Från runor till rikssvenska & Svenskan och dess släktingar

Om vårt språks historia och framtid samt om nordiska språk, minoritetsspråk och dialekter.

Undervisningens utformning och hur eleverna får visa sina förmågor:

Från runor till rikssvenska: Först kommer eleverna att få lära sig fakta om svenska språkets historia och utveckling. Vi utgår från Kontakt 1 s. 152-181. En del övningar kommer att göras gemensamt. Därefter följer en slutuppgift.

Elevernas slutuppgift är att de ska hålla ett föredrag om det svenska språkets utveckling. När de redovisar ska de tänka på att det även ska vara begripligt för en låg- och mellanstadieklass. Uppgiften innebär därför att de måste anpassa språk och innehåll till mottagargruppen och de ska använda sig utav bildspel för att förstärka och týdliggöra föredraget. De kommer att jobba i grupper om ca 3 st elever. Vid redovisningnen kommer de spela upp bildspelet under redovisningens gång.

Konkretiserade mål:

Eleven ska:

* lära sig om urnordiska, runsvenska, fornsvenska, äldre nysvenska, yngre nysvenska och nusvenska. I övningarna får eleverna arbeta med textexempel från olika tidsepoker.

* få kännedom att vi under olika tidsepoker importerat lånord från olika delar av världen och om hur det påverkar svenskan. 

* lära sig mer om talspråk och skriftspråk.

* lära sig om varför det är viktigt att svenskan används inom vissa ormåden som tex i forskning, på universitet och på större företag. 

* i slutuppgift för detta kapitel göra i ordning ett bildspel kring det svenska språkets utveckling och framtid samt hålla ett föredrag inför en annan mindre grupp. De ska då tänka på att redogöra på ett sådant sätt att även en låg- eller mellanstadieklass ska kunna förstå och ta del av redovisningen.

Svenskan och dess släktingar: Först kommer eleverna att få lära sig fakta om nordiska språk, minoritetsspråk och dialekter. Vi utgår från Kontakt 2 s. 153-172. En del övningar kommer att göras gemensamt. 

Konkretiserade mål:

Eleven ska:

* få grundläggande kunskap om våra grannspråk samt om Sveriges dialekter och minoritetsspråk. 

* träna på förståelsen av framför allt norska och danska.

* jämföra våra grannspråk danska, norska, isländska med det svenska språket och lära sig några ord från varje språk. 

* lära sig om Sveriges fem minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch och få reflektera om deras ställning i samhället. De lär sig också vilka grupper som talar minoritetsspråken och vad som utmärker de fem språken. 

* lära sig om svenskans stora dialektgrupper och om hur våra dialekter alltmer jämnas ut. 

Skriftligt prov: Då eleverna har jobbat med sidorna 152-181 (Kontakt 1) och s.153-165 (i Kontakt 2, de sista sidorna i kapitlet kommer ej med på provet) i skolan kommer de att få ett skriftligt prov. Ett kunskapskrav som aldrig tidigare är bedömt kommer sedan att bedömas: 

Språk-kunskap och språkhistoria		Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Därför är det viktigt att du lär dig att:
* resonera om svenska språkets historia. Du ska bl.a kunna berätta vilka perioder den svenska språkutvecklingen delas in i och mellan vilka år de varar. 
* berätta om svenska språkets ursprung.
* resonera vad som är typiskt för det svenska språket (dess särdrag). Du behöver även kunna resonera om språkets framtid och då gärna komma in på låneord.
* jämföra svenskan med andra närliggande språk (kan vara nordiska språk och/eller andra indoeuropeiska språk) och då beskriva likheter och skillnader dem emellan. Framför allt danska och norska är det viktigt att du kan jämföra med svenskan.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra en presentation.
• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.

Kriterier

• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt fram­ trädande likheter och skillnader.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Uppgifter

Slutuppgift Språkhistoria

Gör ett bildspel och håll ett föredrag. Även elever på låg- och mellanstadiet ska kunna förstå er redovisning. Detta arbete sker i en mindre grupp (ca 3 deltagare).

Skriftligt prov i språkhistoria och språkkunskap

Då eleverna har jobbat med sidorna 152-181 (Kontakt 1) och s.153-165 (i Kontakt 2, de sista sidorna i kapitlet kommer ej med på provet) i skolan kommer de att få ett skriftligt prov. Ett kunskapskrav som aldrig tidigare är bedömt kommer sedan att bedömas. Därför är det viktigt att du lär dig att: * resonera om svenska språkets historia. Du ska bl.a kunna berätta vilka perioder den svenska språkutvecklingen delas in i och mellan vilka år de varar. * berätta om svenska språkets ursprung. * resonera vad som är typiskt för det svenska språket (dess särdrag). Du behöver även kunna resonera om språkets framtid och då gärna komma in på låneord. * jämföra svenskan med andra närliggande språk (kan vara nordiska språk och/eller andra indoeuropeiska språk) och då beskriva likheter och skillnader dem emellan. Framför allt danska och norska är det viktigt att du kan jämföra med svenskan.