Den pedagogiska måltiden

Syftet med måltiden:


Vid måltiden vill vi ge barnen en lugn stund med tid för att skapa positiva relationer och öva det sociala samspelet.
Vi vill skapa en positiv inställning till mat där vi pratar uppvärderande om maten Vi pratar om smak, lukt, konsistens med mera. Barnen får chansen att utveckla sin självständighet och tillit till sin egen förmåga.

BAKGRUND

Vi har märkt att våra måltider är lugna och att här finns tillfälle att samtala och reflektera tillsammans med barnen om det som händer just nu.

MÅL

Syftet med måltiden:

Vid måltiden vill vi ge barnen en lugn stund med tid för att skapa positiva relationer och öva det sociala samspelet. 

Att genom måltiden skapa en positiv inställning till mat. Vi pratar om smak, doft, konsistens med mera.

Att barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Vi försöker att endast sitta en pedagog vid matbordet för att vara en mer närvarande pedagog.

METOD - GENOMFÖRANDE

• Vi tänker på övergången mellan aktiviteter, hur och vad vi säger och gör. 
• Vi har en tydlig början med matramsa: händerna på huvudet, händerna i knät, händerna på magen, varsågod och ät. Sen talar vi om vad det är för mat samtidigt som vi tecknar den. 
• Barnen har inte bestämda platser utan de får själva välja var de vill sitta. Detta för att barnen ska få känna självbestämmande samt att de kanske kan fortsätta en diskussion, reflektion tillsammans med kompisen de tidigare lekt med.
• Vi pedagoger har till viss del bestämda platser för de barn som behöver ha koll på var pedagogen sitter. Det skapar ett lugn hos barnen. 
• Under måltiden försöker vi pedagoger att vara lugna och sitta stilla vid vårt bord. Under måltiden försöker vi att benämna maten uppvärderande och prata beskrivande om maten med barnen tex Hur smakar maten? sött, surt, beskt mm. Hur känns maten? hård, mjuk mm. Vi använder begrepp som "det här tyckte inte jag om" "det här tycker jag om". Vi pratar inte om att maten är äcklig utan vi utgår från oss själva om vad VI tycker. Smaken är olika. Maten är god men alla tycker inte om allt.
• Vi samtalar med de barnen som sitter vid vårt bord och försöker att undvika att prata med de vid de andra matborden.
• Avslut: Vi pedagoger sitter vid bordet tills måltiden är avslutad. När måltiden är slut får barnen efter förmågan duka av sina matgrejer. Barnen får gärna hjälpa till att duka av resten av bordet. 
• När de flesta barnen har ätit klart berättar vi för barnen att nu är måltiden färdig, vi väntar på att fler barn blir klara, och förklarar det exempelvis när ett barn vill gå,att vi får sitta kvar en stund. 
• Vid varje bord finns en väntalapp. Den ligger framme under tiden barnen behöver vänta innan de får duka av. När de får gå vänder vi på lappen och då står det varsågoda. 
• Maten finns dukad på varje bord. Vi uppmuntrar barnen att efter förmåga och utveckling ta mat själva. Vi har anpassat skålar, kannor md mera utefter barnen så det underlättar när de själva tar mat. Vi dukar alltid med sked gaffel och kniv. Barnen äter med besticken eller/och händerna och vi är inte rädda för kladd. Vi ser måltiden som ett lärande tillfälle.
• Efter maten finns det en pedagog tillgänglig på toaletten för att stötta vid tvätt. 

DOKUMENTATION

Vi är delaktiga i samtalet med barnen och reflekterar över vad vi samtalar om. Vi observerar och dokumenterar med hjälp av lärplattan för att se hur barnen utvecklar självständighet vid matsituationen.

 

UTVÄRDERING - UPPFÖLJNING

Vi utvärderar tillsammans hur det går vid de olika borden. Kanske behöver vi ändra något våra rutiner.