Längdenheter, omkrets och area

Hur många millimeter är en centimeter? Vad menas med trubbig, spetsig eller rät? Hur beräknar man arean på en rektangel? Det är frågor vi ska reda ut de närmaste veckorna.

Utgångspunkt

 Eleverna känner sig säkra på de vanliga geometriska formerna men är osäker på vad vinklar och begreppen som beskriver vinklarna är. Det finns blandade kunskaper i grupperna om hur man beräknar omkrets och area på rektanglar. Ingen är säker på begreppet area.

Konkreta mål

För godtagbara kunskaper ska du ha förmåga att:

- mäta och jämföra olika längder (därmed kunna omvandla en längdenhet till en "närliggande" ex meter till cm)

- rita och namnge en spetsig, trubbig och rät vinkel kopplat till de geometriska formerna kvadrat, triangel och rektangel.

- känna igen och beskriva trianglar, kvadrater, rektanglar och månghörningar genom att ange en egenskap hos varje objekt

- beräkna omkretsen av månghörningar

- beräkna arean av kvadrater och rektanglar

- stötta min bänkkompis om hen behöver hjälp

För mer än godtagbara kunskaper ska du ha förmåga att:

- mäta och jämföra olika längder (därmed kunna omvandla en längdenhet till en annan, inte enbart till närliggande, ex meter till mm)

- rita och namnge en spetsig, trubbig och rät vinkel

- känna igen och beskriva trianglar, kvadrater, rektanglar och månghörningar genom att ange minst två egenskaper hos varje objekt

- beräkna omkretsen av månghörningar

- beräkna arean av kvadrater och rektanglar

 - stötta min bänkkompis om hen behöver hjälp

Begrepp: sträcka, meter, centimeter, mil, kilometer, vinkel, rektangel, kvadrat, triangel, omkrets, area, rät, spetsig, trubbig

Genomförande

Vi delar inte arbetsområdet i 4 delar där den första delen arbetas med parallellt/ tillsammans med de andra medan de övriga behandlas i stort sett separat. Förutom nedanstående aktiviter används uppgifter, spel och aktiviteter från läroboken Alfa och dess lärarhandledning. En del elever arbetar i en mindre grupp där fler uppgifter genomförs gemensamt för att skapa större säkerhet.

-  Mäta och jämföra sträckor: Vi gör en egen längdenhetstabell med först och främst de vanliga sträckorna mm till m. Vi mäter sträckor och omvandlar till närmaste längdenhet. För det som behöver utmanas sker omvandling mellan längdenheter som inte ligger bredvid varandra.

- Geometriska former: Vi repeterar de vanligaste geometriska formerna för att sedan fokusera på månghörningar. Vi gör och namnger egna månghörningar.

- Omkrets: Vi mäter omkretsen på våra månghörningar.

- Area: Vi beräknar area på först och främst rektanglar vars sidor är heltal.

Dokumentation och bedömning

Eleverna gör först en bedömning av om de kan de aktuella begrepp och om de kan göra aktuella beräkningar. Vi dokumenterar våra former och sätter upp dem på väggen för att se varandras former och namnen på dem. Ett skriftligt test görs när alla momenten är bearbetade. Det blir utgångspunkten för repetition.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

Syfte

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.