Kristendomen

Kristendomen handlar om en korsfäst Gud. Den judiske läraren från Nasaret umgicks med dem ingen annan ville ses tillsammans med. Han tolkade judiska heliga regler och sanningar på ett eget sätt och gick emot många traditioner som höll samman det Judiska folket under den romerska ockupationen. Västvärldens tideräkning utgår från Jesus födelse (troligen någon gång mellan år 7 och 4 f.v.t.) forskarna drar denna slutsats med tanke på de politiska ledarna som nämns i berättelserna kring hans födelse. Exakt när Jesus dog vet man inte heller. Troligen korsfästes han någon gång på 30 talet f.v.t. Efter Jesus död predikade hans anhängare om att han hade uppstått från de döda. De sa att hans död och uppståndelse har betydelse för alla människors liv och död. Paulus var en av de första att försöka formulera vad Jesu död och uppståndelse egentligen betyder för människan. Paulus menade att det Jesus gjorde inte bara gällde judar, man behövde inte vara jude för att vara Jesusanhängare. Jesus dog och uppstod för alla människor. Därför var icke-judar välkomna in i de kristna församlingarna, utan att behöva följa de judiska lagarna, ett synsätt som ledde till att kristendomen blev en egen religion och inte en variant av judendomen.

 

Undervisning

Genomgångar, diskussioner arbeta enskilt och i grupp med uppgifter som tränar dig på göra beskrivningar av olika religioner . Göra jämförelser mellan religioner (riter, seder, bruk, syn på människa, gud) , använda olika typer av religiösa källor, film.

Uppgifter, material med tillhörande instruktioner och filmer kommer läggas ut på Google classroom.

Tidsplan

Vecka 35-39

Bedömning/Examinationsformer

Du kommer att bedömas under klassrumsdiskussioner samt hur du löser tilldelade träningsuppgifter. Avsnittet avslutas med ett skriftligt prov. Onsdag 29/9-21.

Förväntat resultat

Efter momentet ska du:

• Ha grundläggande kunskaper om Kristendomen.
• Kunna beskriva centrala tankegångar (Synen på Gud, människa).
• Kunna beskriva handlingar/riter, seder, högtider.
• Känna till religionens olika grenar (tolkningar).
• kunna beskriva urkunderna (heliga skrifterna).
• Kunna resonera om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.
• Kunna beskriva hur kristendomen har påverkat människa och samhället.
• Kunna använda/förstå ämnesspecifika begrepp som tas upp under momentet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.