Bobbos väska. Efter att ha läst den ett par gånger och sett att barnen tyckte att den var intressant så införskaffade pedagogerna en väska med Bobbos innehåll. Detta väckte barnens intresse ännu mer och de tyckte det var roligt att vi läste sagan för barnen. Barnen fick komma fram och ta upp t.ex. "Babbas halsband" ur väskan.

 

 

Dokumentation

Pedagogerna har använt sig av surfplattan och anteckningar under aktionernas genomförande. Dokumentationer som filmas gör det enklare att gå tillbaka till när man ska reflektera och analysera flera gånger, eftersom man får syn på flera saker och man kan se "med andra ögon" (Bjørndal, 2005). Pedagogerna har även fotograferat med surfplattan och hängt upp bilderna. Det som skapas av barnen hängs upp på förskolans väggar och tak, på så sätt kan barnen få prata om vad de har gjort. Det som har dokumenteras är hur barnen genomför olika aktioner med hjälp av surfplatta och anteckningar med temat babblarna. Vidare kommer pedagogerna också att dokumentera hur barnen agerar i aktiviteterna och barnens samspel. Det som barnen har skapat i de olika aktiviteterna har sparats för att sedan hängas upp och visas vårdnadshavare vad vi har gjort men också för att vi ska kunna se vad vi behöver utveckla i verksamheten. Dokumentationerna har genomförts av pedagogerna men tillsammans med barngruppen. De fick vara delaktiga i dokumentationerna genom att få titta på sig själva genom filmerna, pedagogerna ställde frågor till barnen och på så sätt fick de reflektera samt kommentera vad de gör under aktionen.  Vi förde fältanteckningar och dagbok under tiden som aktionerna pågick.  Dokumentationerna genomfördes löpande under tiden aktionerna pågick tillsammans med pedagogerna på avdelningen. Pedagogerna reflekterade efter varje aktion om vad som hade hänt, vad som gjordes och hur aktionen gick. 

 

Etiska ställningstaganden

När vi planerade aktionerna valde vi att dela upp barngruppen i mindre grupper, detta för att alla barn skulle för samma förutsättningar under aktionerna. I de mindre grupperna gjorde pedagogerna inte någon skillnad på t.ex. kön, alla barnen blev inkluderade i aktionerna oavsett vad vi gjorde. 

 

Resultat

Resultatet av aktionerna visar att barnen har stort intresse för Babblarna och att många av barnen på avdelningen har lärt sig att uttala Babblarnas namn. De äldre och några av de yngre barnen har även lärt sig Babblarnas färger genom de olika aktionerna. Genom de videoobservationer vi gjort har vi även fått se hur barnen samspelar och hjälper varandra när de delges uppdrag att genomföra saker. Brodin & Hylander (1998) menar att verksamheten ska till varje barns enskilda behov och utveckling. Pedagogerna på avdelningen har hittat barnens intresse och identifierat deras samt miljöns utvecklingsbehov. Pedagogerna anpassade sedan aktionerna utefter barnen. Aktionerna har bidragit med en ökad nyfikenhet genom att barnen har fått använda sin kreativitet och förmåga att tänka samt kommunicera mellan varandra. 

 

Analys

Barnens språkutveckling.

Pedagogerna kunde se att de mindre barnen som inte hade någon verbal kommunikation lärde sig snabbt Babblarnas namn, exempelvis Doddo och Dadda. När vi läste ”I Bobbos väska” för barnen så visade hela barngruppen ett stort intresse för aktionen. De visade en stor glädje när pedagogerna tog fram både bok och artefakter som användes för konkretisering. När vi läste boken började pedagogerna först att läsa det som stod på sidorna samt visa genom att peka. Efter några gånger började pedagogerna använda sig av det material som fanns i Bobbos väska exempelvis ett halsband, äpple, bil och napp. För varje sak fick barnen komma fram och plocka upp de saker som nämndes, för varje gång plockade barnen upp rätt sak till varje Babblare. Detta kan tyda på att barnen har ökat sin språk och begrepps förståelse. Några av barnen kunde redan boken och kunde säga vad det var som visades på bilderna. 

 

Barnens skapandeförmåga

Pedagogerna som arbetar på avdelningen använder sig av ateljén för vissa aktioner. Dels för att material finns tillgängligt och för att det är en miljö som ofta används för kreativt skapande. Det är här barnen får utveckla sina förmågor att använda färger, de får träna finmotoriken genom att klippa, klistra och fästa fast ögon och mun på de Babblare som de skapar. Pedagogerna kunde se att barnen visade ett stort intresse för att skapa något de kände igen, t.ex. När de skulle fästa silkestussar på de urklippta babblarna. När de skulle skapa Diddi tavlorna kunde de uttrycka om Babblaren var glad eller ledsen, detta berodde på hur de fäste munnen. Barnen kände igen Babblarna genom färgerna och deras olika utseende, eftersom att pedagogerna gjorde flera Babblare med barnen och upprepade samt tränade färgerna med dem. Barnen fick även blanda ihop färgerna rött och vitt för att få fram rosa tillsammans med en pedagog. Barnen visar både intresse och förståelse för de anvisningar som ges, detta syns genom hur de genomför aktionerna som blir förklarad för dem. Exempelvis barnen ska måla vars en Babblare på en fönsterruta. Barnen kan förklara vilken Babblare det som de målar.

 

Sortera i färg

          
I en av aktionerna tog vi med barnen ut till skogen. Vi skulle plocka naturmaterial efter Babba (brun) och Bibbis (gul) färger. Vi fick börja med att visa barnen hur aktionen skulle genomföras. Syftet var att barnen skulle se likheter och skillnader mellan färgerna för att sedan sortera materialet efter respektive babblare. Barnen förstod snabbt vad de skulle göra, även de allra minsta visade ett stort intresse för aktionen. Vi gjorde ungefär samma aktion lite senare på året och barnen visade fortfarande ett stort intresse för Babblarna och dess färger. Pedagogen valde nu att använda alla Babblarna när de skulle sortera. Genom att träna på förståelsen och att få syn på deras kunskap om färger ställde vi frågan vilken färg respektive Babblare hade. Precis som innan var barnen införstådda med hur aktiviteten efter pedagogen berättat hur det skulle gå till. Några barn tappade intresset och lekte med varandra istället. Pedagogen försökte därför att fånga intresset hos alla barnen genom att ”leka” med Babblarna. Babblarna gav barnen ett uppdrag och förmedlade det genom att prata till barnen. Barnen hämtade olika artefakter som passade in. Ibland dök det dock upp färger som inte passade in och då ställde pedagogen frågor som fick barnen att tänka efter och reflektera över de två färgerna, för att sedan komma fram till vilken färg som passa in till Babblaren. Detta behöver inte bero på att barnen inte kan färgerna utan att pedagogen inte har varit tydlig med instruktionerna. Barnen fick sedan lägga de gula sakerna på en bricka tillsammans med exempelvis en gul babblare. Pedagogen ställde frågan om vilken färg babblaren hade alla barnen svarade ”Gul”. Sedan räknade vi alla sakerna tillsammans och tränade på de naturliga talen, dvs. man räknar från 1 och uppåt.

 

Samarbete och turtagning

Många av aktionerna visade att barnen samarbetar. I de aktionerna där vi genomförde sorteringar av artefakter så kunde vi se att barnen samarbetade och hjälpte varandra. Samarbetet syntes mest genom att barnen tillsammans lade artefakterna på brickan. I några av situationerna fick några av barnen vänta på sin tur med att få hjälp eller vänta på att använda ett limstift, där tränar barnen på turtagning. Pedagogen var noga med att berätta att man fick vänta tills kompisarna var klara samt berätta att man hjälpte en kamrat och att man kom för att hjälpa det barnet efteråt. Vi kunde dock se att barnen blev otåliga med att vänta på sin tur men bibehöll fortfarande intresset för aktionen.  

 

Slutsats

Pedagogerna kan dra slutsatsen att barnen har utvecklat sina kunskaper inom många områden. De allra minsta har befunnit sig i en utvecklingszon och under terminens gång har de lärt sig bland annat att säga alla Babblarnas namn. Lev, S. Vygotsky företrädde det sociokulturella perspektivet, där pratar man mycket om utvecklingszoner och stöttat lärande (Scaffolding) för att utveckla en ny kunskap (Vygotsky, 1978). Det går tydligt att se att de minsta har tagit hjälp av de äldre samt pedagogerna i språkutvecklingen. De äldre barnen har upprepat mycket ord som barnen har tagit efter och sedan utvecklat en verbal kommunikationsförmåga.  När det ska vara ett stöttat lärande så ska de ske under en längre tid och inte endast en gång, utan fram till att barnen har utvecklat en ny kunskap (Jin & Nirmala, 2012) och det är något vi kan se har skett i verksamheten. Vi upptäckte också att alla barnen har olika sätt att lära in saker på, vissa vill att det är ett upprepat lärande, genom lek eller genom utforskande. Svensson, (2009) menar att alla barn har olika taktiker för att lära sig in saker. Vi såg även att barnen utvecklade sina relationer till varandra. För att besvara vår fråga ”Hur kan man utveckla språket  med hjälp av Babblarna som verktyg?” Så har pedagogerna fört dialoger med barnen om hur man är en bra kompis, detta efter det som står i likabehandlingsplanen. De pratade mycket om att alla kan vara med och leka, bara man frågar om lov om man får delta. De förde också dialoger om vad man gör när en kompis var ledsen, kan leka med varandra samt vad man gjorde när kompisar var ledsna, då kunde pedagogerna se hur barnen ofta kramade barnen som var ledsna eller att de gick fram till dem. Aasebø & Melhuus, (2007) talar om att barn gärna skapar kamratrelationer med de barn som är lika dem själv t.ex. om barnen gillar att leka samma lekar. Pedagogerna har sett att kamratrelationerna har utvecklat kontinuerligt hela tiden, både med babblarna som verktyg samt utan eftersom att den utvecklingen sker hela tiden och inte bara genom aktionerna.

Reflektion och lärdomar

Vi känner att aktionerna gick bra, barnen har utvecklat nya kunskaper samt utvecklat sitt språk tillsammans i gruppen. Vi måste bli bättre på att skriva mer loggböcker/dagbok efter varje aktion, detta för att vi ska kunna gå tillbaka och se vad det verkligen hände samt sas under aktionerna. Vidare så såg vi bland annat att kamratrelationerna utvecklades genom nästan allting i verksamheten och inte bara när vi använde Babblarna. Vi kunde ju se att Babblarna var bra till mycket mer än bara språket, vi fick bland annat in matematiska begrepp och att räkna. Barnen kunde även utveckla koordinationsförmåga genom att få dansa till Babblarnas musik. Till nästa utvecklingsområde tänker vi identifiera nästa barngrupps intresse och utgå efter dessa när vi skapar ett nytt tema/projekt. Sedan tänker vi arbeta mer med språk och matematik. De barn som blir kvar hos oss till hösten visar ett stort intresse för olika sagoläsning.  

 

 

 

 

 

Referenser

Aasebø, T.S. & Melhuus, E.C. (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Brodin, M. & Hylander, I. (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Jin, S., & Nirmala, R. (2012). Scaffolding Interactions With Preschool Children: Comparisons Between Chinese Mothers and Teachers Across Diffrent Tastks. Merrill-Palmer Quarterly, 58(1), 110-140.

• Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, L. S (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P..

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,