Organisk kemi och förbränning

I detta arbetsområde kommer du arbeta med kolets kemi, i dagligt tal organisk kemi. Det finns flera miljoner olika kolföreningar och under denna kurs kommer du lära dig varför. Vi kommer även prata om hur växthuseffekten hör ihop med kolets kretslopp och hur det påverkas av förbränning av kol, olja och naturgas.

Kolatomens egenskap att alltid ha fyra bindningar och vilka möjligheter detta leder till. 95% av alla kända kemiska föreningar är just kolföreningar. 

Det vi kommer att prata om är:

• Organisk kemi - kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Dessa typer av kolföreningar är de vanligaste vi kommer i kontakt med i vardagen. Du kommer lära dig metoder för att känna igen dessa typer av kolväten.
• Växthuseffekten och försurning - hur påverkas de av förbränning av kolväten. Dessa begrepp är ständigt närvarande i dagens samhällsdebatt
• Fossila bränslen - Stenkol, naturgas, råolja, oljeraffinaderi, oljefraktioner och förbränning av dessa. Varför förbränner vi kolväten, vad är det vi får ut från dem som gör att vi använder den dagligen?
• Biobränslen - Ett alternativ till att använda fossila bränslen är biobränslen, vilka för- och nackdelar finns det med just biobränslen?
• Kolets kretslopp - Varför vill vi ens minska användandet av fossila bränslen för både energiproduktion och transport? Kolets kretslopp ger en tydligt förståelse för varför.
•  Kolföreningar - Vi använder vissa kolföreningar nästan dagligen ett exempel är graffit som finns i blyerts pennor. Diamanter är väldigt värdefulla för att ha i ringar, men de används också i borrar för att göra hål i hårda material. Nya kolföreningar som grafen och nanorör spås bli framtidens material och få användning i allt från ledningar i elektriska kretsar till byggmaterial. 

Examination sker genom inlämnade av diagnos av igenkännande av kolväten (Socrative), individuella debattanteckningar och genomförande av debatt, inlämningsuppgift att balansera reaktionsformel av ett kolväte, laborationsrapport och utförande av laboration.

Arbetsområdet pågår under veckorna 46-49

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Uppgifter

Övningsuppgift att känna igen kolväten

I denna uppgift får ni öva upp förmågan att känna igen olika typer av kolväten baserade på deras namn, molekylformel och molekylstruktur.

Inläsningsfrågor att besvara med hjälp utav häftet

Försök besvara inläsningfrågorna för att få en djupare förståelse om kursen, frågorna kommer beröra det övriga arbetet

Laboration undersöka vilken alkohol eller organisk syra som finns i flaskan genom att framställa estrar

Ni kommer undersöka 2 flaskor som innehåller 2 olika alkoholer. Det ni ska göra är att framställa estrar och genom lukten ni känner försöka avgöra vilken alkohol som finns i vardera flaskan. Laborationsrapport påbörjas i skolan och skrivs klar hemma/morgonpass i skolan. Lämna helst som pdf. Handskrivet fotas av och bifogas här i unikum.

Förbränning av kolväten

Denna uppgift går ut på att du ska lära dig metoden för att balansera en förbränningsreaktion.

Energidebatt

Du kommer att få argumentera för olika energikällor

Presentation av kolförening

Du ska ta reda på fakta om en kolförening du blivit tilldelad och använda den fakta du hittat i en presentation.