Lek med språk och ljud

Vi vill på ett lekfullt men medvetet sätt stimulera barnens tal- och språkutveckling genom hela deras förskoletid. Ett väl utvecklat språk är grunden för lärande och identitetsutveckling.

Fortsättning från vårterminen 2016.

Hur ska det gå till?

• Vi är medvetna om att språket kan utvecklas hela tiden i alla situationer i vardagen. 
• Vi pratar mycket med barnen - berättar, förklarar, sätter ord på det vi gör.
• Vi lyssnar på vad barnet har att säga och uttrycka.
• Vi deltar i barnens lek och får där tillfälle att kommunicera/samtala.
• Vi pratar tydligt och använder alltid riktiga begrepp.
• Vi läser med barnen, berättar sagor, rim och ramsor och sjunger.
• Vi använder våra mjukisdjur för att barnen ska lära sig urskilja och uttala olika språkljud. Djuren har fått namn som Fi-fi fisk, Ny-ny nyckelpiga, Pi-pi pingvin, Rä-rä räv, Jä-jä järv , Ka-ka kanin, Ta-ta talgoxe osv. Nästan alla djuren är vilda djur som finns i Sverige, och barnen får på så vis bekanta sig med dessa. 
• Vi rättar aldrig barnen utan upprepar det de säger som det sa låta. Om barnet säger "jobot", säger vi t ex "ja titta, en robot".

• Skriftspråket finns synligt på många olika ställen i förskolan

•  Vi har namnskyltar för varje barn och använder dessa i många sammanhang. Tanken är att barnet  så småningom lär sig att känna igen namnet och sedan att skriva det.

Våra sagor och sånger (en del av dem)

Till de flesta av sagorna har vi sagopåsar med figurer. 

Bilarna Bruzzo/Bockarna Bruse

Bilarna Bruzzo är en variant av Bockarna Bruse, med bilar i stället för bockar och en traktor i stället för trollet .I sagan tränas begrepp som färger, antal, stor-liten, glad-rädd-ledsen-arg. Bockarna Bruse har vi både som sagopåse och med dräkter (bockmössor och trolldräkt) och vi dramatiserar sagan tillsammans med barnen.

  

Petter och hans fyra getter

I denna saga tränas begrepp som färg och antal. Sagan är på rim. Rimmen sätter fokus på ordens ljudstruktur, och det blir tydligt att ett enda litet ljud kan ändra ett ords betydelse, som "sand" och "hand" till exempel. Det här gör att barnen långsamt blir mer och mer medvetna om ljuden i ord, och den språkliga medvetenheten ökar. Efter att ha berättat sagan några gånger börjar de äldsta barnen kunna fylla i vissa rimord.

Killingen som kunde räkna till tio

 I denna saga räknar killingen de andra djuren....vi tränar  ramsräkning och begrepp som en och många. 

Spökbarnen som ändrade färg

 Spökbarn kan bara äta vit mat, men när mamma är borta blir de hungriga. Det spökbarn som smakar blåbär blir blå. Det spökbarn som äter morötter blir orange. Här tränas begrepp som färg och antal.

Godnatt Alfons Åberg

En saga med hög igenkänningsfaktor hos barnen. Alfons vill inte sova. Han ropar på pappa för att få borsta tänder, dricka, kissa på pottan, titta efter lejon i garderoben och få sin nalle. Vardagliga begrepp och händelser som barnen kan anknyta till.

Sagan om vanten

En gubbe är ute i skogen en vinterdag. Han tappar sin vante. Den hittas av musen, grodan, haren, vildsvinet, vargen och björnen. Vi använder våra mjukisdjur. Sagan är delvis på rim och djurens namn upprepas, t ex Go, go groda, den runda och goda, Vi-Vi vildsvin, så söt och fin, Va-Va varg, som aldrig är arg.

Gäddan

En fattig gubbe och hans gumma bor i ett ruckel till hus. När gubben fiskar får han upp en gädda som kan prata. Gäddan ber honom att få bli släppt - då kan gubben önska sig vad han vill. Flera gånger tvingas gubben av sin gumma att gå tillbaka och ropa på gäddan för att få finare och finare hus - en bondgård och ett slott. Men när hon vill bli härskare över hela världen är det stopp. de får tillbaka sitt gamla hus. En saga med sensmoral för lite äldre barn. Berättas med rekvisita och uppskattas även av de yngre. 

Ankungen som ville tala vackert

Den nykläckta ankungen träffar många olika djur och vill låta som dem. Men när den försöker blir det bara ""kvack kvack". Till slut träffar den sin mamma. En saga för de yngsta. Tränar begrepp (olika djur) och djurens läte.

Den röde draken

I drakberget bor alla hemska drakar - gröna som drakar ska vara. Men så föds en liten röd drake. Han blir retad för sin färg och för att han inte kan spruta eld. Det kommer vatten i stället. Den röda draken blir ledsen och ger sig ut i världen. Efter några äventyr blir han till sist hjälte när han släcker elden i slottet. En saga om att vara olika och om att alla är bra på något.

Klassiska sagor

Klassiska sagor som Pomperipossa, Prinsessan på ärten, Vargen och de sju killingarna, Guldlock och de tre björnarna, Vargen och de tre små grisarna ger också begreppsträning. I flera av dessa får vi tillfälle att räkna tillsammans med barnen.

Lilla huset

Vi sjunger "Lilla huset, röda dörren, ska vi ta och knacka på? Vem kan bo där, jag vet inte, vem kan bo där inne?""

Det lilla huset har en dörr som ändrar färg. Barnen får knacka på dörren. I huset bor olika djur och figurer, som vi sjunger om. Träning av färger och begrepp och mysig sångstund.

Sångholken

I sångholken finns kort som symboliserar sånger och rörelselekar. Vi använder den nästan dagligen. Sång och musik är viktigt för barnens inlärning - det visar forskningen. Vi tränar t ex koordination, begrepp, hörsel, och förstås även kroppsliga förmågor genom rytmik och dans. Det är roligt att sjunga tillsammans!

QR-koder sånger och sagor

Vi har gjort bilder med QR-koder som länkar till sånger och sagor på You tube.  Många av de klassiska barnsångerna, men även en del andra. Mycket rörelsesånger. Sagorna används t ex vid vilostunden efter middagen.

        sång Björnen sover

  saga om den lilla prinsessan

Lekar

Vi leker enkla, gemensamma "regellekar", ute på gården och i Knytteskogen. Ofta med sång, t ex Björnen sover, Lilla lejon, Med min lilla racerbil, Under hökens vingar kom, xxx i lådan (barnet eller djuren gömmer sig i lådan). "Kom alla mina Knyttebarn". I lekarna tränas, förutom begrepp, förmågan att kunna lära sig enkla regler och turtagning.

 

 Hur ska vi dokumentera lärandet?

Genom att vi är nära barnen i alla vardagliga situationer hoppas vi att vi kan fånga upp barnens utveckling och lärande. Vi använder lärloggen i Unikum och dokumenterar med bilder och ord. 

Analys

I slutet av höstterminen gör vi en analys av arbetet. Har vi lyckats uppnå våra mål? Vet vi något som vi inte visste tidigare? Hur går vi vidare.

Läroplansmål

Läroplan

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,