&nbsp;
I v&aring;rt studium av svensk spr&aring;khistoria, studerade vi under h&ouml;sten bl.a. 1600-talslyriken. Den del av spr&aring;khistorien vi studerade d&aring;, var mer elitistisk, dvs. en form av svenska som v&auml;nde sig till en relativt h&ouml;gutbildad l&auml;sekrets. Det &auml;r nu dags att studera den mer folkliga delen av ber&auml;ttade historier. Det vi kallar folksagor och s&auml;gner.
I det gamla allmogesamh&auml;llet( bondesamh&auml;llet, dvs. den samh&auml;llsform som var den dominerande samh&auml;llsformen h&auml;r i Sverige en bit in p&aring; 1900-talet) var det vanligt att den &auml;ldre generationen, dvs. far- och morf&ouml;r&auml;ldragenerationen satt och ber&auml;ttade sagor och s&auml;gner. Det h&auml;r var i en tid l&aring;ngt innan det elektriska ljuset fanns. Under de m&ouml;rka vinterkv&auml;llarna samlades man framf&ouml;r brasan och i brasans sken ber&auml;ttade de gamla sina historier.. P&aring; den h&auml;r tiden var det vanligt att man bodde tre generationer i samma hush&aring;ll(far- och morf&ouml;r&auml;ldragenerationen). Den h&auml;r typen av ber&auml;ttande kallas&nbsp;muntlig tradering&nbsp;och den var den vanligaste ber&auml;ttarformen innan l&auml;s- och skrivkunnigheten blivit allm&auml;n.
Folksagornas syfte var att underh&aring;lla. De gjorde inte anspr&aring;k p&aring; att lyssnaren skulle tro p&aring; inneh&aring;llet. M&aring;nga folksagor &auml;r mycket gamla. Vissa har sina r&ouml;tter i vikingatiden eller &auml;nnu &auml;ldre tider. De har &nbsp;ber&auml;ttats fr&aring;n generation till generation under historiens g&aring;ng. Det s&auml;ger sig sj&auml;lvt att de f&ouml;r&auml;ndrats och moderniserats under s&aring; m&aring;nga hundratals &aring;r. Intressant &auml;r att det finns folksagor som blev upptecknade redan under 1600-talet. N&auml;r dessa blev &aring;terupptecknade under 1800-talet visade det sig att de n&auml;stan var identiska med 1600-talsuppteckningarna. Hur kan det komma sig? Att de &auml;r ganska of&ouml;r&auml;ndrade beror p&aring; dess speciella uppbyggnad. En folksaga bygger mycket av sin text p&aring; s.k. minnesformler. En minnesformel &auml;r bl.a. text som upprepar sig. Det finns &nbsp;ett antal olika sagotyper: Djursagor(fabler), undersagor, novellsagor, sagor om dumma j&auml;ttar, sk&auml;mtsagor, l&ouml;gnsagor och s.k. kedjesagor.En k&auml;nd folksaga &auml;r den om R&ouml;dluvan och vargen, en annan &auml;r den om Hans och Greta.
Det finns en speciell typ av folksaga som kallas de isl&auml;ndska sagorna. Saga p&aring; isl&auml;ndska&nbsp;avser egentligen historia. Dessa sagor ber&auml;ttar om hur Island blev till och om de f&ouml;rsta isl&auml;nningarna. Ber&auml;ttelserna upptecknades av bl.a. Snorre Sturlasson(p&aring; isl&auml;ndska Snorri Strurluson) p&aring; 1220-talet. Dessa uppteckningar l&aring;g ganska n&auml;ra h&auml;ndelserna tidsm&auml;ssigt(som mest 400 &aring;r ifr&aring;n till ca 50 &aring;r ifr&aring;n). Dessa isl&auml;ndska sagor brukar anses inneh&aring;lla ett stort m&aring;tt av historicitet( historisk trov&auml;rdighet), speciellt som en hel del av inneh&aring;llet bekr&auml;ftas av andra k&auml;llor, som t.ex. det engelska Beowulfkv&auml;det som finns i bevarade uppteckningar fr&aring;n 1000-talet. De isl&auml;ndska sagorna finns i bevarade uppteckningar fr&aring;n b&ouml;rjan av 1300-talet. Ett exemplar finns i Uppsala och kallas Codex Upsaliensis.
Intresset f&ouml;r att uppteckna folksagor och s&auml;gner &aring;teruppvaknade under 1800-talets romantiska vurm f&ouml;r den s.k. folkkulturen(allmogen/bondesamh&auml;llet).
&nbsp;Folksagornas syfte var, som sagt, att underh&aring;lla, medan s&auml;gnerna gjorde anspr&aring;k p&aring; att vara sanna. F&ouml;r att &ouml;ka trov&auml;rdigheten blev de flesta s&auml;gner geografiskt uppbundna. Man b&ouml;t namn p&aring; de geografiska ortsangivelser som fanns i s&auml;gnen, t.ex. en s&auml;gen som ber&auml;ttades h&auml;r i &Ouml;sthammar angav orter som t.ex. B&ouml;rstil&nbsp; eller H&ouml;khuvud som geografiska h&aring;llpunkter. Att man b&ouml;t ut de geografiska namnen &ouml;kade trov&auml;rdigheten hos lyssnaren.
Det finns m&aring;nga olika former av s&auml;gner:
1) Vandringss&auml;gner. Med detta menar man en s&auml;gen som har ber&auml;ttats, med liknande inneh&aring;ll, p&aring; flera olika orter i Sverige. I dessa s&auml;gentyper b&ouml;t man ut ortsnamnen och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven personnamnen, t.ex. "En bekant till mig i H&ouml;khuvud ber&auml;ttade....." Att man b&ouml;t ut person- och ortnamnen beror p&aring; att svensken p&aring; den tiden hade ganska vaga kunskaper om Sveriges geografi. Hade man t.ex. sagt att "En bekant till mig i Askersund ber&auml;ttade...." hade &aring;h&ouml;raren f&ouml;rmodligen f&ouml;rlorat intresset och slutat lyssna.
2) F&ouml;rklarande s&auml;gner. Med detta avses en s&auml;gen som f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;rklara n&aring;got, t.ex. varf&ouml;r det ligger ett j&auml;ttestort stenblock mitt i en &aring;ker, eller varf&ouml;r naturen ser ut p&aring; ett visst s&auml;tt.
3) Pedagogiska s&auml;gner. Dessa f&ouml;rs&ouml;ker fostra och skydda barnen fr&aring;n olika typer av faror, s om t.ex. brunnsgubben eller skogsr&aring;et.
4) Historiska s&auml;gner &auml;r s&auml;gner som ber&auml;ttar om n&aring;got som h&auml;nt, t.ex. hur man tagit n&aring;got fr&aring;n trollen och sedan sk&auml;nkt detta till kyrkan.
5) Memorat. Med Memorat menas en s&auml;gen som s&auml;gs vara sj&auml;lvupplevd. Vanligtvis handlar det om en &ouml;vernaturlig h&auml;ndelse.
I m&aring;nga s&auml;gner blandas de olika s&auml;gentyperna in i historien. Det &auml;r lite vandringss&auml;gen d&auml;r och lite Memorat d&auml;r och lite f&ouml;rklarande s&auml;gen d&auml;r. Allt i en salig mix.
N&auml;r det g&auml;ller trov&auml;rdigheten hos en s&auml;gen kan man ibland om man skalar bort troll och &ouml;vernaturligheter finna ett uns av sanning. F&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan arbetade jag med ett forskningsuppdrag. Uppdraget gick ut p&aring; att excerpera(sammanst&auml;lla) en f&ouml;rsamlings kyrkor&auml;kenskaper fr&aring;n 1592 - b&ouml;rjan av 1700-talet. Vid genomg&aring;ngen hittade jag en anteckning om att en bonde pantsatt en silverbrudkrona hos kyrkan p&aring; 1600-talet. Kyrkan betalade 80 daler silvermynt till bonden. En p&aring; den tiden mycket stor summa. Anteckningen gjorde mig intresserad, s&aring; jag kontaktade bondens nutida &auml;ttlingar. N&auml;r jag fr&aring;gade dem om de visste n&aring;got om detta svarade de att de hade noll koll. De dom d&auml;remot kom ih&aring;g var att deras gammelfarfar hade ber&auml;ttat om hur en f&ouml;rfader tagit en brudkrona fr&aring;n trollen. Den kronan sk&auml;nkte han sedan till f&ouml;rsamlingen. Naturligtvis hade de inte trott p&aring; ett ord av vad deras gammelfarfar ber&auml;ttat, s&aring; det var med stor f&ouml;rv&aring;ning de mottog min information om att en av deras f&ouml;rf&auml;der hade pantsatt en brudkrona hos f&ouml;rsamlingen.
Uppgifter: Ni kommer att f&aring; n&aring;gra folksagor att l&auml;sa: 1) Pojken som &aring;t i kapp med j&auml;tten, 2) De tre storgummorna, 3) Pojken med fiolen. Fundera p&aring; om det finns n&aring;gon sensmoral i dessa sagor. B&ouml;rja med att ta reda p&aring; vad som menas med sensmoral.
&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Ni skall ocks&aring; l&auml;sa n&aring;gra olika s&auml;gner: Dr&auml;ngen red iv&auml;g med trollens dryckesb&auml;gare och Karlen red &ouml;ver &aring;krarna med dryckeshornet. Dessa tv&aring; s&auml;genuppteckningar skall ni j&auml;mf&ouml;ra med min upptecknade variant av Trollens brudkrona(ni f&aring;r utskrivna texter). Analysera dessa tre varianter. Vad finns det f&ouml;r likheter? Vad skiljer dem &aring;t?
N&auml;r ni &auml;r f&auml;rdiga med dessa uppgifter l&auml;ser ni i Svenska folksagor sid. 19-21(R&auml;vens motg&aring;ngar), sid.146-148(Den kloka torparedottern). F&ouml;rs&ouml;k att g&ouml;ra en sammanfattning av dessa sagor.
Avslutningsvis skall ni beskriva vad som &auml;r karakt&auml;ristiskt f&ouml;r de olika sagoformerna(djursagor, undersagor, novellsagor och sk&auml;mtsagor). I boken Svenska folksagor hittar ni n&aring;gra korta definitioner p&aring; sid. 9-10. Kolla &auml;ven p&aring; Google och de definitioner ni hittar d&auml;r.
Vi arbetar med detta omr&aring;de fram till den 15/2 d&aring; vi avslutar med ett prov p&aring; detta.
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Sanning, saga, sägen

Matriser i planeringen

Uppgifter