Varför blåser det alltid i Göteborg? Om klimat och väder

Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med klimat och väder. Det är ett samarbetsprojekt mellan geografin i SO:n och fysiken i NO:n. Det kommer säkert finnas möjlighet att vi i slutet även kommer kunna återkomma till klimatförändringarna vi arbetade med under temaveckan. I slutet av arbetet hoppas vi att ni kan ta ställning och diskutera klimatförändringar utifrån ert eget och andra människors perspektiv.

Ditt arbete kommer att bedömas utifrån:

Ditt arbete kommer att bedömas utifrån:

• hur väl du kan resonera och argumentera kring hur människors livsstil påverkar klimatet och vad som kan göras för att stoppa klimatförändringarna.
• hur väl du genomför och dokumenterar laborationer 
• hur väl du beskriver och förklarar olika väderfenomen med hjälp av fysikaliska teorier och begrepp

Under lektionerna kommer vi att:

Under lektionerna kommer vi att:

• Lärare i SO och NO kommer ha genomgångar om klimat, väder och klimatförändringar.
• öva på att använda fysikaliska begrepp och teorier för att förklarar väderfenomen
• genomföra och dokumentera laborationer
• diskutera klimatförändringar utifrån egna och andra människors perspektiv.

Material vi kommer att använda:

• Power Point från genomgångar
• Fysikboken, Titano
• instuderingsfrågor (se nedan i "Uppgifter")

Centrala begrepp:

• aggregationsformer, kondensera och koka, stelna och smälta, densitet, temperatur, tryck, atmosfär, UV-strålning, växthuseffekten, växthusgaser, högtryck/lågtryck, varm- och kallfront, nederbörd, väder, klimat, vattnets kretslopp, klimatförändringar, permafrost

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Uppgifter

Instuderings- och bedömningsuppgifter v 49

Dessa frågor skall besvaras under vecka 49. Skriv dina svar direkt i kommentarsfältet nedan. Tänk dig att du är barnvakt för Kajsa och Nisse, 6 och 10 år gamla, som har en massa frågor om klimat och väder. Din uppgift är att besvara följande frågor så att barnet förstår vad du menar. Tänk på att resonera i flera led: 1. Hur kan fiskarna leva i sjöarna och hav när det blir is? 2. Vad är växthuseffekten? Vad är den förstärkta växthuseffekten. Är den farlig? Varför då? 3. Vad är klimat och klimatförändringar? Nu är Kajsa och Nisse väldigt oroliga för hur det skall gå med klimatet när de blir stora. 4. Ge dem bra förslag på hur de kan ändra sin livsstil för att minska sitt ekologiska fotavtryck. Tänk på att ge förslag både för Nisse och Kajsa, deras föräldrar och för samhället. här är några länkar: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vatten http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/växthuseffekten http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/växthusgas http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/väder http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/klimat http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klimatförändring

Lufttryck

skriv förklaringarna till experimenten i kommentarsfältet