Jag, du och vi - PPF Spindeln 16-17

Spindelns pedagogiska planering för förskolan HT 2016- VT 2017
Tema "Du, jag och vi"

Kartläggning

Motivera val av område utifrån kartläggningen och avdelningens förutsättningar.

Ursprungstanken var att arbeta med boken om de tre små grisarna men en utflykt på tidig höst förändrade dessa planer. Barnen köpte en bok, tillsammans med oss pedagoger, för vår avdelnings pantpengar, vilket vi sedan köpte boken "Molle gör en utflykt". Boken kom att intressera barnen på ett helt annat sätt än vad vi hade räknat med. Detta ledde fram till bytet av bok. Vi kunde se att barnen fastnade för de två huvudkaraktärerna i boken. Sedan innan har vi observerat att barnen har stort fokus på sig själva, individen samtidigt sågs ett intresse att ha roligt tillsammans. Vi uppmärksammade att barnen inte visste vilka verktyg de skulle använda sig av för att skapa vänskap. Vi såg detta som en utmärkt möjlighet att kombinera "jaget" och "viet" med de två huvudkaraktärer som vi sett att barnen fått intresse för.

Litteratur/teori 

Med hjälp av Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet kommer vi att fokusera på det kompetenta barnet, zonen för proximal utveckling, rummet som den tredje pedagogen och artefakter. Vi har använt oss av aktionsforskning i Bjørndal (2005) beskriver aktionsforskningen som ett lösningsinriktat och systematiskt sätt att utforska sin verksamhet, antingen individuellt eller kollegialt. Enligt författaren läggs stor vikt vid elevers/ barns delaktighet i arbetet.

Säljö (2000) menar att läroplanen till största del tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Kroksmark (2011) härleder det sociokulturella perspektivet till utvecklingspsykologen Lev Vygotskij som arbetade fram en utvecklingspsykologisk teori med fokus på lärande och mänskligt tänkande. Enligt Säljö (2011) poängterade Vygotskij att de tidigare teoribildningarna inom området inte var tillräckliga. I Kroksmark (2011) betonade Vygotskij att all aktivitet som sker hos individen är humanistisk. De inre funktioner som människan har exempelvis problemlösning, känslor och tänkande, utvecklas och förändras via de kulturella verktyg som finns.

Vygotskij påpekade enligt Strandberg (2006) att interaktion är en stor bidragande faktor till lärande samt utveckling. Först sker interaktionen med andra människor och övergår sedan till att fortsätta som ett tankearbete i hjärnan hos individen. När interaktionen sker med andra människor uttrycks detta som samspel. Enligt Kroksmark (2011) betonade Vygotskij att människan tillägnar sig kunskaper och erfarenheter genom samspel med andra personer. Även barnens lärande sker i samspel, exempelvis med vuxna personer menar Säljö (2000). De tidiga erfarenheter som barnen får i sina liv av samspel kommer vara med dem i deras fortsatta liv påpekar Matthews och Cobb (2005). Vidare uttrycks de vuxnas lärande och att det är en aktiv process i grupp, där lärarna exempelvis kan lösa problem och dela förståelse av olika erfarenheter. Vygotskij (1995) liknar lärandet med ett pepparkaksbygge och menar att där degen blir vikt blir det ett spår.

Aasebø och Melhuus (2007) förklarar att en artefakt är ett föremål som är skapat för ett bestämt syfte. Författarna förklarar i ett exempel att när ett barn får ett papper framför sig och en penna i handen och vid detta tillfälle anpassas barnets handlingar efter de föremål barnet använder och barnet uppfattar sig själv som ritande.

Jerome Bruners begrepp byggnadsställning/ scaffolding beskriver enligt Smidt (2010) lärarens roll. Författaren förklarar begreppet scaffolding som ett sätt att stötta, inspirera och vägleda barn att ta sig vidare till den närmsta utvecklingszonen.

Vi använder alla våra sinnen när vi observerar, menar Bjørndal (2005). Vidare skriver författaren att våra sinnen möter ständigt ett våldsamt kaos av intryck från hela vår omvärld, både när vi ser, hör, smakar, känner och luktar.

På Unicefs hemsida, i Barnkonventionen skrivs det om varje barn rättigheter, där nämns vikten av att få sin yttrandefrihet, möjlighet att tänka och tycka, samt uttrycka sina åsikter.

Nohrstedt (2011) skriver på Specialpedagogik.se om rummets betydelse för lärande. Rum bär på och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar som talar till barnen och ungdomarna. Ett rum kan underlätta lärande medan ett annat rum kan försvåra lärandet. Den allra viktigaste uppgiften för rum, enligt Leif Strandberg (psykolog sedan snart fyrtio år inom skolutveckling), är att skapa mänskliga möten och att det finns tillgång till andra människor.

Litteratur

Aasebø, T.S. & Melhuus, E.C. (2007). Rum för barn - rum för kunskap. Stockholm: Liber

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber

Kroksmark, T. (Red.). (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Matthews, M. & Cobb, M. (2005). Broadening the Interpretive Lens: Considering Individual

Development Along with Sociocultural Views of Learning to Understand Young

Children’s Interactions During Socially Mediated Literacy Events. Journal of Literacy

Research | v37.3.

Smidt, S (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts Akademiska Förslag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Säljö, R. (2011). L.S. Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I A, Forssell (Red.), Boken

om pedagogerna (6. uppl.). (s. 153-177). Stockholm: Liber.

Internetkällor

Nohrstedt, L (2011). Specialpedagogik.se http://specialpedagogik.se/rummet-som-den-tredje-pedagogen/ Taget 20/3-2017 klockan 08.53

Unicef, Barnkonventionen kortversion https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short Taget 21/3-2017 klockan 10.23

Syfte

Vad vill vi förbättra/ utveckla utifrån kartläggningen? Vad blir vårt syfte/mål?

Syftet med vårt tema är att stärka individen och främja barnens vänskap. Målet är att barnen ska få tillgång till de verktyg som behövs för att detta ska ske.

Aktionsfråga

Hur kan vi stärka individen och främja vänskapen mellan barnen med hjälp av boken om Molle?

Läroplanens mål

Figurmål

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

Bakgrundsmål

* Språket - Halmstad kommuns språkmål

* Interkulturellt- inkludering - barnkonventionen

* Genus

* IKT

* Hållbar utveckling

* Delaktighet, lyhördhet, välkomnande, tillit och glädje.

Konkretisering av målen

Figurmål

Konkretisera läroplanens text: (utvärderingsbara mål som alla i personalen förstår):

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

 Erbjuder barnen spännande och utmanande upplevelser. Engagerat och lustfyllt. Positiv inställning och mod att våga.

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

 

• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

Gradvis utmana och uppmuntra samt bekräfta och ställa öppna frågor till barnen. Exempel ”Vad händer?” ”Hur händer det?” ”Varför blir det så?”

Hur kan figurmålet /en smalnas av?

Nyckelorden i figurmålen är identitet, självständighet, konflikter, rättigheter och skyldigheter samt ansvar. I detta vilar vårt tema, på individen (identitet, självständighet, rättigheter, skyldigheter, ansvar) och på gruppen (konflikter, rättigheter, skyldigheter, ansvar).

Lpfö 2:1 Differentiering (Vad som behöver göras olika)

Vilka olikheter finns och hur varieras arbetssättet inom barngruppen utifrån:

Plan mot kränkande behandling

* Allas lika värde - olikhet som tillgång

* Rätten att höras och respekteras

* Miljöer som tilltalar alla individer, som fångar barnen och skapa samspel.

Genus

*  Stor vikt vid individen i leken istället för genusstyrda aktiviteter

* Individen uppmuntras till sitt intresse oavsett kön

Språk

* Vi stimulerar barnens språkutveckling genom tecken som stöd och bilder som stöd vid olika vardagliga händelser som t.ex. i lek och vid matsituationer.

* Delar barngruppen i mindre grupper, vilket ger mer språkutrymme till vart och ett av barnen.

2:6 Genomförande/Process/Aktioner

Vilka förutsättningar ger vi för att barnen ska få utforska/ förstå/uppleva/lära? (ex litteratur, lärmiljön, material etc. )

Artefakter - verktyg Barnen är medskapare i våra miljöer vilket bidrar till att barnen och vi pedagoger får utforska material som vi köpt in och material som skänkts tillsammans. Lärmiljön är viktig för oss  då det är den som vi menar bjuder in till utforskande och lärande. Att förändra i vår miljö är något som vi tycker är roligt och utvecklande och det sker ofta när vi upplever att många konflikter sker i rummet/ området.

Vilka förmågor, färdigheter& begrepp vill vi de ska få förutsättningar för att kunna utvecklas i sitt lärande? (lärandeobjekt)

De förmågor och färdigheter som vi önskar att barnen ska få med sig är vetskapen om sitt eget och andras värde, en stärkt individ, gemenskap såsom vänskap och hur människor är mot varandra.

De begrepp som vi kommer att använda oss av är det kompetenta barnet, Zonen för proximal utveckling, rummet som den tredje pedagogen och artefakter.

Vilka verktyg ska ni använda? (loggbok, film, reflektionsprotokoll, lärplatta etc.)Vad ska dokumenteras? Hur ska dokumentationen genomföras? När ska dokumentationen göras och vem ska dokumentera? (regelbundet, inte bara i slutet?)

Reflektionspapper som vi själva har konstruerat för att passa vårt arbetssätt. Dokumentationer ska ske vid aktioner men också vid spontana tematiska händelser fortlöpande genom hela läsåret. Det som dokumenteras är processen alltså det som görs. Vår fundering är kring om saker någonsin blir klara, dörför lägger vi ingen vikt vid det ordet. Av de bilder som vi tar och sätter upp på vår "Just nu" i hallen gör vi sedan en bok som hänger i hallen så möjligheten finns att se tillbaka på tidigare aktioner.

2:6 Resultat/Analys/Lärdom/Reflektion

Vilka resultat kan ni utläsa från den insamlade dokumentationen och reflektions protokoll?

Analysera resultatet. (Vad ser vi pedagoger utifrån den insamlade dokumentationen och reflektions protokoll, varför blev det som det blev? Ser vi några mönster?)

Kan vi se barnets förändrade kunnande och i så fall hur?

Kan vi koppla vårt resultat till eventuell teori

Fick vi svar på vår fråga?

Vad kan vi förändra?

Vad blir vår nya utmaning?

Tankar inför fortsatt arbete/utvecklingsområde - motivera

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,