Inte bara vatten !

Vatten finns runt omkring oss i olika former både inne och ute. Vatten är nödvändigt för att vi ska kunna leva! Vi ser att barnen fascineras av vatten i vardagen, de testar vattenstrålen i kranen, hoppar i vattenpölar, samlar vatten och målar med vatten.

Vatten

• BAKGRUND OCH SYFTE

Bakgrund:

VI har arbetat med barnens sommarminnena och utifrån detta har vi upptäckt associationer med vatten. Vi ser att de flesta barn dras till vatten, både ute och inne.  De går ut med kunskaper kring hur vatten är i olika former, relationen mellan is och vatten. De vill ösa, hälla, blåsa bubblor, fylla på behållare och hälla ut. Vi ser att de vill utforska vatten vidare. Vi tänker att vi med utgångspunkt i vattentemat kan arbeta med många delar från vår läroplan:

Matematik: olika storlekar på kärl, olika mått och vikt.

Naturvetenskap: Flyta , sjunka, rinna, hälla ösa, förvara. Olika blandningar med vatten som bas. Is och snö. Var kommer vattnet ifrån?

Skapande: vattenfärg, måla vått i vått, droppa färg i vatten, mm

Lek: vattenlekar ute och inne.

Samtal och reflektion kring det egna lärandet.

Värdegrund: Vattnets betydelse för liv och hälsa på jorden.

 Syftet

•  Att barnen ska få upptäcka och utforska vatten i olika former. Vi vill att arbetet ska präglas av barnens intresse, nyfikenhet och upptäckarglädje. Genom att till exempel experimentera  på ett lekfullt sätt och använda våra sinnen ger vi barnen möjlighet att utveckla kunskaper kring fenomenet vatten.
• Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Lpfö 98, rev 2010 s.6) 
• Vidare som redan nämnts syftar arbetet till att fortsätta arbeta med  vattnets olika former (fast, flytande, gas) och övergången mellan dessa faser för att underlätta för barnen att uppnå kommande lärandemål i biologi, fysik och kemi. Målet med arbetet är att alla barn testar ett utforskande och prövande arbetssätt efter egen förmåga och att barnen, i enlighet med Lpfö 98,  ”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (s.10).

•   VÅRA METODER

* intervjuer; vilken färg har vatten? var finns vatten? Hur luktar vatten? Hur smakar vatten? m.m.

* flyta - sjunka experiment

* fast och flytande form, experimentera med isbitar... 

* sjöar och hav och allt som lever i sjöar och hav...

* sagor och böcker om vatten

* is och snö

   luft i vatten, bubbla med sugrör i vatten och vatten + diskmedel

Vidare behöver vi hitta några skönlitterära  böcker om vatten och för att får reda på vad gruppen har för tankar och tidigare erfarenheter och vad vi kan arbeta vidare med.

• MILJÖ/ MATERIAL

Material  kan variera beroende på vilka typer av aktiviteter som arrangeras t.ex.:

Utelek i regn : spadar, hinkar, silar olika storlekar

Isägg:  en ballong som fylls med vatten ,en frys, snö,  en skål, en större genomskinlig plastask när man provar flyter eller sjunker,

Molnexperiment: en spis, is, vatten, Kastrull, ett glass, en termometer

   böcker, sånger,  luppar eller förstoringsglas, vatten från olika ställe / sommaruppgift  m.m.

 Vi kommer att arbeta både inne på avdelningen och ute: på gården, utflykter.

•  Hur barn lär sig och skapar kunskap?

Vi tycker att barnen lär sig  och skapar kunskap på olika sätt. Olika teorier om lärande producerar olika pedagogiska praktiker och de kompletarar varandra( Anna Palmer, Stockholms Universitet, föreläsning den 17mars 2016)

T.ex.  Konstruktionism:  kunskap lärs ut/in i relation till mognad och utvecklingsperiod, läraren är som en guide, tydliga mål.

Konstruktionism/ Socialkonstruktionism: kunskap förhandlas fram språkligt/diskursivt mellan människor i sociala sammanhang, lärare är inte vägvisaren utan medskaparen av kunskap, kunskap uppstår i mötet mellan människor, kunskap produceras i social överenskommelse

Men enligt Nymaterialism/neo-materialism/Posthumanism/Relationell materialism kunskap uppstår  mellan barnen och ting. Materiella föremål ses som aktivt och som kraftfulla deltagare i barnens lek och lärande – de sätter igång skeenden och ställer frågor. Material ”är en aktiv agent i transformationen av barnets upplevelser, tänkande och kunskapskapande” ( Lenz Taguchi, 2015, s.190)

Vi tycker att det är viktigt att skifta teorier, att vara professionella och använda den teori som passar bäst. 

• SÅ HÄR SKA VI DOKUMENTERA VARJE ENSKILT BARNS LÄRANDE

- Dokumentations väggar, pedagogiskt dokumentation

- UNIKUM

Dokumentation kan exempelvis inbegripa video, foto, bloggar, anteckningar, spaltdokumentationer.

Under arbetets gång kommer vi att dokumentera verksamheten löpande. Vi ska använda oss i första hand av Unikum där vi fortlöpande kommer att lägga upp text och bilder. Som förälder och pedagog kan man alltid gå in på bloggen och få insyn i verksamheten,

- Barnen  ska vara delaktiga i arbetet med att dokumentera och resonera kring det som samlas in. Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur vi pedagoger senare väljer att gå vidare. För att det  är diskussionerna och dialogerna som gör dokumentation till en pedagogisk dokumentation.

• ANSVARSFÖRDELNING ( VEM/VILKA ANSVARAR FÖR VAD?)

- Aktiviteter:  Vi tänker på att dela in barnen i mindre grupper. Vi har en öppen kommunikation där vi diskuterar aktiviteter och vem som gör vad.

- Miljö: Vi hjälps åt att utveckla miljön för att inspirera barnen.

Dokumentation: anteckna, fota, filma, få upp bilder på väggar och lägga in på Unikum, dokumentera barnens reflektionen.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och