Stormaktstiden och Frihetstiden

Du känner säkert till vår nationalsång ”Du gamla du fria”. I andra versen sjunger vi ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden”. Då är det förstås stormaktstiden som vi sjunger om i versen. Har du tänkt på det? På 1600-talet hände mycket som förändrade Sverige och denna tid brukar vi kalla för stormaktstiden. Sverige hade då stor makt i Europa och krigade till sig landområden. Sverige var under en period det tredje största landet i Europa och låg nästan ständigt i krig.
Vad hände efter denna period?
Vi kommer under våren arbeta med denna period av Sveriges historia.

Centralt innehåll - Vad?

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om 

• tidsbegreppen stormaktstiden och frihetstiden
• historiska personer och händelser som till exempel Gustav II Adolf, drottning Kristina, Vasaskeppet, Ulrica  Eleonora, hattar och mössor och Carl von Linné.
• att diskutera likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag.
• historiska begrepp
• att repetera skillnader mellan vikingatiden, medeltiden och Vasatiden i stora drag.

Syfte - Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Bedömning - Vad kommer bedömmas?

• Din förmåga att, i våra klassrumsdiskussioner, resonera om historiska förhållanden, skeenden och gestalter
• Din förmåga att utifrån ditt arbete göra jämförelser mellan olika skeenden i Stormaktstiden.
• Din förmåga att använda historiskt källmaterial på ett användbart sätt.
• Din förmåga att resonera och dra slutsatser om hur dessa historiska tider påverkat Sverige då som nu samt dina kunskaper om historiska begrepp, historiska personer och händelser i ett skriftligt test. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.