Fotosyntes och cellandning

Liksom du behöver växterna energi i form av näring för att kunna leva, men växterna kan inte äta. De måste själva tillverka sin näring. Sedan kan näring användas som "bränsle" i cellerna eller som "byggmaterial" till nya celler. "Bränslen" i cellerna är druvsocker och byggmaterial är cellulosa som cellvägg består av. Detta blir möjligt genom fotosyntesen. I denna process omvandlas koldioxid till energirika sockerarter, druvsocker i växternas celler.

Växter och fotosyntes

Syfte

Syftet med arbetsområde är att eleverna får lära sig mer om växternas livscykel och fotosyntesens betydelse för växternas liv.

Konkret mål:

När du arbetet med detta arbetsområde ska du kunna:

• Förklara vad fotosyntes och cellandning är
• Berätta eller skriva om olika ämnen som en växt behöver

Centralt innehåll

Biologi Natur och samhälle

• Djurs, växters och andra organismers liv.
• Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Biologins metoder och arbetssätt

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Svenska Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Kemi Kemin i naturen

• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Förmågor som tränas:

• Använda och förstå biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (biologi).
• Kommunicera och visa delaktighet
• Använda information i diskussioner och för att skapa enkla texter
• Analysera – föra resonemang
• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (svenska)
  

.
	).

Uppgifterna:

Instruktioner:

I nuläget har ni tittat på olika filmer om fotosyntes samt svarat på frågorna till en av filmerna som heter ”Fotosyntesen - den livsviktiga processen och hur den upptäcktes”. Nu ska vi fördjupa oss i den livsviktiga processen för allt levande på jorden.

1. Ni ska först läsa om fotosyntes och cellandning i boken (kopierat häfte) s.96-98. Här är en sida där du kan lyssna på samma sidor från boken. Det är i kapitel 2 som handlar om samspel. Det går även bra att lyssna på inläsningstjänst och samma sidor i boken.

2. Gå in på internet sida http://bondeniskolan.se/pedagog-start/livscykel-och-fotosyntes/

Det finns två uppgifter på denna internetsida. Första uppgiften som heter ”Uppgift i skolan” gör du enskilt och den andra uppgiften gör du tillsammans med dina klasskamrater i en grupp. Det finns även användbar fakta information som du kan läsa direkt på internet sidan: fakta om fotosyntesen och fakta om växters behov.

         Enskild uppgift: Beskriv växternas behov med hjälp av illustrationen.

         Gruppuppgift: Arbeta i grupp och fördjupa er i vad fotosyntes är och fotosyntesens betydelse för växtlighet och liv.

Försök att besvara följande frågor i ert arbete:

• Vilken energikälla använder växterna för fotosyntes?
• Hur bildas glukos?
• Varför är bladen gröna?

Sammanställ arbetet om fotosyntes genom att skapa er egen affisch med era illustrationer och texter.

3.Beskriv och förklara fotosyntes och cellandning

Du ska skriftligt (eller muntligt) kunna:

• beskriva hur fotosyntesen och cellandningen går till
• förklara varför fotosyntesen och cellandningen är viktigt
• jämföra fotosyntesen och cellandningen och se samband (hur saker hänger ihop).

Vi har övat och kommer fortsätta öva på lektionstid samt gå igenom vad beskrivning och förklaring innebär och vad de ska innehålla. Öva gärna hemma på hur du ska skriva/berätta.

 

 Vad är skillnad mellan beskrivning och förklaring?

   Beskrivning:

   Du skriver objektivt, du tycker inte själv.

  I en beskrivning berättar du hur något är eller vad som händer.

Ett exempel på beskrivning är att beskriva hur fotosyntesen går till.

    Det finns två delar:           

heltema - det som beskrivningen handlar om t.ex. fotosyntesen.

deltema- olika delar som behövs att beskriva heltemat som exempelvis vad som bildas i fotosyntesen eller vad växten behöver för att kunna göra fotosyntesen.

I en beskrivning kan det vara väldigt bra att ha en bild.

Förklaring:

Du skriver objektivt, du tycker inte själv.

I en förklaring berättar du hur något är, var eller blir och varför.

I en förklaring finns alltid tre delar; problem, utredning och slutsats.

1. Problemet

Problemet är ofta ställt i en fråga. T.ex. Varför är fotosyntesen så viktig?

2. Utredningen

I utredningen skriver du om de olika aspekter/saker som behövs för att lösa problemet, t.ex. produktionen av syre och att energin binds i druvsockret.

Ofta jämför man, t.ex. jämför vad växter och djur andas in.

Vanligt är också att man tar upp orsaker och konsekvenser (alltså vad som påverkar vad och vad som händer då). T.ex. att om växten inte får solenergi kan den inte genomföra fotosyntesen.

3. Slutsatsen

Slutsatsen kommer sist. I slutsatsen avslutar du förklaringen genom att sammanfatta och presentera lösning på problemet. T.ex. Fotosyntesen är viktig för att…

Bra ord att använda i en förklaring är ord som binder ihop meningarna och texten. T.ex. ”men”, ”eftersom”, ”för att”, ”vilket leder till”, ”å andra sidan”, ”istället” och ”däremot”.

Uppföljning och utvärdering

Gör en utställning

• Avsluta övningen med att sätta upp era affischer på väggen.
• Presentera och berätta om era arbeten.
• Prata om vad ni har lärt er under uppdraget.

Läroplansmål

Syfte

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.