Hållbar utveckling VT17

"En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". (Brundtlandkommissionen 1987)

 

Konkretisering

Vi ska under detta ämnesövergripande samarbete mellan biologi, kemi, geografi, samhällskunskap och religion jobba med hållbar utveckling. Målet är att ni elever ska förstå vad en hållbar utveckling innebär. Vad som görs för att uppnå en hållbar utveckling, varför det är viktigt och vad in kan göra för bidra till detta.

Undervisning/arbetssätt

Arbetet med hållbar utveckling kommer ske enskilt. Inledningsvis kommer vi att samtala på ett övergripande plan kring begreppet hållbar utveckling och vad som görs och kan göras på global, nationell och individnivå för att nå detta. Vi kommer delvis att utgå från de samtal och diskussioner som fördes vid besöket på Ihre natur- och kulturskola. Arbetet kommer sedan att utgå från de globala hållbarhetsmålen och de nationella miljömålen och där uppgiften blir att fördjupa sig i några av dessa och komma med förslag på hur man som elev kan bidra till att nås.

Bedömning

Bedömningen av era kunskaper och förmågor kommer att ske fortlöpande under arbetets gång samt efter att arbetet är avslutat. Det som kommer att bedömas är följande:

• Ämneskunskaper
• Förmågan att resonera kring vad hållbar utveckling är och ger förslag på hur det uppnås utifrån perspektiven ekologiskt, ekonomiskt och socialt och vilka konsekvenserna annars blir.
• Förmågan att använda ämnesrelevanta begrepp.
• Förmågan att söka information och att förhålla sig källkritiskt till denna.

Läroplansmål

Läroplan

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.