Filifjonkornas grovplanering vt 2017

Vi känner oss väl motiverade att fortsätta med höstens tema ”Tillsammans” eftersom vi har sett resultat. Tröskeln till att begära hjälp har blivit lägre, barnens förmåga att se den andres behov har växt, ”hjälpviljan” har ökat. Vi upplever att barnens välvilja för gruppens välmående har blivit tydligare.

Barnens spirande teaterverksamhet som fick sin början under hösten har getts mera utrymme. Nu har ”Pomperipossa” flyttat in hos oss. Under våra regelbundna skogsbesök kommer vi enligt önskemål att forska om småkrypens liv och leverne. Skogsbeståndet ska vi också titta närmare på.

Tillsammans

Med – tillsammans med någon, delaktig i något; känsla – något man upplever eller känner.

Medkänsla – förmåga att kunna leva sig in i en annans situation och förstå hur andra har det, d.v.s. något man känner, upplever och är delaktig i. En känsla eller upplevelse tillsammans med någon. God självkänsla och trygghet ökar den empatiska förmågan. Språk- och lekutvecklingen spelar också en viktig roll i sammanhanget.

Det är viktigt att få hjälpa till att rätta till, d.v.s. ta konsekvenser av ”det som gick snett, att göra förlåt”. Att barnet ges en möjlighet att gottgöra och ta ansvar för sina egna handlingar i motsats till det mekaniskt sagda ordet ”förlåt”. Här är vår roll att vägleda och ställa krav som barnet är moget för, inte ge färdiga lösningar utan tillfälle att tänka efter.

Möts barnet av vår empati och respekt, ökar det barnets trygghet, tro och förståelse för sin egen person. Att ladda barnen med goda egenskaper, stärka och bekräfta deras egen drivkraft till medkänsla och inlevelse hjälper dem att fungera för det gemensamma samtidigt som de kommer att klara sig ensamma.

Läroplansmål

Läroplan

• Förundervisningen har sin grund isamhällets demokratiska värderingar. Den ska beakta varje människas egenvärde och rätt till frihet och integritet, omsorg om medmänniskan och naturen, jämställdhet mellan könen, tolerans och alla människors lika värde. I en hälsosam miljö och i en trygg atmosfär ska barnet beredas möjlighet till utveckling genom lek och lärande.
• Förundervisningen ska beakta att barndomstiden har ett värde i sig och verka för att barnet får växa upp i en stabil och glädjefylld miljö som präglas av tilltro till framtiden.
• Förundervisningen ska beakta alla barns rätt till delaktighet och till en inspirerande och utvecklande uppväxt. Verksamhetens aktiviteter ska fortlöpande utvärderas utgående från ett normkritiskt perspektiv vad gäller flickors och pojkars möjligheter att utvecklas utan traditionella och stereotypa könsmönster.
• Förundervisningen ska bereda barnet möjlighet att mogna utifrån sina egna förutsättningar och förebereda barnet för livet. Barnomsorgen ska i nära samarbete med hemmet och grundskolan verka för att övergången mellan stadierna blir så smidig som möjligt för barnet och familjen.
• Förundervisningen ska bereda gynnsamma förutsättningar för barnets allsidiga utveckling, känslomässigt, socialt, fysiskt och lärandemässigt. I de fall eventuella svårigheter uppmärksammas ska särskilt stöd till utveckling erbjudas. Barnomsorgslagen ger rätt till specialbarnomsorg för barn i den omfattning det finns ett behov av det. Alla barn ska, utgående från sina förutsättningar, få positiva erfarenheter och upplevelser av lärande så att deras självkänsla stärks.
• Förundervisningen ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att utveckla intressen och färdigheter utan begränsande könsroller
• Lekens obestridliga egenvärde samt dess betydelse för barnets välbefinnande, utveckling och lärande ska beaktas i all planering av verksamheten.
• Ett rikt och varierat utbud av lekmöjligheter, god omsorg om barnet, fostran och lärande ska tillsammans utgöra en helhet i förundervisningen. Den ska vara upplagd så att barnet blir medvetet om sitt eget lärande och att det är lustfyllt att lära sig nya saker.
• Tillräcklig tid och utrymme för lekens alla olika former t.e.x. ensamleken, den gemensamma rolleken, den spontana fria leken, byggoch konstruktionsleken och den vuxenledda leken ska finnas med i förundervisningens upplägg.
• Tilliten till barnets egen förmåga att lära ska utvecklas och deras uppfattning om sig själva som personer med inflytande på sin tillvaro ska stärkas. Förundervisningen ska bevara nyfikenheten, glädjen och entusiasmen för att lära sig nya saker. Lärandet ska bygga på barnets tidigare erfarenheter. Barnet ska i samverkan med andra utveckla sina kunskaper och färdigheter.
• Arbetssättetska präglas av barnens egen aktivitet och vara utforskande, experimenterande och problemlösande till sin karaktär. Barnen ska enligt förmåga delta i planeringen och organiserandet av arbetet. De vuxna har rollen av handledare och ansvariga planerare av verksamheten.
• I förundervisningen ska barnets förmågor, möjligheter och intressen utgöra grunden för planeringen. Alla barn har rätt att känna glädje och entusiasm, bli accepterade och beredas möjlighet att lyckas. Därför ska varje barns personlighet och särskilda strategier för lärande uppmärksammas och beaktas.
• Varje barn ska få tillräckligt stöd försitt växande och lärande. Om behov av särskilt stöd uppmärksammas så ska stödåtgärder sättas till utan onödigt dröjsmål.
• Barnets aktiva kunskapssökande och naturliga nyfikenhet ska uppmuntras. De egna erfarenheterna och närmiljön är utgångspunkten för inlärningen. Barnet behöver få god tid och goda möjligheter att utforska, reflektera och pröva sig fram genom ett undersökande förhållningssätt. Det behöver också tillräcklig tid att dröja kvar i, upprepa och glädjas åt erövrade färdigheter.
• Barnet ska i enlighet med sina utvecklingsmässiga förutsättningar lära sig att lyssna, koncentrera sig, följa instruktioner, förstå regler och gränser, söka en lösning på konflikter och ta ansvar för sina egna handlingar och för samvaron i barngruppen. Barnet ska ha möjlighet att enligt förmåga ta till sig baskunskaper och färdigheter från förundervisningens olika ämnesområden och ges möjlighet att påverka undervisningens innehåll och arbetssätt, som på så sätt blir meningsfullt för barnet.
• Flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
• Alla vuxna i barnomsorgen ska vara väl förtrogna med förundervisningens grundläggande värden, mål och uppgifter och planera verksamheten i samklang med dessa.
• Den barnträdgårdslärare som ansvarar för planeringen av förundervisningen ansvarar också för att arbetet sker i enlighet med Grunderna för förundervisningen och ska se till att alla vuxna i daghemmet känner till dessa. Varje medarbetare har också ett eget ansvar att informera sig om och följa de normer och värden som detta dokument fastslår.
• De övriga vuxna i barnomsorgen ska vara bekanta med vad det innebär att göra en barnkonsekvensanalys när man fattar beslut som rör verksamheten, det vill säga hur man genom att beakta såväl det den vuxnes barnperspektiv som det berörda barnets eget perspektiv, försäkrar att principen om ”barnets bästa” beaktas.
• En fortlöpande diskussion i arbetsgemenskapen och med barnets vårdnadshavare är nödvändig för att medvetandegöra de värderingar och de etiska och pedagogiska principer som den gemensamma fostrarrollen ska ha som grund.
• De vuxna ska vara lyhörda för barnets perspektiv och uppmuntra alla flickor och pojkar till att vara aktiva kunskapssökare.
• De vuxna ska stödja barnens gemenskap då uppgifter ska lösas och då uppmuntra till respekt och tolerans för olika synsätt. De vuxna ska aktivt motverka att något barn behandlas sårande eller blir utanför gemenskapen.
• De vuxna ska ge stöd, inspirera, utmana och uppmuntra barnets vilja att fortsätta lärandet på nya oväntade vägar. De ska visa intresse för flickornas och pojkarnas känslor, tankar och lekar och ska hjälpa dem att bli medvetna om på vilket sätt de lär och att de kan påverka sitt eget lärande.
• De vuxna ska vara goda förebilder för barnet och ha en vägledande roll, sätta upp nödvändiga gränser och ställa utvecklingsmässigt anpassade krav.
• De vuxna ska ha kunskap om genusfrågor och ha ett medvetet förhållningssätt som aktivt verkar för jämställdhet mellan pojkar och flickor.
• Leken ska ha en central plats i all barnomsorgsverksamhet. Leken ger tillfredsställelse, glädje och nöje.
• Att bereda alla barn möjligheter till bra lek såväl inomhus som utomhus främjar deras utvecklingsmöjligheter både socialt, fysiskt samt känslo och tankemässigt.
• Barnet utforskar sin omvärld och bearbetar intryck och erfarenheter genom lek. I låtsasleken utvecklar det sin sociala och empatiska förmåga. I leken upptäcker barnet sig själv, sina förmågor och intressen.
• Förmågan att leka och fantisera är en förutsättning för abstrakt problemlösning, t.e.x. inom matematiken och i lekens samspel utvecklas språk och begreppsbildning. En lekfull inställning främjar kreativitet och uppfinningsrikedom.
• Leken ska alltid vara förundervisningens främsta pedagogiska metod. Lek är ju inte detsamma som lärande, men det finns en lekdimension i lärandet och en lärandedimension i leken.
• Den pedagogiska miljön är den helhet som utgörs av den fysiska, psykiska, sociala, inlärningsmässiga och emotionella miljö som förundervisningen verkar i.
• Miljön ska främja god psykisk och fysisk hälsa, trygghet, glädje och lugn och ro. Både inomhusoch utomhusmiljön ska inbjuda till aktiv kreativ lek och väcka och stödja barnets nyfikenhet och vilja att lära.
• Den språkliga miljön ska vara berikande och möjliggöra en dialog där alla barn deltar. Alla vuxna på daghemmet har en viktig roll som goda språkliga förebilder.
• Den fysiska miljön ska vara estetiskt tilltalande. Tillräckligt med leksaker, spel, pedagogisk utrustning och arbetsmaterial samt redskap och verktyg som tilltalar barn med olika intressen ska finnas tillgängligt.
• Förundervisningen ska planerasså att barnet hinner befästa och glädjas åt nya kunskaper och att de får tid till att reflektera över vad de har upplevt.
• Miljön i förundervisningen ska präglas av lugn och planeringen ska ge tidsmässigt svängrum för barnets pågående aktiviteter. Dagen ska också innehålla tid för vila och utrymme för barnets egna tankar.
• I den pedagogiska miljön ingår också det närsamhället har att erbjuda. Naturen, kulturlandskapet, samhället och barnens hemmiljö ingår även i denna.
• Social och emotionell fostran har som mål att varje flicka och pojke ska sätta ord på och förstå sina egna känslor och samtidigt ta hänsyn till varandra. Målet är att barnet ska fungera i grupp, utvecklas mot att kunna styra de egna impulserna. De vuxna ska aktivt vägleda barnet i daghemmets alla vardagssituationer så att det lär sig samspela med andra.
• Barnet ska lära sig om sina rättigheter och om hur man bevarar sin integritet i olika sammanhang. Förundervisningen ska stärka barnets självkänsla och uppmuntra barnet att säga nej till sådant det upplever som orättvist och sårande.
• Målet för barnets sociala utveckling är att barnet kan anpassa sig till gruppens rutiner och regler, visa självständighet i vardagliga aktiviteter som måltider, hygien och påklädning och ta vara på sina tillhörigheter. I kontakten med andra barn betonas förmågan att i leken utveckla vänskap med andra barn, dela på saker och lösa konflikter på ett bra sätt. Barnet ska vägledas till att följa reglerna i spel och lekar.
• Målet är att barnet ska kunna koncentera sig och slutföra de uppgifter det får, hantera besvikelser utan att förstöra för sig själv och de andra barnen.
• Förundervisningen innefattar all den pedagogiska verksamhet i daghemsverksamheten som medvetet och målinriktat stöder barnets utveckling och lärande.
• Förundervisningen ska utnyttja alla vardagsrutiner till att stödja och utveckla barnets kunskaper och färdigheter inom de ämnesinriktningar som anknyter till den aktuella situationen. Arbetsmetoderna som används ska ge barnet möjlighet att använda alla sina sinnen i lärandet
• Barnets delaktighet är viktigt för att arbetet ska upplevas som intressant och meningsfullt. Efter att tema arbetet utförts ska barn och vuxna tillsammans utvärdera den gemensamma processen och resultatet av arbetet. Detta är ett sätt för barnet att bli medvetna om sitt eget lärande och om gruppens gemensamma resultat.
• De vuxna ska använda mångskiftande arbetsmetoder för att på så sätt ge barnet en mångfald av erfarenheter. Arbetet ska organiseras så att barnen får uppleva lärandet praktiskt och konkret.
• Samspelet mellan de vuxnas kunskaper och erfarenheter och barnets nyfikenhet och leklust är kärnan i lärandeprocessen.
• att man lyssnar på varandra och övar att samtala med turtagning
• samlingar där alla flickor och pojkar vågar berätta och uttrycka sin mening
• ett bra och stödjande samtalsklimat i samlingen där alla barn får övning i att uttrycka sig sammanhängande och förståeligt
• att en lugn stämning råder så att varje barn får tid och möjlighet att utveckla sitt tänkande, sitt ordförråd, sitt språk och sina berättelser
• att både pojkar och flickor uppmuntras att använda språket till att uttrycka känslor med och till att samspela socialt med andra
• glädjen och värdet i den gemensamma sagoskatten och i de nya och gamla berättelserna
• det skrivna ordet i olika sammanhang som kan väcka den egna lusten att lära sig läsa och skriva
• att utveckla sin språkliga medvetenhet genom lek och sång, rim och ramsor och rörelselekar
• att skrivet språk är tal nedtecknat på papper
• att upptäcka meningen med skriftspråk med hjälp av skrivande och läsande på låtsas. Detta kan senare inspirera till ett mera utvecklat skrivande och läsande om barnet har mognad och intresse för det
• att undersöka texter och uppmärksamma de grundläggande strukturerna i dessa
• att upptäcka enkla matematiska fenomen i vardagen
• att sätta ord på matematiska tankar, argumentera för dem i en atmosfär där alla lyssnar och intresserar sig för varandras förslag till lösningar på problem
• att matematik är användbart i vardagen och därför är det meningsfullt att aktivt matematisera
• att alla flickor och pojkar får uppgifter de kan lösa så att de får en positiv attityd till matematik och ett gott självförtroende som problemlösare
• grundläggande matematiska begrepp så som lägga ihop, ta bort, dela, mer, mindre osv.
• rikliga övningstillfällen att stärka taluppfattningen i talområdet 0-10, samt ordningstalen upp till tio
• att upptäcka och benämna enkla former i den vardagliga omgivningen
• att praktiskt jämföra, mäta och väga olika saker i omgivningen, få lära sig orden som beskriver detta och få tillfälle att berätta om sina erfarenheter
• att i samtal få reflektera över begrepp om tiden, t.e.x. morgon och kväll, lång tid och kort tid, länge sedan, idag, i morgon i förrgår och så vidare
• grundläggande trafikkunskap så att barnen får grunderna till ett säkert sätt fungera i samspel med trafiken i närsamhället
• rikliga möjligheter att uppleva, förundra sig över och glädjas åt naturen genom utflykter med lek i det fria
• det som händer med växter och djur i närmiljöns årstidsväxlingar
• återkommande observationer, experiment och temainriktade undersökningsprojekt som kan lära barnet att förstå det ekologiska kretsloppet i naturen
• hur man tar ett positivt miljöansvar för en hållbar utveckling som är lämplig för barnets ålder
• att upptäcka de fysikaliska och kemiska fenomen som omger oss i vardagen
• att få fundera över skillnaden mellan ont och gott, om god vilja och mod, om hederlighet, rättvisa, tolerans och förlåtelse
• att utveckla goda umgängesvanor
• konfliktlösning
• att det finns en mångfald livsåskådningar
• hur man firar högtider i olika kulturer
• att man kan främja sin hälsa genom goda vanor
• sådana vardagliga aktiviteter som uppmuntrar det naturliga rörelsebehovet och som ger självtillit till den egna kroppen
• aktiviteter som utvecklar grovmotorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning
• aktiviteter som utvecklar rytm och balansförmågan
• verksamheter som växlar mellan aktivitet och vila
• det åländska kulturarvet och hembygdens traditionella sätt att fira helger och högtider på
• den kulturella mångfalden i vårt samhälle så att respekt utvecklas för människor från andra kulturer
• den del av kulturutbudet i samhället som riktar sig till barnet
• berättelser om hur människorna levde förr t.e.x. hur moroch farföräldrarna hade det så att ett tidsperspektiv förs in i barnets uppfattning om omvärlden
• rikliga tillfällen att utveckla kreativiteten och att fritt de få uttrycka sina tankar och känslor i bild
• att få uttrycka sig mångsidigt, pröva många olika material och färger
• att inspireras att återanvända material
• övningar som utmanar den finmotoriska utvecklingen
• tillfällen att upptäcka och njuta av konsten i närsamhället
• samtal om att värdesätta egna och andras arbeten
• att det är värdefullt att arbeta självständigt och uthålligt
• sångarglädje som ger ett gott självförtroende på sången och rytmens område
• den gemensamma sångskatten så att barnet känner igen text och melodi till både inhemska traditionella sånger och sånger från hela världen
• att använda rytminstrument och att utforska ljudvärlden omkring sig
• att få röra sig till musik och lära sig några traditionella sånglekar
• att få upplevelser och erfarenheter genom dramalek där alla sinnen engageras