Naturkunskap: Vårterminen -17 förskoleklass C och D

Göra barnen medvetna om vad som händer under våren i naturen och med några av våra vanliga djur.
Vilka fåglar flyttar? Vilka träd har barr? Vilka blommor kommer först på våren?

Naturkunskap: vårterminen -17 i förskoleklass C och D:

Barnen kommer att få besöka skogen- alla barn går 1 gång varannan vecka 2 grupper per vecka. De kommer även att ha naturkunskap varje vecka i klassrummet.

Vi kommer att arbeta med:

Frö-Blomma: Här kommer du att träffa ”blomsterflickan Flora” (handdocka) som kommer att lära ut hur man kan känna igen en blomma och du får lära dig några av de vanligaste blommorna. Vi pratar om snödroppar, vitsippor, tulpaner.

Knopp-Löv-Träd: Här kommer du att få träffa ”Kotte”(handdocka) som kommer att lära dig känna igen ett träd genom dess knoppar, löv och eventuellt kottar

Larv-Fjäril-Här kommer vi titta utomhus om vi hittar några fjärilar. Vi tittar i böcker. Ritar och målar en fjäril. 

Fåglar: Vi pratar om de vanligaste flyttfåglarna. Bofinken-Mars. Sädesärlan -April

Fakta:

Frö-blomma: Lära dig vad fröet behöver för att gro. Vad blommans olika delar heter Kronblad, stjälk, blad och rot. Få bekanta dig med en florabok.

Snödropparna: är väl de växter som kan konkurrera med vintergäcken om att vara tidigast att blomma. Normalt blommar de i Stockholmstrakten från början av mars.

Snödropparna hör till familjen amaryllisväxter. Släktet snödroppar (Galanthus) kommer från Medelhavsområdet och Främre Asien. 

Vitsippa: Vitsippa finns i nästan hela landet, men den saknas längst i norr och är ovanlig i fjälltrakterna. Linné skrev 1755: "Växer överallt i lövängar, ej på öppna fält. Blomman sluter sig under regnväder, blommar från svalans eller storkens ankomst till midsommar.

Knopp-Blad-Träd: Lära dig trädets delar. Krona, stam, grenar, knopp, blad och rötter. Läsa faktaböcker om träd. Vad vi får från träd? Lära dig känna igen minst ett träds knopp.

Till träden räknas vedväxter (består av eller innehåller ved) som har en tydlig huvudstam och vanligen blir minst 5 meter höga. Många trädarter kan ibland uppträda i buskform, till exempel om de växer i mager jord eller efter avverkning. Buskarna är till skillnad mot träden förgrenade med flera likvärdiga stammar nedifrån basen. Träden hör hemma i många olika växtfamiljer och delas ibland in i barr- och lövträd.

Träd är viktiga för oss människor. Vi använder dem till exempel för att få virke, bränsle och papper. Trädens frön, frukter, blad, skott och bark är viktiga som föda åt många djur. Träden har stor ekologisk betydelse eftersom de bildar skogar. Skogen hjälper till att reglera klimatet och är särskilt viktig för vattenhushållningen. Skogen är jordens största producent av biomassa.

Ek: Ek förekommer som skogsträd i Götaland och södra Svealand. I norra delarna av landet växer ek i allmänhet bara i gynnsamma lägen eller planterad, till exempel i parker och alléer. Eken blommar i normalt under andra halvan av maj och en bit in i juni. Eken är vindpollinerad och kan ge upphov till pollenallergi.

Gran: Eftersom granen kan växa i svagt ljus konkurrerar den lätt ut andra träd. Därför präglas våra skogar av gran.

En fullväxt gran sträcker sig omkring 45 meter över marken. Den blir över 400 år gammal, men avverkas som regel efter 75–150 år.

Granen blommar i maj-juni. Kottarna är först violetta eller gröna och blir till sist bruna. Under soliga senvinterdagar öppnas kotten och fröna lossnar.

 

 

Ägg-Larv-Fjäril:

Lära sig hur en fjäril utvecklas-livscykel. Vad en fjäril behöver för att överleva. Till fjärilarna räknas de insekter med två par vingar, som är mer eller mindre täckta av små vingfjäll. Det finns dock några arter vars honor helt saknar vingar.

Nästan alla fjärilar har sugande mundelar som är formade som ett sugrör som kan rullas ihop. Med sugsnabeln suger de nektar och andra flytande safter.

Vissa primitiva fjärilar äter fastare föda som exempelvis pollen, och de har käkar.

Hur en fjäril ser ut. Vilka funktioner kroppens olika delar har. Dagfjärilarna är ofta färggranna och dagaktiva medan nattfjärilarna mestadels är kamouflagetecknade och nattaktiva - men denna regel har många undantag.

Nattfjärilarna delas i sin tur upp i de onaturliga grupperna storfjärilar och småfjärilar, alltefter nästan enbart storleken.

Fåglar:

Bofinken: Sveriges näst vanligaste fågel. Den förekommer över hela landet, men blir ovanligare längst i norr. Hanen är färgrik med grå hjässa, brun rygg, gulgrön övergump och mörk stjärt. Hakan, kinderna och hela buken är rödbrun, och på vingarna har den två tydliga vingband. Honan är gråbrun och betydligt mer diskret färgad och tecknad, men även hon har två tydliga, vita vingband.

Namnet bofink har den fått av att när den varnar så låter den fink fink, och att den trivs i bokskogar. I svenska dialekter har bofinken en mängd namn: björkfink, hamnsparv, hamptätting, hampspink, risstackfågel, gamskärv, kvint, tvint.

Flyttningen sker mot sydväst i september-oktober. Flertalet övervintrar främst i Belgien och Frankrike, men några övervintrar i södra Sverige. De återkommer hit i mars och ända till in i maj, och hanarna brukar komma någon vecka före honorna.

Sädesärla: är en långsträckt, smäcker fågel i svart, grått och vitt. Den långa stjärten är nästan aldrig stilla, utan den vippar hela tiden. Den gamla hanen har skarpt markerad gräns mellan den svarta nacken och den grå ryggen. Honan, däremot, har en betydligt diffusare övergång mellan svart nacke och grå rygg. Sädesärla är en välkänd fågel som finns i hela landet, ofta i vår närhet. Den svenska populationen uppskattas till från en halv till en miljon par, och beståndet verkar vara ganska stabilt.

 Det svenska namnet kommer sig, sedan långliga tider, sannolikt av att när ärlan anländer på våren så uppehåller den sig gärna på nyplöjda åkrar, där den livnär sig av sädeskorn, insekter och liknande. Har tidigare kallats sädes-ärla, vilket verkar vara det äldsta kända uttrycket, men den har även kallats säs-ärla, säds-ärla, säsälla, såsigga, plogärla, tranärla, åkerhöna, husärla, såärla, ringärla, långhals, kokvitta, kvickstjärt, vippstjärt med flera.

Sädesärla avviker från de flesta andra fåglars flyttningsriktning, och den flyttar under september mot sydost. Övervintringsområdet ligger i nordöstra Afrika (Egypten) och Mellersta Östern. Huvuddelen av sädesärlorna återvänder under april. Några få kan övervintra i södra och mellersta Sverige.

 Hur gör vi? Arbeta praktiskt genom lek och med våra sinnen

Frö-Blomma Du kommer att få arbeta praktiskt genom att plantera ett frö och lära dig vad fröet behöver för att gro. Du kommer att följa fröets utveckling till planta. I grupp med dina kamrater kommer du att få reflektera och berätta vad som händer.

Du kommer att få uppdrag av blomsterflickan för att lära dig känna igen minst en vårblomma och en blommas olika delar. Med hjälp av dina kompisar kommer ni ute i naturen utföra era uppdrag.

Knopp-Blad-Löv Du kommer att lära dig känna igen minst ett träd genom att skapa en "knoppis" som tillhör ett träd och i bild arbeta med hur trädets blad ser ut. 

Färdigheter du kommer att få träna och använda dig av är att:

• arbeta med dina kamrater i en grupp eller i par -förmågan att samarbeta.
• berätta för dina kamraterutveckla förmåga att samtala
• eleverna får pröva på att göra experiment och göra antagande om vad du tror kommer att ske

  

Vi dokumenterar genom att:

De får rita och skapa i bild och form och ställa ut i klassrummet

De gör egna Temaböcker.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
• Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer.