Svampens pedagogiska planering för naturvetenskap och teknik VT17

"Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan" (Thulin, 2011).

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Enligt Harlen (1996) utvecklar barnen sin förmåga att förstå omvärlden genom att studera naturvetenskap. Men för att detta ska bli möjligt måste barnen få tillgång till ett begreppsförråd som kan hjälpa dem att knyta ihop deras erfarenheter. Att arbeta med naturvetenskap är av stor vikt dels för att tekniken tar mer och mer plats i vårt samhälle och berör många områden i våra liv. Dels bidrar arbete med naturvetenskap, genom att få undersöka, ställa hypoteser och dra slutsatser, till att barnen lär sig vara kritiska till många s.k. sanningar tills de själva har prövat dem.

Vi intervjuar barnen för att få en djupare inblick i deras förförståelse.

Vad? Vad vill barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av, vilka kunskaper har de? Vad ska vi undervisa om?

Under fokusområdet matematik kunde vi se att barnen visade stort intresse för olika slags experiment med vatten, att ställa hypoteser och dra slutsatser. Vi vill bygga vidare på detta med ett tillägg av begrepp samt en större tydlighet kring experimentens utgång - varför det blir som det blir. 

Uppstart vecka 16: Vi tittar på filmerna från vattenexperimentet under matematikområdet. Den här gången lyfter vi begreppet vattenmolekyl; vad händer med vattenmolekylerna när vattnet är kallt, ljummet eller varmt? Vi leker "Kom alla mina molekyler", där barnen får erfara hur molekyler är ihopsatta.

Undervisning 1 vecka 17: Vattenmolekyler. Vi gör vattenexperimentet med brustabletter och vatten i olika temperatur. Vi tydliggör begreppet vattenmolekyl, och vi vill utveckla barnens förståelse för hur vattenmolekyler behöver olika mycket plats beroende på temperatur.

Undervisning 2 vecka 17: Densitet. Under detta undervisningstillfälle vill vi tydliggöra begreppet densitet, att vätskor har olika vikt - olika densitet, med hjälp av ingredienser som finns i köket (sirap, saft, grädde, matolja). Varför häller vi vätskorna i en viss ordning? Vad händer om vi till exempel börjar med matoljan (hypotes)?

Undervisning 3 vecka 18: Densitet - Flyta eller sjunka. Vi gör experimentet "Flyta eller sjunka". Vi vill utveckla barnens förståelse för att en del föremål sjunker och andra flyter, att föremål kan ha större densitet än vatten.

Undervisning 4 vecka 19: Ytspänning. Vi gör experimentet "Droppars skinn" från Tiggy Testar. Vi tydliggör begreppet ytspänning. (Se http://urplay.se/program/173790-tiggy-testar-droppars-skinn).

Undervisning 5 vecka 19: Ytspänning hos såpbubblor. Vi gör en seg såpbubblelösning och formar blåsverktyg i olika former. Vi undersöker former, färger, och hur diskmedel minskar ytspänningen på vattnet.

Utvärdering vecka 20. 

Under utbildningen kommer barnen utifrån intresse vara med och utforma och utforska vårt "IKT-rum" i sagoskogen. Där finns vår kub, green screen, projektor, högtalare tillgängligt för olika former av digitalt och tekniskt undersökande.

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Vi kommer att dela in oss i mindre grupper (Myrorna och Igelkottarna). Utifrån beprövad erfarenhet har det visat sig lättare att hålla barnens intresse vid liv och varje barn får också större talutrymme.

Skolverket skriver: "För att möjliggöra lekar där det går att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, kan man behöva fundera på vad det är man vill att barnen ska lära sig genom leken utifrån läroplanens mål och intentioner. Vuxnas närvaro i leken kan bidra till att samspel och utforskande blir spännande och meningsfulla upplevelser där naturvetenskapliga eller tekniska begrepp sätts samman med konkreta upplevelser" (https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214762!/forskoledidaktik-med-fokus-pa-naturvetenskap-och-teknik.pdf).

Vi kommer fokusera mycket på dialogen, att sätta ord på det vi gör och det som händer. Lyssna på barnen och gå vidare utifrån deras funderingar. På så sätt får de också delaktighet och inflytande över undervisningen. Susanne Thulin ("Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan 2011) skriver om vikten av att sätta ord på det man gör. Vi måste prata om naturvetenskap, tekniska processer och använda rätt begrepp för att göra lärandeobjektet synligt för barnen. Thulin menar att barnen lämnas åt eget sökande efter mening när vi pedagoger iscensätter aktiviteter och enbart ställer öppna frågor. För att hjälpa barnen att dra slutsatser måste vi i dessa sammanhang sätta ord på händelser, enkla tekniska processer och uppfinningar. Det är också väsentligt att barnens frågor besvaras för att hålla deras nyfikenhet vid liv. Vi måste därefter vidga barnens vyer och utveckla deras språkbruk, vilket är de redskap barnen behöver för att förstå naturvetenskapliga fenomen. 

Skolverket skriver: "Att ge barnen möjlighet att dokumentera sina lärandeprocesser tillsammans med andra barn och vuxna genom att fotografera, filma, rita eller skriva symboler, bidrar till att de kan börja observera sitt förändrade kunnande. De blir då delaktiga i sin egen lärandeprocess" (s. 5).

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer under tiden och undervisningssituationer. 
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området. 
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det. 
• Vi lägger ut det  vi gjort på unikum för att få föräldrarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,