Nordiska språk

Under vecka 45 - 48 ska du bekanta dig med de nordiska språken.

Nordiska språk

Kunskapsmål

När du är klar med detta häfte ska du känna till:

• Språkbruk i Sverige och Norden.

• Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden.

• Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

 

Bakgrund

Språk är ett sätt att kommunicera som används av människor. Det finns ungefär 6000 språk i världen. Det är svårt att säga exakt hur många eftersom det kan vara svårt att skilja på vad som är ett språk och vad som är en dialekt[1].

De nordiska språken norska, danska och svenska har uppkommit ur samma språk; urnordiska. Omkring år 800 brukar man räkna med att urnordiskan delas upp i tre språk. Isländska och färöiska är också nära släktingar. De har uppstått från norskan. Du kan se på ”språkträdet” hur några språk är släkt med varandra.

Finska är inte släkt med de andra nordiska språken. Dessutom pratar man samiska i Norge, Sverige och Finland och den är inte heller släkt med de nordiska språken. Det kan man höra om man lyssnar på hur språken låter eller tittar på hur orden stavas.

Finland har tillhört Sverige och alla barn i Finland måste lära sig svenska. 6 % har svenska som modersmål (det första språk man lär sig). (Här kan man lära sig lite finska, om man är nyfiken på det: https://www.youtube.com/watch?v=h_0vYxE_KmA)

Danska

Danska är ett nordiskt språk som är officiellt språk i Danmark och modersmål för majoriteten av de danska medborgarna.

Skriven danska är lätt att förstå av såväl svenskar som norrmän, ca 90 procent av orden är igenkännbara med små stavningsskillnader. Talad danska är ofta svårare att förstå för svenskar på grund av den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet. Testa att säga ”rødgrød med fløde” (betyder ungefär röd saftkräm med grädde).

• I svenskan har vi tre bokstäver som är ganska unika; Å, Ä och Ö. Dessa bokstäver finns i danskan och norskan också, men de ser lite annorlunda ut; AA, Æ och Ø.
• g, k och sk i början av ord uttalas med hårt g och k (som i svenskans gata, kort)
• d efter l och n är vanligen stumt; t.ex. kalde, kvinde (uttal: kvinne).
• skj och stj uttalas med varje ljud för sig: skjorte (uttal: sgjårde),

stjerne (uttal: sdjärne).

• Det danska räkneorden är också mycket annorlunda. Du kan läsa mer om det i Clio online.

 

• Uppgift: Lär dig orden nedan. 

Ord som kan förvirra

 

Danska          Svenska

avis                tidning

huske             minnas

semester       termin

bange            rädd

is                   glass             

kjole              klänning

slange           orm

by                  stad

kort               karta

spise              äta

dreng            pojke

sommerfugl  fjäril

frokost           lunch

morgenmad  frukost

uge                vecka

vindue           fönster

pige               flicka

fløde             grädde

 

• Uppgift: Lyssna och lär – Rasmus Seebach Natteravn

1. Lyssna och följ med i texten.
2. Läs och översätt texten.
3. Lyssna igen och titta på musikvideon https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc

 

 

Rasmus Seebach Natteravn

Jeg flakker rundt,
jeg ved ikke hvor jeg hører til,
hey, endnu en tur i byen,
hva' fanden skal det føre til.
alt for længe har jeg været natteravn,
så mange smukke mennesker,
i indre København,
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..

Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig.

Står her igen,
og brænder mine penge af,
jeg ser dig ude i mængden,
og skipper lige et hjerteslag,
alt forlænge har jeg været natteravn,

så mange smukke piger her
i indre København.
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.

Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.

Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
Alt forlænge har jeg været natteravn,
i indre København
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.

Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder.
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig.

Norska

Norska är ett nordiskt språk som är officiellt språk i Norge och modersmål för majoriteten av de norska medborgarna. Däremot finns det i Norge två olika skriftspråk; bokmål och nynorsk. De liknar varandra mycket, men många ord stavas och böjs lite olika. Nynorsk bygger på väst-norska dialekter.

I slutet av 1300-talet förenades Danmark och Norge i en union. Den ledande staten var Danmark och det var i Köpenhamn som unionens enda universitet fanns. Norrmännen fick alltså bege sig dit för att få en högre utbildning. Det norska språket påverkades kraftigt av danskan under denna tid och eleverna i skolan fick lära sig att skriva på danska. Men fortfarande så talade norrmännen norska sinsemellan och ute på landsbygden levde de gamla norska dialekterna kvar utan att påverkas speciellt mycket av danska.

År 1814 tvingades Danmark att överlämna Norge till Sverige. I den union som då bildades med Sverige hade Norge en självständig ställning och under 1800-talet växte sig nationalismen i Norge allt starkare. Norge drömde om att få bli ett självständigt land med ett eget skriftspråk och för att uppfylla sin dröm om ett eget Norge fanns det två vägar för dem att gå. Antingen skulle de ”förnorsk” det danska skriftspråket eller skapa ett helt nytt skriftspråk med de gamla norska dialekterna som utgångspunkt. Norrmännen valde båda vägarna och på så sätt fick de två skriftspråk. Bokmålet kom till genom att ”förnorsk” det danska skriftspråket och nynorskan skapades utifrån de gamla dialekterna.

De stora dagstidningarna, veckotidningarna, TV och de flesta böckerna är skrivna på bokmål. Bokmål är alltså det dominerande skriftspråket. Blanketter hos olika myndigheter ska finnas på båda språken, och om det kommer ett brev till en myndighet ska det besvaras på samma språk som brevet är skrivet på.

Varje kommun bestämmer om barnen i skolan ska lära sig bokmål eller nynorsk, och de allra flesta lär sig bokmål.

• Stavningen ck finns inte i norskan utan de använder istället kk. Exempel: vekk
• Många ord stavas mer som det låter än på svenska, exempelvis: station - stasjon

 

 

• Uppgift: Lär dig orden nedan. 

 

 

Ord som kan förvirra

 

Norska          Svenska

 

akkurat          precis

bestemor      farmor/mormor

pen                vacker

spørre           fråga

by                  stad

potteplante   krukväxt

sulten            hungrig

puss               vattenpöl

kino               biograf

rolig              lugn

uke                vecka

skjønne         förstå

lukket            stängt

kjederlig        tråkig             

Uppgift: Lyssna och översätta Marcus och Martinus "Elektrisk". 

https://www.youtube.com/watch?v=ri5_fzndMBg&list=RDri5_fzndMBg&start_radio=1

 

Svenska dialekter

En dialekt är en variant av ett språk, som t.ex. skånska eller norrländska.

Dialekter uppstår när människor pratar mycket med varandra, och inte så mycket med människor från andra platser. Förr i världen (innan det fanns datorer, telefoner och snabba fordon) träffade man mest de människor som bodde väldigt nära. Det gjorde att det blev stora skillnader mellan hur man pratade på olika platser i landet.

Vissa grupper kan också ha ett speciellt sätt att prata, det kallas sociolekt. Det har alltså inget med platsen att göra utan handlar om grupptillhörighet. Ibland pratar man t.ex. om ”Rinkebysvenska”. Det är en blandning av svenska och en massa olika språk från hela världen. Dessutom finns en hel del ord som ungdomar hittat på och ett speciellt sätt att uttala ord. 

 

• Uppgift: Lyssna på svenska dialekter

 

1. Kan du några exempel på uppländsk dialekt?

 

2. Lyssna på olika svenska kändisar. Vad pratar de för dialekter? Samla ihop minst 7 personer som representerar olika dialekter. Gör en lista med youtube-klipp.

 

• Uppgift 7: Slutuppgift /Instuderingsfrågor

Besvara frågorna nedan. Svara i löpande text på din ipad.

1. Vad är ett språk?

2. Vilka språk är svenskan mest släkt med?

3. Vad är en dialekt?

4. Varför är de nordiska språken så lika? Motivera ditt svar. Ge en historisk förklaring.

5. Hur skiljer sig språkens alfabet? Tänk på både på hur bokstäverna ser ut och hur de låter.

6. Vad är bokmål och vad är nynorsk?

7. Hitta ord som inte är lika i de nordiska språken. Hur kan det vara så?

8. Ge en historisk förklaring till att norska och danska skrivs så lika.

Ni kommer att ha ett prov på innehållet i detta häfte under vecka 47. 

[1] Läs mer om dialekter på s.8.