<h2>S&aring; jobbar vi</h2>
Under veckorna 10-14 repeterar vi kemi inf&ouml;r nationella provet. Jag kommer att ha sammanfattande genomg&aring;ngar d&auml;r vi g&ouml;r tankekartor, l&aring;ta er laborera och ni kommer att f&aring; egen tid till att l&auml;sa tyst och svara p&aring; fr&aring;gor, l&auml;sa h&ouml;gt och diskutera tillsammans eller ta del av filmer och annat material via ipads.
<h2>Information</h2>
Du kan hitta information i din kemibok (hela boken). Anv&auml;nd dig av sammanfattningarna i slutet av kapitlen f&ouml;r att f&aring; en snabb koll p&aring; vad kapitlen handlar om.&nbsp; Vill du lyssna p&aring; kemib&ouml;ckerna s&aring; beh&ouml;ver du en anv&auml;ndare i inl&auml;sningstj&auml;nst. (Appen ILT finns)
Besvara fr&aring;gor som&nbsp;finns efter olika avsnitt i kapitlen.
Anv&auml;nd dig av av sidor p&aring; n&auml;tet som komplement till boken. P&aring; youtube kan du hitta filmsnuttar (anv&auml;nd dig av begreppen n&auml;r du s&ouml;ker). En bra kanal p&aring; youtube &auml;r studi.se. G&aring; in d&auml;r och s&ouml;k kemi s&aring; f&aring;r du upp b&aring;de laborationer och genomg&aring;ngar. De har ocks&aring; uppgifter kopplade till varje film s&aring; att du kan testa dig sj&auml;lv.
Ett par f&ouml;rslag En sammanfattande sida, g&aring; in p&aring; kemi och sedan h&ouml;gstadiekemi <a href="http://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">http://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi/</a> Magnus&nbsp;Ehingers sida handlar om gymnasiets kurser men t ex kemins grunder och syror och baser kan vara anv&auml;ndbara (Kemi 1) <a href="https://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-1/lektioner.html">ehinger.nu</a>
Blandade &ouml;vningsuppgifter <a href="http://sabyholm.moobis.se/files/2015/01/repetition-kemi-%C3%A5r-7-91.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">http://sabyholm.moobis.se/files/2015/01/repetition-kemi-%C3%A5r-7-91.pdf </a>
<a href="https://eduborlange-my.sharepoint.com/personal/fredrika_sandell_edu_borlange_se/_layouts/15/guestaccess.aspx?docid=065b2f41dd04c40c8b4567d757e6e06b6&amp;authkey=AXg1Yq5V3TvyyDqANVCCSv0">FLER L&Auml;NKTIPS</a> (Uppdateras kontinuerligt)
&nbsp;
<h2>&nbsp;Bra fr&aring;gor att jobba med</h2>
<ul>
<li>
Vad &auml;r en hypotes?
</li>
<li>
Hur och varf&ouml;r anv&auml;nder man det kemiska spr&aring;ket?
</li>
<li>
Vad &auml;r en kemisk reaktion?
</li>
<li>
Vilken &auml;r de olika faserna f&ouml;r ett &auml;mne?
</li>
<li>
Hur har synen p&aring; atomen f&ouml;r&auml;ndrats fram till idag?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad &auml;r skillnader och likheter mellan atomer, molekyler, joner, kemiska f&ouml;reningar och blandningar?
&nbsp;
</li>
<li>
Vilka &auml;r de tre typerna av kemiska f&ouml;reningar, vilka &auml;r likheterna och skillnaderna?
&nbsp;
</li>
<li>
Hur kan man separera olika &auml;mnen?
&nbsp;
</li>
<li>
Hur &auml;r det periodiska systemet &auml;r uppbyggt?
&nbsp;
</li>
<li>
Vilka &auml;r de olika farosymbolerna?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad beh&ouml;vs vid f&ouml;rbr&auml;nning?
&nbsp;
</li>
<li>
Hur h&auml;nger fotosyntes och cellandning samman?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad best&aring;r luften av?
&nbsp;
</li>
<li>
Hur p&aring;verkar atmosf&auml;ren livet p&aring; jorden?
&nbsp;
</li>
<li>
Varf&ouml;r &auml;r vatten viktigt?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad &auml;r det f&ouml;r likheter och skillnader mellan syror och baser?
&nbsp;
</li>
<li>
Organisk kemi kallas ibland f&ouml;r livets kemi, varf&ouml;r kan det st&auml;mma?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad finns det f&ouml;r olika organiska f&ouml;reningar &auml;r uppbyggda och vad de har f&ouml;r egenskaper?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad har kolhydrater, fett och protein f&ouml;r funktion i kroppen och hur &auml;r de uppbyggda?
&nbsp;
</li>
<li>
Vad &auml;r ett enzym/katalysator?
&nbsp;
</li>
<li>
Varf&ouml;r kol viktigt f&ouml;r samh&auml;llet?
</li>
</ul>
<h2>Begrepp som &auml;r bra att kunna</h2>
<h2>Uppbyggnad av materia</h2>
Beskriv f&ouml;ljande begrepp, anv&auml;nder bilder i din beskrivning.
<ul>
<li>Atom</li>
<li>Elektron</li>
<li>Proton</li>
<li>Neutron</li>
<li>Jon</li>
<li>Laddning</li>
<li>Grund&auml;mne</li>
<li>Kemisk f&ouml;rening</li>
<li>Molekyl</li>
<li>Jonf&ouml;rening</li>
<li>Jonbindning</li>
<li>Molekylbindning</li>
</ul>
<h2>Egenskaper</h2>
F&ouml;r att beskriva, klassificera och sortera &auml;mnen kan du studera deras olika egenskaper.
<ul>
<li>Lukt</li>
<li>Smak</li>
<li>Ledningsf&ouml;rm&aring;ga</li>
<li>L&ouml;slighet (i vatten eller andra l&ouml;sningsmedel)</li>
<li>Kokpunkt</li>
<li>Sm&auml;ltpunkt</li>
<li>Fast&nbsp;</li>
<li>Flytande</li>
<li>Gas</li>
<li>Massa&nbsp;</li>
<li>H&aring;rdhet</li>
<li>Br&auml;nnbarhet</li>
<li>Blandning</li>
<li>Kemisk f&ouml;rening</li>
<li>Temperatur</li>
<li>pH</li>
<li>Massa</li>
</ul>
Vilka metoder kan du anv&auml;nda f&ouml;r att studera de olika egenskaperna?
<h2>Kretslopp</h2>
Beskriv kretsloppen med ord och bild. Vilka reaktioner sker i kretsloppet? I vilka aggregationstillst&aring;nd f&ouml;rekommer &auml;mnet? I vilka kemiska f&ouml;reningar ing&aring;r &auml;mnet i kretsloppet?
<ul>
<li>Kol</li>
<li>Vatten</li>
<li>Kv&auml;ve</li>
</ul>
<h2>Jorden och luften</h2>
Vad best&aring;r jorden av? Vad bes&aring;r luften av?
<h2>Blandningar</h2>
Vad k&auml;nnetecknar de olika blandningarna?
<ul>
<li>Uppslammning</li>
<li>Emulsion</li>
<li>L&ouml;sning</li>
<li>Legering</li>
<li>Utsp&auml;dd</li>
<li>Koncentrerad</li>
<li>M&auml;ttad</li>
</ul>
Vad p&aring;verkar l&ouml;sligehet?
<h2>Surt och basiskt</h2>
Ge exempel p&aring; n&aring;gra starka syror Ge exempel p&aring; n&aring;gra svaga syror i naturen Ge exempel p&aring; n&aring;gra starka baser Ge exempel p&aring; n&aring;gra basiska &auml;mnen?
<ul>
<li>pH-v&auml;rde</li>
<li>pH-skala</li>
<li>Surt</li>
<li>Basiskt</li>
<li>Neutralisation</li>
</ul>
<h2>Kemiska reaktioner</h2>
Vad p&aring;verkar reaktionshastighet?
<ul>
<li>Finf&ouml;rdelning</li>
<li>Koncentration</li>
<li>Katalysator</li>
</ul>
 Visa n&aring;gra reaktioner med koldioxid. Visa n&aring;gra reaktioner med svavel Reaktioner med syre
<h2>Livets kemi</h2>
Vilka grund&auml;mnen/kemiska f&ouml;reningar f&ouml;rekommer i v&aring;ra mat? Tv&auml;ttmedel? Kosmetika? F&auml;rg, m fl? N&auml;mna n&aring;gon kemisk reaktion som sker i m&auml;nniskokroppen?
<ul>
<li>Fotosyntes</li>
<li>Cellandning</li>
<li>Kolhydrater</li>
<li>Cellulosa</li>
<li>St&auml;rkelse</li>
<li>Socker</li>
<li>Alkohol</li>
<li>Fetter (animaliska, vegetabiliska)</li>
<li>Proteiner</li>
<li>Amninosyror</li>
<li>Mineraler</li>
<li>Vitaminer</li>
</ul>
<h2>Separeringsmetoder</h2>
Det finns flera olika separationsmetoder. N&auml;r anv&auml;nder du en viss separationsmetod? Hur g&aring;r de till?&nbsp;
<ul>
<li>Sedimentering</li>
<li>Filtering</li>
<li>Indunstning</li>
<li>Destillation</li>
<li>Extraktion</li>
<li>Cetrifugering</li>
<li>Kromatografi</li>
<li>Dialys</li>
</ul>
<h2>Fr&aring;n r&aring;vara till produkt</h2>
Beskriv n&aring;gra produktionsv&auml;gar fr&aring;n r&aring;vara till f&auml;rdig produkt. Vilka omvandlingsprocesser sker? Finns det m&aring;nga produkter fr&aring;n samma r&aring;vara? Vilka konsekvenser har de olika produktionsv&auml;garna f&ouml;r milj&ouml;, samh&auml;lle och individ? Hur ser &aring;tervinningen ut?
<ul>
<li>Koppar</li>
<li>J&auml;rn</li>
<li>Aluminium</li>
<li>Olja</li>
<li>Glas</li>
<li>Olja</li>
<li>Tr&auml;</li>
</ul>
&nbsp;
<h2>Reagens</h2>
Reagens anv&auml;nds vid kemiska analyser&nbsp;f&ouml;r att ta reda p&aring; f&ouml;rekomsten av olika joner&nbsp;eller molekyler &nbsp;i ett prov.
N&aring;gra exempel
Syre - en gl&ouml;dande sticka ant&auml;nds V&auml;te - kombinerat med luft (syre) ant&auml;nds blir det en knall Kloridjoner - vid blandning med silvernitrat ger en vit f&auml;llning av silverklorid V&auml;tejoner - pH-m&auml;tning visar f&ouml;rekomsten av v&auml;tejoner St&auml;rkelse - jod f&auml;rgar bl&aring;svart vid f&ouml;rekomst av st&auml;rkelse
<h2>&nbsp;</h2>

Kemi

En sammanfattning av viktiga begrepp och exempel frågor kopplade till det centrala innehållet i kemi år 7-9. 

Kemi år 7-9 inför NP

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.

Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

Kemi år 7-9 inför NP

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll (17)

Matriser i planeringen

Uppgifter