Planering av läsåret 2016/2017

Vi tar hand om varandra och vår miljö tillsammans med vännerna i Kungaskogen.

Förväntat resultat (utvärderas som resultatkvalitet)

Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

 Att barnen utvecklar intresse och kunskaper inom de olika undervisningsämnena.

Vad är det allra viktigaste barnen ska få med sig (kunskap, förmåga, känsla, förståelse, verktyg, startskott till… )?

 Artkunskaper, konflikthantering, var och hur man söker kunskap, att vara en bra kompis, känna till och eventuellt kunna använda rätt begrepp och terminologi, lekregler och koder för socialt samspel, självtillit och tillit till andra, att lärandet kan vara lustfyllt.

Hur ska det märkas på barnen?

 Att barnen trivs och känner trygghet i att vara på förskolan, att de är intresserade och tycker att det  är roligt att lära.

Hur bidrar det till barnens långsiktiga utveckling?

 Tryggheten är en förutsättning för ett fortsatt lärande. Vi lägger grunden för det livslånga lärandet.

Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort?

 En harmonisk och vetgirig barngrupp.

...

Mål enligt läroplan

Förskolan ska sträva efter att varje barn

*utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

*utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

*utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,

*utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen.

Ramar för arbetsområdet - struktur (utvärderas som strukturkvalitet)

Obs! Skriv inga namn på barn eller personal

Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

Eken vid Marieberg - studerar den efter årstidernas skiftningar.

Majas alfabet - artkunskaper, årstidernas skiftningar, språk, färg och form

Skogen - motorik, artkunskap, värna om djur och natur, bygg- och konstruktion, sinnen, känslor, färg och form, språk, matematik, kroppsuppfattning.

Förskolegården - motorik, bygg- och konstruktion, skapande och fantasi, odlingslådor, sinnesupplevelser

Vår närmiljö - skatbo, lekparker, stadsbondgården

Återvinningsstationen - skapa ett intresse för att återvinna och värna om vår miljö.

Vår inomhusmiljö - skapa intressanta och anpassade miljöer för vår verksamhet. 

Maskkompost - utveckla ett intresse för vårt kretslopp och hållbar utveckling.

Gymnastikhallen - motorik, lekkoder och lekregler, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, sinnen

Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

De äldre barnen kan vara förebilder för de yngre, alla är bra på något - ta tillvara på varandras kunskaper. De äldre kan argumentera och diskutera, ställa frågor.

De äldsta barnen kan hantera förstoringsburkar och samla olika insekter. De känner till historien om Silke, och kan visa och berätta om honom för de andra barnen.

Andras nyfikenhet smittar av sig, skapa, forska och ta reda på fakta.

Vara en bra kompis och ta hand om varandra, hjälpa någon.

Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

Pedagogerna har ett natur- och miljöintresse.

Susanne har arbetat på en I Ur och Skur-förskola, och genomgått olika ledarutbildningar i samband med den verksamheten.

Christina har gått förskolelyftet.

Susanne och Christina har gått en matematikcirkel.

Susanne har läst en teknikkurs.

Susanne har genomgått ICDP-utbildning och Christina har påbörjat den.

Jenny har gått gymnastikledarutbildningar.

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta?

Hela läsåret. 

Vilka arbetsformer (grupp, enskilt, par, ute, inne...)?

 Olika gruppkonstellationer, stora och små, helgrupp, ute och inne.

Vilket material?

Vännerna i Kungskogen-materialet. Köpt in den nya skivan om hur Snick och Snack träffades, och ett nytt fyrlagerspussel.

I-pads och dator. Vi har ett behov av fler I-pads och personaldatorer. 

Böcker. Lånar böcker av bokbussen, och byter ut efter intresse forskningsområde.

Spel och pussel. Köpt in fler och mer avancerade pussel för att utmana barnen ytterligare.

Bygg- och konstruktionsmaterial, både inne och ute.

Papper, pennor, färg och pysselmaterial. Köps kontinuerligt. Gjort maskar av lera.

Olika redskap i gymnastikhallen.

Inköp av lekbord. Leken med lego har blivit mer uppskattad och utvecklad, fler barn leker med lego än tidigare. De bygger både efter ritningar och efter egna idéer. Vi behöver köpa in mer grundsatser av lego.

Barnen bygger mycket med (megaformers) magneter, vi köpa in fler.

Julpyssel. Papper, ljusmassa och vekar, flirtkulor, glasburkar som barnen tog med hemifrån.

Naturmaterial, pinnar, stenar, mossa, löv mm.

Hönsnät.

Till vilken kostnad?

...

Hur vi genomför arbetsområdet - process (utvärderas som processkvalitet)

Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för dem? Hur organiserar vi aktiviteterna?

Efter juluppehållet tog vi upp temat med vännerna i Kungaskogen igen, och inriktade oss på skatan Hotta. Hotta kom på besök på en samling. Barnen blev väldigt glada och kramade henne, de frågade också efter de andra vännerna. Vi tog reda på vad barnen visste om skator, de fick rita och berätta. De fick också tala om vad de ville veta om skator. Vi letade information i böcker och i-pad för att finna svar. Vi arbetade tillsammans i helgrupp och smågrupper.

Sofia, vår lärarstuderande, berättade och dramatiserade om hur Maraca kom till Kungaskogen. Vi tittade närmare om Maracas hemland Argentina, djur och natur där. Vi inspirerades av Argentinas djur och natur i vårt skapande och i uppvärmning och avslappning i gymnastikhallen. Vi forskade på samma sätt om papegojor som vi gjorde om skatan.

Vi fortsätter prata om våra vänner i Kungaskogen Silke, Snack och Gronilla, som vaknar upp efter vintervilan. Vi forskar om dem.

Vi odlar olika frön, och tar hand om dem,  och skördar allt eftersom.

Vi fortsätter att arbeta med att värna om vår miljö och återvinner. Vi deltar i Skräpplockardagarna.

Vi överskolar barn från vår verksamhet till förskoleklass och från yngrebarnsavdelning till vår.

Vilka arbetssätt ska vi använda? Hur tänker vi att de gynnar det vi vill ska hända?

Vi arbetar i både helgrupp och i mindre grupper. Att barnen kan inspireras av varandra, att alla har lättare att komma till tals. Vi pedagogerna kan se barnens lärande lättare, utmana och följa upp.

Veckoreflektioner.

Måndagsplaneringar.

 
Vilka är de kritiska aspekterna för att barnen ska förstå…? Vad kan bli klurigt för barnen/hur kan vi undvika det? Ska vi undvika det?

När vi forskar med barnen kan det vara svårt för dem att veta vad de ska fråga om, när de inte vet så mycket om det. Att de har förförståelse, att de vet hur de ska ställa frågor som kan leda framåt. Barnen ska utmanas, det de inte förstår nu kanske de förstår nästa gång.

I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

När vi hör barnen prata om det vi jobbar med, eller ser det i deras lekar, och i våra bilddokumentationer.

Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet?

Genom veckoreflektioner tillsammans med barnen.

Vi observerar och tolkar barnens bilder och dokumentationer, det de säger och det de leker, och samtalar och reflekterar tillsammans vid våra måndagsplaneringar.

...

Föräldrarnas upplevelse - service (utvärderas som servicekvalitet)

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

Vad vill vi att de ska märka på barnen?

 Att barnen berättar om vårt tema och det vi arbetar med, och att de utvecklar nya kunskaper och färdigheter inom undervisningsämnena.

Hur vill vi att de ska medverka till att barnen utvecklar...?

 Visa intresse för det vi arbetar med, tittar på barnens alster och lyssnar på det de berättar.

På föräldramötet i höstas var föräldrarna väldigt positiva och tyckte att vi gör mycket med deras barn, och att de lär sig mycket här.

Några föräldrar har gett oss gott beröm och feedback via Unikum.

...

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.
• i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
• att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.