Svenska och norska

Svenska och norska – språkhistoria, särdrag och likheter

Namn: ……………………………………….

Syfte

Att du ska lära dig föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Hur du ska göra det:

Genom att:

• läsa texten om svenska språket och nordiska språk och besvara de efterföljande frågorna

• studera roliga historier i nedtecknad form och annan humoristisk text på svenska och norska.

• ta reda på vilka tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader i de båda språken utifrån texterna.
•  
• studera så kallade ”falska vänner” i språket på wikipedia, se adress nedan
•  

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_falska_v%C3%A4nner_mellan_svenska_och_%C3%B6vriga_nordiska_spr%C3%A5k

eller gå in på Wikipedia och sök på: lista över falska vänner mellan svenska och övriga nordiska språk

Upplägg:

• Läs texterna om svenska och nordiska språk och besvara frågorna som hör till dem.
• Läs de roliga historierna från exemplen.
• Skapa ett dokument där du samlar minst fem norgehistorier och fem norska historier om svenskar (svenskevitser)
• Jämför historierna du hittat
• Sök efter och skriv sedan om språkliga likheter och skillnader i historierna
• Välj ut den roligaste historian du hittat
• Motivera varför den är så rolig genom att förklara vad det roliga består i, alltså själva lustigheten i skämtet.
• Studera ”falska vänner” i svenskan och norskan. (se förklaring och instruktion nedan)
• Ge exempel på tre ”falska vänner”.

Om svenska språket

Svenska utgör tillsammans med danska, norska, isländska och färöiska de nordiska (nordgermanska) språken, som ingår i den germanska språkgruppen, till vilken också språk som tyska och engelska hör. De germanska språken hör i sin tur till den indoeuropeiska språkgruppen vid sidan av språk som persiska, grekiska, latin, ryska m.fl. De nordiska språken har stora likheter i ordböjning och syntax, men också ordförrådet är i stor utsträckning detsamma, vare sig orden är urgamla eller har tillkommit under medeltiden eller senare. Alla de nordiska språken har i stort sett samma rika möjligheter att bilda nya ord genom sammansättningar och avledningar.

Språk som finska och samiska räknas inte som nordiska språk eftersom de är obesläktade med de andra. Nordiska språk talas av nästan 19 miljoner modersmålstalare.

Den största skiljelinjen går i dag mellan å ena sidan danska, norska och svenska och å andra sidan isländska och färöiska.

Bland grammatiska egenskaper som är gemensamma för de nutida nordiska språken och som skiljer dem från omgivande språk kan nämnas förekomsten av särskilda böjningsformer hos substantiven för att ange bestämdhet (t.ex. skog-en, skogar-na i svenska) och särskilda böjningsformer hos verben för att ange medial eller passiv betydelse (t.ex. kalla-s, kallade-s i svenska). Den grammatiska regeln att placera det finita verbet på andra plats i vanliga huvudsatser har de nordiska språken gemensamt med t.ex. tyska och nederländska.

                                                                                                              Källa: ne.se

Förklarande tillägg till texten ovan:

Norden, samlingsnamn på Danmark (inklusive Färöarna och Grönland), Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige.

Skandinavien, dels samlingsnamn på länderna Sverige, Norge och Danmark, ibland också Finland, dels benämningen på den Skandiska halvön.

Skanderna, bergskedja i Sverige och Norge. Brukar i vardagligt tal bara refereras till som ”bergskedjan”.

 

 

 

Frågor:

Vilka är de fem nordiska (nordgermanska) språken?

………………………………………………………………………………….....

………………………………………………………………………………….....

Vilka ytterligare två språk ingår i den germanska språkgruppen (som ej är nordiska språk)?

………………………………………………………………………………….....

Roliga historier

Exempel på svenskevits och norgehistoria som i grunden är samma historia:

Det var en gang at norsken, dansken og svensken var ute i skogen og gikk tur. Nordmannen var døv, dansken var blind og svensken var lam fra livet og ned, han satt i rullestol. Etter en stund kom de til en magisk grotte i skogen, der hver og en av dem kunne få oppfylt ett ønske. Først gikk nordmannen inn. Etter en stund kom han ut og utbrøt lykkelig: ”Gutter, jeg kan høre!”

Etter ham gikk dansken inn og kom ut like fornøyd: ”Gutter, jeg kan se!”

Sist men ikke minst trillet svensken inn. Etter en stund kom han ut og ropte: ”Kolla grabbar, nya hjul!”

Källa: http://vitsen.no/svenskevitser

En svensk, en dansk och en norrman var ute i skogen. Svensken var stum, dansken var döv och norrmannen var förlamad i benen och satt i rullstol. De kom till en grotta och utanför den fanns en skylt med texten: ”Gå in och önska dig vad du vill”. Svensken gick in och efter en stund kom han ut och ropade:

- Jag kan tala!

Sedan gick dansken in och kom ut och skrek:

- Jag kan höra!

Sist tog sig norrmannen in i grottan. Efter ett tag kom han ut och ropade:

- Titta grabbar, nya hjul!

Källa: http://roligavitsar.blogspot.se/p/norgehistorier.html

Svenskevitser:

En nordmann hadde en avslappende drink i baren og lente seg over mot den store mannen ved siden av seg og sa, «Har du lyst til å høre en svenskevits?»

Den kraftige mannen svarte, «Vel kamerat, før du forteller den vitsen vil jeg at du skal vite noe. Jeg er 1.9 meter høy, 125 kilo tung og var svensk tungvekstmester i boksing. Fyren ved siden av meg er 1.85 meter høy, veier 110 kilo og er tidligere svensk mester i bryting. Ved siden av ham sitter en 2 meter høy fyr som veier 120 kilo og han representerer sverige i de olympiske leker for vektløfting. Er du nå helt sikker på at du har lyst til å fortelle den svenskevitsen?»

Nordmannen svarer, «Næh, ikke hvis jeg må forklare poenget tre ganger.»

Tre døde menn ble sendt til likhuset, alle med ekstremt store smil om munnen. Rettsmedisineren måtte rapportere til politiet for å forklare hva som hadde skjedd.

«Første liket tilhører en franskmann, 60 år gammel, som døde av hjertestans i løpet av elskovsakt med den unge elskerinnen hans. Derav det enorme smilet inspektør.» sa rettsmedisineren.

«Lik nummer to er en 25 år gammel nordmann som vant 20.000 i tipping og brant bort alt på cognac. Døde av alkoholforgiftning. Derav det enorme smilet.»

Inspektøren spurte, «Hva med det tredje liket?»

«Ja!» sa rettsmedisineren. «Denne er den mest bemerkelsesverdige. Sven Olsson, 30 år gammel fra Skåne, truffet av lyn.»

«Hvorfor smiler han slik da?» Spurte inspektøren.

«Han trodde han ble tatt bilde av.»

To svensker og to nordmenn som skulle konkurere om hvem som fikk mest fisk. Nordmennene dro opp fisk etter fisk,men svenskene fikk ikke noen. Da bestemte den ene svensken seg for å spionere på nordmennene. Han kom tilbake litt etter på og sa:- Dom har borat höl i isen!

Åpnes her

Hørt om Svensken som åpnet alle melkekartongene i butikken? - Det stod "åpnes her" på dem

Norgehistorier:

Christine ska till och föda och Hans Petter ringer ambulansen.

• Är det hennes första barn? frågar växeltelefonisten.
• Nej, det är hennes man som ringer.

Ragnhild till sin make Helge:

• Vår granne pussar sin fru varje morgon innan han beger sig till jobbet. Varför kan inte du göra det?
• Är du helt från vettet? Jag känner henne knappt.

Den norska badvakten till sin arbetsgivare: "Det är ovanligt många trevliga badgäster här idag." "Hurså?" "Minst sju stycken har vinkat till mig."

Två norrmän: "Kan du tänka dig att i USA blir en person överkörd varje kvart." "Ojdå. Vilken otur han måste ha."

– Hur ofta borstar norska hockeyspelare tänderna? – Efter varje mål.

Två norrmän var ute och åkte lastbil. De kom till en tunnel som var 3,60 meter hög. Men norrmännens lastbil var 3,70 meter hög. Den ene frågar: – Ser du nån polis? – Nej. – Bra, då kör vi.

Gå tillbaka upp till rubriken ”Upplägg” och läs vad du ska göra härnäst!

”Falska vänner”:

Studera så kallade ”falska vänner” i språket på wikipedia, se adress nedan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_falska_v%C3%A4nner_mellan_svenska_och_%C3%B6vriga_nordiska_spr%C3%A5k

eller gå in på Wikipedia och sök på: lista över falska vänner mellan svenska och övriga nordiska språk