NOVELLER ÅK 9

Vad är en novell? Vi läser, analyserar och skriver noveller.

Arbetsområde: Noveller

Vecka 35-41 kommer vi arbeta med noveller. Syftet är att träna er förmåga att läsa och analysera noveller samt att skriva en novell.

Konkreta mål:

Du kommer att få utveckla din:

* Läsförmåga: genom att vi arbetar med olika lässtrategier för att analyser noveller på ett djupare plan. Du visar dina förmågor genom att delta i diskussioner och lämna in arbetsuppgifter.

* Skrivförmåga: genom att vi analyserar goda textförebilder och diskuterar olika sätt att starta och skriva noveller på. Detta kan du sedan använda i eget skrivande där du får fortlöpande respons för att utvecklas maximalt. Du kommer att skriva en novell som bedöms.

* Talförmåga: Vi tränar på att läsa, sammanfatta och presentera en novell samt leda en diskussionsfråga i grupp. Du förväntas även delta i diskussioner. 

Bedömning:

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

- läsa och analysera en novell genom att du självständigt får arbeta med på-djupet-frågor i slutet av arbetsområdet som ska lämnas in.

- sammanfatta en novell under den muntliga presentation och vid inlämning av arbetsuppgifter

- leda och delta i diskussion 

- skriva en typisk novell med komplex uppbyggnad med hjälp av det vi har tränat och gått igenom

Undervisning:

1- Muntlig presentation av en novell

Vi inleder novellarbetet med att alla läser varsin novell av författare från olika delar av världen. Ni skriver en sammanfattning och väljer en diskussionsfråga. Ni presenterar sedan er novell i gruppen muntligt samt leder och sammanfattar diskussion. Alla deltar aktivt i diskussioner. Vi går igenom målen för att tala ( matris np tala) och vi tränar på att utveckla dessa förmågor. 

2- Vad är en novell?

Ni har nu fått många olika noveller presenterade för er. Vad är en novell? Vi försöker att gemensamt ringa in vad som är typiskt för en novell. Vi går sedan igenom :

* Novellens uppbyggnad ( häfte)

* Novellens kännetecken (stencil)

3- Vi läser, analysera och tränar på att skriva " starter" - att börja noveller på olika sätt.

4- Noveller som vi kommer att arbeta med:

* Att döda ett barn (Stig Dagerman)

Vi läser, analyserar och diskuterar novellens innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Därefter tittar vi på en filmatisering. Vad är parallellhandling? Vi tränar på att skriva parallellhandling utifrån rubriken " Mötet" eller valfri rubrik. Kamratrespons " Två stjärnor och en önskning".

* Ett halvt ark papper ( August Strindberg)

Här får ni möta en annan typ av novell. Ni får träna på att skriva novell med hjälp av en kom-ihåg-lapp.

5- Enskild novellanalys (Maskrosen) ( ev andra alternativ)

 Ni läser en novell och analyserar den. Er analys lämnas in för bedömning. Använd ord och begrepp och sådant ni lärt er om noveller under arbetets gång.

6- Skriva novell

Torsdag v 41 kl  08:30 – 14:00 är det novellskrivande för alla nior. NI sitter i sal 34 med mig. Novellen blir ett bidrag till niornas novelltävling och ett underlag för bedömning hur väl ni har nått målen för detta arbetsområde.

Stödstruktur:

Arbete före, under och efter läsning. Ordlistor. Bildstöd.

Begreppslista:

parallellhandling, tillbakablick, novell - roman, monolog-dialog, berättarröst( jag-form, tredje person, allvetande författare), budskap - tema - motiv, antologi,

 KOPPLA SYFTE, CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV UNDER KNAPPEN "LÄROPLAN" HÄR NEDAN.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
• Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
• De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
• Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
• Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt.