Energirika kemiska föreningar VT17

Många ämnen i vår vardag såsom biogas, bensin, ved, kolhydrater och fetter är alla exempel på så kallade energirika kemiska föreningar.

Alla dessa olika kemiska föreningar har det gemensamt att de innehåller kemiskt bunden energi som är en sorts potentiell energi som finns lagrad i atomernas bindningar. Det är de gröna växterna som utifrån koldioxid och vatten producerar syre och olika kolväteföreningar. Denna kemiska reaktion, som också kallas för fotosyntesen, kräver energi och som växten tar upp från solen i form av strålningsenergi.

Vid förbränning av bensin i en bilmotor eller vid förbränning av kohydrater i människokroppen under cellandningen, så bildas det alltid koldioxid och vatten samt energi, som har sin ursprung i strålningsenergin från solen.

ENERGIRIKA KEMISKA FÖRENINGAR

Målet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

Under temat om ENERGIRIKA KEMISKA FÖRENINGAR  kommer Du att lära Dig besvara följande frågor:

Hur kan kolatomen bilda miljontals olika kemiska föreningar?

Vilka ur metanseriens kolväten är gaser vid rumstemperatur?

Vilka ur metanseriens kolväten är vätskor vid rumstemperatur?

Vilka av metanseriens kolväten är i fast form vid rumstemperatur?

Hur räknar man ut antalet väteatomer om man vet antalet  kolatomer?

Vilken är det enklaste kolvätet som finns och var i naturen hittar man detta?

Vad är det för likheter och skillnader mellan naturgas, gruvgas, sumpgas och biogas?

Vad består gasol av och vad använder man det till?

Vad är det för skillnad mellan en summaformel och en strukturformel?

Vad är det för skillnad mellan kolvätena etan, eten och etyn?

Vad är ett så kallat omättat kolväte för något?

Plast och papper är exempel på olika polymerer. Beskriv vad en polymer är för något?

Vad är det för principiell skillnad mellan ett biobränsle och ett fossilt bränsle?

Ge exempel på några vanliga fossila bränslen.

Hur kan man genom så kallad fraktionerad destillation framställa bensin, fotogen, diesel, smörjolja, eldningsolja och asfalt ur råolja.

Vad bildas det för olika kemiska föreningar vid förbränningen av kolväten?

Vad finns det för likheter och olikheter mellan alkoholer och kolväten?

Vad kan man använda metanol till?

Vad är det som gör att just metanolen är så giftig? 

Redogör för vad Du känner till om alkoholen etanol.

Varför anser man att etanol är ett bättre bränsle för bilar än bensin?

Vad betyder det att alkoholer kan vara både envärda, tvåvärda och trevärda?

Ge exempel på en envärd, en tvåvärd och en trevärd alkohol.

Följande kommer bedömas:

Din förmåga att använda ord, begrepp och modeller för att beskriva kolatomen och olika kolföreningar.

Din förmåga att söka naturvetenskaplig information och föra enkla resonemang om informationens trovärdighet.

Din kunskap om människans påverkan på miljön och hur vi kan arbeta för en hållbar utveckling.

Din förmåga att ta ansvar för Ditt arbete och lärande genom att redovisa vad Du har lärt Dig på ett skriftligt prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.