Hinduism, buddhism och livsfrågor

De abrahamtiska religionerna judendom, kristendom och islam är alla monoteistiska, vilket innebär att de tror på en gud. Hinduism och buddhism skiljer sig ganska mycket och ni kommer att få undersöka dessa religioner och hur de yttrar sig i människors liv. Ni kommer också få reflektera mycket kring allmänmänskliga livsfrågor med hjälp av begrepp som etik och moral.
Under vecka 45-3 kommer vi arbeta med hinduism, buddhism och livsfrågor.

Undervisning

Undervisningen kommer utgå från läroboken PULS Religion, internetkällor och religiösa urkunder från hinduism och buddhism. Under många lektioner kommer ni att få diskutera och jämföra hinduism, buddhism och etiska dilemman i grupper och komma med egna tankar. Ni kommer att få lyssna på genomgångar, göra undersökningar på egen hand, utforma små teaterpjäser, göra en presentation i grupp, göra individuella uppgifter och genomföra studiebesök. 

Bedömning

Bedömningen kommer göras mot kunskapskraven som finns beskrivna nedan i dokumentet. Ni kommer att få visa era kunskaper genom muntliga diskussioner, grupparbeten, individuella skriftliga uppgifter och genom läxan Fem att ta hem. Arbetsområdet avslutas med ett prov där ni får resonera kring livsfrågor och visa vad ni har lärt er om hinduism och buddhism. 

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.