Gruppuppgift

Sverige har som milj&ouml;m&aring;l att vara fossilfritt 2050, men f&ouml;r att n&aring; dit beh&ouml;ver man g&ouml;ra flera investeringar i olika energityper. Inte bara f&ouml;r elproduktion utan &auml;ven f&ouml;r transport och industri. Men om man ser till den enskilda samh&auml;llet vilket elkraftverk passar b&auml;st om man inte enbart tar h&auml;nsyn till milj&ouml;m&aring;l.
N&auml;r man b&ouml;rjar kolla p&aring; det enskilda samh&auml;llet blir det lite mer problematisk n&auml;r man inte har tillg&aring;ng till stora vattenkraftverk (i norrland) eller k&auml;rnkraftverk (i g&ouml;taland och svealand) Om man kollar p&aring; Sveriges milj&ouml;m&aring;l f&aring;r man fundera lite till &ouml;ver vilken kraftverkstyp man ska v&auml;lja
Milj&ouml;m&aring;len &auml;r
<ul>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/">Begr&auml;nsad klimatp&aring;verkan</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/">Frisk luft</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/3-Bara-naturlig-forsurning/">Bara naturlig f&ouml;rsurning</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/">Giftfri milj&ouml;</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/5-skyddande-ozonskikt/">Skyddande ozonskikt</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/6-Saker-stralmiljo/">S&auml;ker str&aring;lmilj&ouml;</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/7-Ingen-overgodning/">Ingen &ouml;verg&ouml;dning</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/8-Levande-sjoar-och-vattendrag/">Levande sj&ouml;ar och vattendrag</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/">Grundvatten av god kvalitet</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/10-Hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/">Hav i balans samt levande kust och sk&auml;rg&aring;rd</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/11-Myllrande-vatmarker/">Myllrande v&aring;tmarker</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/12-Levande-skogar/">Levande skogar</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/">Ett rikt odlingslandskap</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/14-Storslagen-fjallmiljo/">Storslagen fj&auml;llmilj&ouml;</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/">God bebyggd milj&ouml;</a></li>
<li><a href="http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/16-Ett-rikt-vaxt--och-djurliv/">Ett rikt v&auml;xt- och djurliv</a></li>
</ul>
&nbsp;
Det vi kommer prata om &auml;r olika elkraftverk vilka f&ouml;r och nackdelar det finns med dem bland annat i f&ouml;rh&aring;llande till milj&ouml;m&aring;len. &nbsp;
Viktiga begrepp
<ul>
<li>Energiformer</li>
<li>Vindkraftverk</li>
<li>Solkraftverk</li>
<li>Vattenkraftverk</li>
<li>K&auml;rnkraftverk</li>
<li>Olje- och kolkraftverk</li>
<li>Naturgaskraftverk</li>
<li>Biobr&auml;nslekraftverk</li>
</ul>
Film om kolets kretslopp:&nbsp;<a href="https://www.youtube.com/watch?v=Slzn30py69Qn">https://www.youtube.com/watch?v=Slzn30py69Qn</a>n
Sammanfattning om kraftverkstyper:&nbsp;<a href="https://www.youtube.com/watch?v=itvdR2Yl3wY&amp;spfreload=10">https://www.youtube.com/watch?v=itvdR2Yl3wY&amp;spfreload=10</a>
Film om hur ett k&auml;rnkraftverk fungerar:&nbsp;<a href="https://www.youtube.com/watch?v=EzEyvMYi7Go&amp;spfreload=10">https://www.youtube.com/watch?v=EzEyvMYi7Go&amp;spfreload=10</a>
Film om hur ett vattenkraftverk fungerar: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=XgDbc9iP4Lg">https://www.youtube.com/watch?v=XgDbc9iP4Lg</a>&nbsp;
<h3>Artiklar om de att l&auml;sa om de olika elkraftverkstyperna</h3>
K&auml;rnkraft:&nbsp;<a href="http://asikt.dn.se/asikt/debatt/behall-och-bygg-ut-karnkraften/">http://asikt.dn.se/asikt/debatt/behall-och-bygg-ut-karnkraften/</a>,&nbsp;<a href="https://www.svd.se/vi-kan-klara-klimatmal-utan-karnkraft">https://www.svd.se/vi-kan-klara-klimatmal-utan-karnkraft</a>&nbsp;
Vattenkraft:&nbsp;<a href="http://www.fiskejournalen.se/debatt-om-smaskalig-vattenkraft/">http://www.fiskejournalen.se/debatt-om-smaskalig-vattenkraft/</a>
Biobr&auml;nslen:&nbsp;<a href="http://www.folkbladet.nu/1643429/biobranslen-varre-an-bensin-for-klimatet">http://www.folkbladet.nu/1643429/biobranslen-varre-an-bensin-for-klimatet</a>
Vindkraft:&nbsp;<a href="https://www.svd.se/meningslos-satsning-pa-vindkraft">https://www.svd.se/meningslos-satsning-pa-vindkraft</a>
Kol, olja och naturgas:&nbsp;<a href="http://www.folkbladet.se/nyheter/sverige-kan-bli-mer-sarbart-vintertid-8585040.aspx">http://www.folkbladet.se/nyheter/sverige-kan-bli-mer-sarbart-vintertid-8585040.aspx</a>
Solkraft:&nbsp;<a href="https://www.dagenssamhalle.se/debatt/feltaenkt-att-kalla-solkraft-foer-miljoevaenlig-16117?pack=16353">https://www.dagenssamhalle.se/debatt/feltaenkt-att-kalla-solkraft-foer-miljoevaenlig-16117?pack=16353</a>
<h3>&nbsp;</h3>
<h3>Planering f&ouml;r arbetsomr&aring;det</h3>
&nbsp;
<table width="815">
<tbody>
<tr>
<td width="189">
&nbsp;
</td>
<td width="366">
Genomg&aring;ng
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
15 Mars
</td>
<td width="366">
Olika energiformer, verkningsgrad
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
17 Mars
</td>
<td width="366">
V&auml;xthuseffekten, kolets kretslopp, f&ouml;rsurning, f&ouml;rbr&auml;nningsreaktioner
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
22 Mars
</td>
<td width="366">
Fossila br&auml;nslen, f&ouml;rbr&auml;nningsreaktioner
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
24 Mars
</td>
<td width="366">
Biobr&auml;nslen, f&ouml;rnybar energi
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
29 Mars
</td>
<td width="366">
Kraftverkstyper
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
31 Mars
</td>
<td width="366">
Eget arbete i grupp
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
5 April
</td>
<td width="366">
Eget arbete i grupp
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
7 April
</td>
<td width="366">
Eget Arbete i grupp
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
12 April
</td>
<td width="366">
Eget Arbete i grupp
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
26 April
</td>
<td width="366">
Presentation
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
28 April
</td>
<td width="366">
Presentation
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
<tr>
<td width="189">
&nbsp;
</td>
<td width="366">
&nbsp;
</td>
<td width="260">
&nbsp;
</td>
</tr>
</tbody>
</table>
&nbsp;
<h3>Bed&ouml;mning&nbsp;</h3>
Bed&ouml;mning kommer ske under arbetsg&aring;ng och vid redovisningen d&auml;r ni kommer bli bed&ouml;mda som grupp.
En individuell skriftligt bed&ouml;mning kommer ske efter att redovisningen &auml;r klar d&aring; ni sj&auml;lv f&ouml;resl&aring;r en kombination av olika kraftverk i ett land som ni kommer f&aring; reda p&aring; vid ett senare tillf&auml;lle. Kom ih&aring;g att ha med vilka f&ouml;r och nackdelar det finns med kraftverkstyperna ni har valt.&nbsp;
&nbsp;

Kemi

Fysik

Bedömningsmatris Fysik, för gruppuppgift

Bedömningsmatris Kemi, för gruppuppgift

 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och 

 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 

 kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, 

 har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, 

 använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, 

 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 

 Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. 

 Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. 

 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Energiutredning

Matriser i planeringen

Uppgifter