Jag!

I vårt värdegrundsarbete har vi sett att barnen börjar upptäcka sig själva som en egen individ med olika utseende, förmågor och egenskaper. Vi vill uppmärksamma barnen på att de kan ta tillvara på samt respektera varandras olikheter och styrkor.

Detta vill vi utveckla - Nuläge

I vårt värdegrundsarbete har vi sett att barnen börjar upptäcka sig själv som en egen individ med olika utseende, förmågor och egenskaper.

Vårt mål med detta projektet är att vi vill uppmärksamma barnen på att de kan ta tillvara på samt respektera varandras olikheter och styrkor samt stärka sig själv som egen individ och känna tillit till sin egen förmåga.

Så här ska det gå till

Vi får besök av vår vän Kråkan. Han har med sig en spegel. Kråkan har upptäckt att han inte ser ut som oss andra! Detta blir starten för givande dialoger och reflektioner om hur vi ser ut. Är vi lika varandra? Vissa saker är kanske lika och andra olika? Vi tittar också i spegeln och berättar vad vi ser.

Vi gör olika självporträtt med olika tekniker.

Vi använder oss av våra bollar med olika ansiktsuttryck för att träna oss på att kunna sätta ord på och uttrycka våra känslor.

Vi gör en tankekarta med barnen-Vem är jag och vad är en familj? Hur ser min familj ut?

Vi synliggör barnens familjers namn i vår miljö för att upptäcka likheter och olikheter bland bokstäver vilket barnen har visat nyfikenhet för.

Så här ska vi synliggöra utvecklingen

Vi för ständiga dialoger om varandras egenskaper och uppmärksammar barnen på sina förmågor.

Vi lyfter det positiva att vi är olika och kan ha glädje av det. 
Barnens självporträtt och citat om egenskaper dokumenterar vi på väggen.
Vi läser sagor och har hjälp av vår vän Kråkan.

Hur blev det?

Vi lät barnen rita av Kråkan. De fick fundera över hur han såg ut, färger, likheter olikheter med oss?

Nästa steg blev att barnen fick rita sig själva efter att de fått titta sig i spegeln. Vi använde blyertspennor på vitt papper. Några av barnen visade och berättade om sina porträtt på samlingen.

När vi arbetade med känslor/egenskaper så använde vi oss  b.l.a av våra fina bollar med ansiktsuttryck.

8/2

Vi rullade den glada bollen till varandra och pratade om vad som gjorde oss glada,

- jag blir glad av snö

- när mamma kramar mig

- när jag rider

-Jag tycker om...jag älskar...snön är min favorit

-kakor! Pannkakor tycker jag om.

-åka pulka och hoppa

16/2

Vi läste boken Grodan är arg och efteråt diskuterar vi tillsammans om hur Grodan kände sig och vad det är som kan göra oss arga eller när blir vi arga?

-när jag ritar och målar utanför linjerna då blir jag arg på mig själv.

-när äggen skvätter och jag knäcker dem...när jag bakar.

-jag blir arg när mamma blir arg, då blir jag också arg och skriker. Då blir jag ledsen.

-när kakorna inte blir så riktigt bra.När de blir så små när jag bakar med mamma. Då blir jag också arg.

-en dag när jag skulle gå ut och leka då ramlade jag av från min rutschkana. Då blev jag arg.

-jag blir arg när Lucas och jag gungar och jag ramlar av...

-när jag ramlar på stenarna

-jag blir sur också när jag ramlar av rutschkanan...

Pedagog reflektion

Barnen har svårt för att sätta ord på sina känslor och veta hur de känner sig i olika situationer. När vi har rullat våra bollar med ansiktsuttryck har vi haft blandade åldrar på barnen både i större och mindre gruppstorlek. Vi pedagoger har börjat att berätta hur vi kan känna oss eller vad som gör oss glada eller arga. Barnen har lyssnat men haft svårt själv när de fick bollen och skulle berätta. Detta är frågor som vi får arbeta vidare med och uppmärksamma dem på olika känslor i vardagen.

Hur går vi nu vidare?

Kråkan är utgångspunkten för vårt arbete med Jaget. Han visar hur han ser ut då han gjort sitt självporträtt med en annan teknik. Vi har tallrikar som barnen får måla i hudfärg och sedan rita sitt ansikte med akvarellkritor. Vi tittar oss i spegeln för att få en uppfattning av våra kroppsdelar, antal och vilken färg vi har på ögon och hår. Vi ser ju inte lika ut! Vi är ju inte lik Kråkan heller som är en fågel. Vi jämför också hur Kråkan ser ut med en död fågel som vi hittade på en promenad. Barnens kommentar är:

-färgen är inte lika

-han har en lång näbb

-svarta och grå fjädrar

-han är också vit och grå

-kråkan är svart och med svarta fjädrar och grå stor näbb

Vi har intressanta och utmanande samtal med barnen under arbetets gång med våra självporträtt. De lite äldre barnen tittar och benämner att de har två ögon, en näsa och en mun. Vi har också lagt fram olika färger på garn som barnen får jämföra och välja till sitt hår. Här får vi in begrepp som mörkt, ljust, rak, lockigt, långt, kort och olika färger.

Allt eftersom våra porträtt blir färdiga hänger vi upp dem på avdelningen så vi både kan ha intressanta lärandesamtal men också för att stärka varje barns självkänsla och att få bli bekräftad. 

Vi tillverkar egna klossar med foto på oss själva i helfigur

För att ytterligare stärka barnen i sin självkännedom och få in ett naturligt och medforskande arbetssätt har vi tillsammans med barnen gjort vars en "byggkloss" med ett foto på barnen i helfigur. Här kan vi leka, samtala, beskriva men också ha konstruktionsbyggen med "varandra". Barnen har verkligen uppskattat sig själva på klossen och tar gärna alla klossarna och ställer upp dem i rader eller bara står och tittar på dem. Här blir det många intressanta samtal och lekar!

Vi har också med klossarna i våra gemensamma samlingar när vi pratar om vem som är där, hur många vi är, hur många flickor och hur många pojkar vi är. Vi räknar antal, jämför staplar av klossar mm. I ett naturligt sammanhang utmanar och utforskar vi begrepp inom matematiken.

Utmanande lärmiljö och reflektioner kring våra namn och bokstäver.

I vårt projekt arbetar vi också mycket med våra namn och bokstäver. Barnen är nyfikna och har också blivit medvetna om att det finns bokstäver och siffror i vår omvärld och att vi använder bokstäver för att skriva ord. De reflekterar och upptäcker i sin omgivning att det finns överallt. De ser likheter och skillnader och sätter det i relation till något nytt. Materialet som finns på avdelningen sätts ihop eller byggs till bokstäver. Oftast på begynnelsebokstaven i barnens namn men även till andra som barnen har erfarenhet av.  De kommer med kommentarer som:

- Titta, där finns bokstäver! 

- Ägget liknar ett O

- Jag börjar på den bokstaven...

"Pedagogrollen innebär bland annat att arbeta med att skapa förutsättningar för barns lärande. Sådana förutsättningar handlar om att skapa och ta vara på situationer där barn får möjlighet att tänka och tala eller uttrycka sig på olika sätt. Pedagogen utmanar barnen att reflektera över vad de lär sig. När varje barns tankar förlöses fångas mångfalden i barnens föreställningar. En sådan pedagogik förutsätter förstås både lyhördhet och närvaro hos pedagogerna." (Bruse, Barbro & Riddarsporre, Bim, 2012, s.144)

Tankekarta med frågor vi vill få barnen att reflektera kring, utifrån egenskaper!

• Vem är jag?
• Hur ser jag ut?
• Vem ingår i min familj?
• Vad tycker jag är roligt?
• Vad är jag bra på?
  Vad är jag rädd för?

Vi har intervjuat barnen utifrån frågorna ovan, både enskilt och i grupp.
Barnens tankar sammanfattades till vars en tavla.

Vi upplever att barnen tyckte det var spännande och intressant. De har även lyssnat på varandras tankar.
De har blivit mer nyfikna på varje barns familj samt deras egen roll i familjen.

- jag är storebror till lillasyster!
- jag har en lillasyster!
- jag är både storebror och lillebror!

Känslor

Vi har pratat om känslor och hur man känner sig i olika situationer.
Till hjälp har vi haft våra bollar med olika känseluttryck. Vi har tittat på fotografier på oss själva och tagit nya foton där vi bett barnen se arga, ledsna, glada, förvånade eller se sura ut.
Kråkan berättade vad som gjorde honom arg eller glad. Barnen fick även fundera över vad de trodde Kråkan kände i olika situationer.
Vi har försökt sätta namn på barnens känslor i vardagen samt prata om att man kan uppleva olika känslor i samma situation.
Vi har läst böcker om olika känslor och reflekterat om innehållet tillsammans med barnen.

"För att få syn på barns meningsskapande krävs att lärare är skickliga i att få barn att uttrycka sig och har förmågan att tala med barn. Detta är ett måste för den lärare som vill arbeta enligt läroplanens intentioner (Doverborg & Pramling Samuelsson, 1985/2012). Man måste helt enkelt bli bra på att lyssna, kommunicera och analysera, vilket alltid sker kring ett specifikt innehåll. I otaliga forskningsprojekt, där vi arbetat med förskolans lärare kring olika innehåll, har vi kommit tillbaka till att det är att kunna kommunicera med barn om ett specifikt innehåll, inklusive att kunna ställa utmanande frågor, som är kärnan till att påverka barns meningsskapande." (Doverborg, Pramling Samuelsson, Att undervisa barn i förskolan, 2013, Liber AB)

Reflektion

Barnens föräldrar har berättat att barnen sätter namn på sina känslor hemma och uppmärksammar andras känslor, de har blivit mer medvetna!
Vi ser att barnen har fått större förståelse för varandras känslor. De tröstar, hämtar hjälp och visar hänsyn i större utsträckning nu än tidigare.
Vi upplever att gruppen har fått en större vi känsla. Det kan bero på att vi har pratat mycket om våra familjer, namn, olika roller samt bekräftat alla både närvarande och lediga varje dag.
I vårt arbete med jaget och våra familjer så har vi sett ett stort intresse för namn, bokstäver, ljud och stavelser. Vi har använt oss av namnlappar med både gemener och versaler samt vars ett kuvert med familjemedlemmarnas  namn. Barnen har visat stor nyfikenhet och ett stort engagemang. De ser både sina egna och andras begynnelsebokstäver samt känner igen namn. Föräldrarna berättar att barnen ser bokstäver i sin omgivning.

Med hjälp av våra klossar har vi räknar barnen, pojkarna, flickorna och jämfört antal med hjälp av staplar. Barnen har också själva varit aktiva och vi ser en vilja till att räkna varandra och jämföra på olika sätt. De sätter namn på olika matematiska begrepp, ser mönster, likheter och skillnader.
Det har varit en givande utmaning att arbeta med detta när vi ser hur vetgiriga barnen är.

 Analys

I vårt projekt med Jaget ser vi att barnen har utvecklat sin identitet och förmåga att uttrycka sina tankar.

Vi pedagoger har varit närvarande och medvetna om att hjälpa och sätta ord på barnens sinnesstämning. Vi har varit tillåtande och bekräftat barnen i deras olika känslor.

Vi har ställt medvetna och utmanade frågor till barnen både som vi vill ha svar på utifrån vårt projekt och som väckts utifrån barnens intresse. De har fått berätta vad de ser på bilder, tolka både bilder och varandras tankar.

Många av barnen gjorde fina porträtt med detaljer, kanske bättre än vi trott? Vi behöver utmana dem med instruktioner ibland eftersom det är många av dem som sällan själv tar fram papper och pennor. Ibland får vi visa dem för att de ska upptäcka att de kan! Några behöver träna på pennfattning och tekniken att använda olika styrka när de ritar och färglägger. Det blev också många intressanta matematiska samtal om antal fingrar, ögon, näsa, öron o.s.v lägesord som över, under, bredvid, mellan m.fl. blev också konkret för dem när vi både visade och de själva fick tänka när de ritade. 

Vi ser att barnen har utvecklat sin förmåga till dialoger och reflekterande samtal under projektets gång. Barnen känner större tillit till sig själva och sina egna förmågor.

Vi ser att Vi-känslan har stärkts ytterligare i gruppen och att barnen försöker sätta sig in i varandras olika känslor och situationer.

Barnen visar empati och tar hänsyn till sina kompisar.

Dokumentationerna har varit levande i barnens miljö. De har tittat på bilder, alster och varit delaktiga i diskussioner kring vad vi sett, hur vi har arbetat och vad vi har kommit fram till i vårt projekt. En fråga som vi upplever har varit svår för barnen är vad de har lärt sig. Detta arbetar vi vidare med för att göra barnen medvetna om sitt lärande och för att de ska få många nya begrepp inom olika områden.

"När dokumentationerna har bearbetats ihop med barnen och i arbetslaget ska de finnas tillgängliga bland barnen i verksamheten. Dokumentationerna upprättar en slags förbindelse mellan barnen och de frågor som de arbetar med, liksom med arbetslaget och föräldrarna. Dokumentationerna ska alltså användas av både barn och vuxna, den ska finnas tillgänglig i verksamheten och vara en del i det pågående pedagogiska arbetet." Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation, 2012, Skolverket

Vad behöver nu utvecklas?

Då vi utvärderat vårt arbete ser vi nya möjligheter och utmaningar som vi kan arbeta vidare med. Barnen visar stor nyfikenhet för skriftspråket och upptäcker många sätt att utmana och utforska detta. De visar engagemang kring skapande och lärandet kring matematiska begrepp och undersökningar. 

Vi kan utveckla arbetet mer kring barnens egna dokumentationer och deras skapande och låta de fotografera och reflektera kring sina egna bilder men också tillsammans med sina kamrater för att få ett kollegialt lärande.

"Genom att göra barnen delaktiga att själva dokumentera sitt arbete medan det pågår, eller genom att dokumentationen görs bland barnen så att de kan se den och integrera med den ( till exempel genom att personalen dokumenterar processen på stora papper), blir barnen involverade i ett reflekterande över det som pågår medan det pågår." Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan -pedagogisk dokumentation, 2012, Skolverket

 

 

Litteraturreferenser:

E Doverborg, Pramling & Samuelsson, Att undervisa barn i förskolan, 2013, Liber AB

Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation, 2012

B Bruce & B Riddersporre, Kärnämnen i förskolan Nycklar till livslångt lärande, Natur & Kultur, 2012

V Max, Grodan är arg, Bergs förlag

Palm L & Sollenberg L,  Visa dina känslor, Natur & Kultur

Tio kompisböcker

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,