Sårbara platser och naturkatastrofer - År 7 ht 16

En stor del av världens befolkning bor i områden som mer eller mindre ofta drabbas av naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott, torka eller översvämningar. I detta arbetsområde kommer du får utveckla din förmåga att resonera om orsaker och konsekvenser av olika naturkatastrofer.

Du kommer att få visa dina kunskaper i ett prov den 24 november

Innehåll och material

Du kommer under under kursen att undersöka följande typer av naturfenomen som ger oss så kallade sårbara platser på jorden:

Torra områden: s. 328 

Översvämningar: s. 329

Jordbävningar: s. 330 + s. 61

Bergskedjor bildas: s. 333

Vulkanutbrott: s. 334

Stormar: s. 336

Vi kommer också att fördjupa oss lite mer kring jordens vatten:

Jordens vatten: s. 62-65, 68-69, 72-75

Filmer om olika typer av naturkatastrofer

Vulkaner

Montserrat i Karibiska havet: http://www.ne.se/play/ur/program/101514

Hur uppstår vulkaner: https://www.youtube.com/watch?v=YKbDSF0qYHc

Jordbävningar

Kobe i Japan: http://www.ne.se/play/ur/program/101515 

Hur uppstår en tsunami: https://www.youtube.com/watch?v=_UzTv2Hex-Q

Vindars kraft 

Tropiska stormar, cykloner http://www.ne.se/play/ur/program/168200

Mexikanska golfen, cykloner: http://www.ne.se/play/ur/program/101516

Program om vattenbrist: http://www.svtplay.se/video/10897629/korrespondenterna/korrespondenterna-sasong-14-avsnitt-3

Detta ska du kunna inför provet

Du kan ge exempel på olika naturfenomen som skapar så kallade sårbara platser. (Vi har gått igenom 5 olika naturfenomen.) 

Du kan ge exempel på vad man kan göra föra att förbättra situationen för människor i torra områden. 

Du kan ge exempel på var det finns bördig jordbruksmark. 

Du kan förklara varför monsunregnen är viktiga i Bangladesh.

Du kan förklara varför avverkningen av skog på berg kan leda till översvämningar.

Du kan förklara vad brist på rent vatten kan leda till för människorna som bor i dessa områden och samhället i stort.

Du kan förklara var och varför jordbävningar och vulkaner inträffar.

Du vet vad kontinentalplattor är.

Du kan förklara skillnaden mellan jordskalv och jordbävning.

Du kan förklara varför konsekvenserna på Haiti 2010 blev större än i Japan 2011. 

Du kan med egna ord berätta vilken information vi får av kartan på s 330. 

Du kan förklara hur bergskedjor bildas. 

Du vet vad världens längsta bergkedja heter och i vilken världsdel den ligger. 

Du kan ge flera exempel på varför vulkaner är farliga för människor.

Du vet var på jorden de flesta aktiva vulkaner finns.

Du kan ge 2 exempel på aktiva vulkaner i Europa. 

Du kan namnge vulkanens olika delar på s. 335. 

Du kan förklara var så kallade snälla vulkaner bildas och vad de kallas.

Du kan förklara hur stratovulkaner bildas. 

Du vet någon anledning till varför människor bor nära vulkaner. 

Du ger exempel på hur man kan hindra lava att rinna snabbt. 

Du förklarar och ger exempel på varför samhället idag är mer känsligt för stormar än för 100 år sedan.

Du vet namnet på monsterstormen 2005 och kan ge exempel på konsekvenser som stormen förde med sig.

Geografiska begrepp och namn

Befolkning

Naturkatastrof

Sårbarhet

Torka

Bevattningskanaler

Brunnar

Grundvatten

Jordbruk

Klimat

Livsmedel

Översvämning

Jordbruksmark

Flod

Delta

Deltaområde

Monsunregn

Bergskedja

Glaciär

Avverkning

Vegetation

Jordbävning

Jordskalv

Efterskalv

Kontinentalplatta

Magma

Lava

Vulkan 

Vulkanutbrott

Krater

Gasmoln (pyroklastiskt flöde)

Aska

Lavagång

Explosiv

Stratovulkan

Sköldvulkan

Sediment

Kollision

Richterskalan

Tsunami

Anderna

Etna

Vesuvius

Livnära sig

Självförsörjande

Elförsörjning

Datakommunikation

Stormen Gudrun

Telekommunikation

Sårbart samhälle

 

Träna inför provet

Du kan träna inför provet med hjälp av följande sida:

http://webbapp.liber.se/so-s-geografi/#/17-sarbarhet

Läroplansmål

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.