Världens djur, världsdelar och världshaven

Varför trivs kejsarpingvinen i Antarktis och inte i Europa?
Plankton, vad är det och var i näringskedjan hittar vi dem?
Hur sorterar och grupperar vi djur?

Mål:

Långsiktiga mål för arbetsområdet Världens djur, världsdelar och världshav.

Förmågan att 

• använda kunskaper för att granska information.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. 

Kunskapskrav åk 3:

Eleven kan namnge några djur och sortera och gruppera dem samt känna till enkla näringskedjor. 

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. 

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefull platser och länder. 

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återge de grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

(Kunskapskrav lgr 11)

Det här säger läroplanen att undervisningen ska innehålla:

se kopplingar till läroplanen

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:

Olika faktatexter, faktafilmer om världens djur, världsdelar och världshaven.

Föreläsning om hur djur kan sorteras och grupperas med tillhörande skapande uppgift.

Samtal, diskussion och tankar kring temat Världens djur, världsdelar och världshav.

Skriva egna faktatexter.

Vi använder oss av NO-boken och tillhörande arbetsbok åk 1-3 samt datorer och olika hemsidor, tex webbmagistern.se

Lärarna kommer att bedöma: 

Elevens förmåga att vara aktiv under lektioner och diskussioner.

Elevens förmåga att känna till några djur och i vilken världsdel de lever

Elevens förmåga att kunna placera ut världsdelarna och världshaven på en karta.

Elevens förmåga att känna till och kunna berätta något om hur djur och växter sorteras och grupperas.

Elevens förmåga att ha förståelse för vad enkla näringskedjor är och vad de innebär i ett ekosystem.

Elevens förmåga att skriva egna faktatexter. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.