Världsreligionerna judendom och kristendom vt 2017

Vi inleder med att tillsammans försöka diskutera oss fram till "Varför behöver vi lära oss om olika religioner"? "Vad är religion?" och "Varför finns det religioner"?
Vi kommer därefter läsa om de två världsreligionerna judendom och kristendom. Vi jobbar med jämförelser och analyser utifrån fakta om de två religionerna.

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.

Centralt innehåll

Se nedanstående punkter kring vad vi kommer ta upp från kursplanens centrala innehåll.

Bedömning 

Eleven bedöms vid några muntliga diskussionstillfällen samt vid en skriftliga bedömningsuppgift.

De förmågor som framförallt bedöms är analysförmåga, begreppslig förmåga, kommunikativ förmåga samt procedurförmåga. 

Konkretiserade mål

Eleven ska:

• Känna till religionernas ursprung, släktskap  och utbredning.
• Ha grundläggande kunskaper om de olika religionernas läror och heliga skrifter samt hur dessa kommer till uttryck i livsregler, högtider, ceremonier och riter.
• Kunna se likheter och skillnader mellan religionerna.
• Kunna använda sig av olika typer källor och resonera kring trovärdighet och relevans.

Undervisning – genomförande och tidsplan

Veckoplanering

v. 7 Genomgång av LPP. Introduktion av ämnet religion. Diskussioner kring frågorna; Vad är religion? Varför behöver vi lära oss något om olika religioner? Varför finns det religioner? Film som behandlar ovanstående frågor "Världsreligioner- en översikt och introduktion till religion". Vilka är de två världsreligionerna judendom och kristendom? Vi tittar på religionernas gemensamma bakgrund. 

v. 8 Sportlov

v.9 Genomgång av judedomen. Film som visar exempel på judendomen i dagens Sverige. Källkritiska övningar.

v. 10 Fortsättning av genomgången kring judendomen. Repetition. Bedömningsuppgift judendomen. 

v. 11-13 Genomgång av kristendomen. Film som visar exempel på kristendomen i dagens Sverige. Diskussioner kring likheter och skillnader mellan judendom och kristendom. Genomgång och diskussioner kring kopplingar mellan religion och samhälle.

v. 14 Påsklov

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.