De fem världsreligionerna

De fem världsreligionerna
Judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism

Planering för arbetsområdet Världsreligionerna, årskurs 6

Under vårterminen kommer vi att arbeta med arbetsområdet Världsreligionerna - Kristendom, Islam, Judendom, Hinduism och Buddism i ämnet religionskunskap. Vi kommer också att prata om etik och moral, vad som är rätt och orätt och ha diskussioner kring detta. 

Vi kommer att se filmer, läsa texter och ha mycket diskussioner och samtal kring religionerna.  

 

Följande centrala innehåll ligger till grund för arbetsområdet

I arbetsområdet Världsreligionerna ska du få möjlighet att utveckla dina kunskaper om:

- Heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna

- Samband mellan religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna

- Att kunna föra resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott

Arbetssätt

• Diskutera i grupp
• Läsa 
• Instuderingsfrågor
• Söka fakta på internet
• Titta på film
• Skriftligt prov/läxförhör

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Uppgifter

PowerPoint om Hinduismen

Hinduismen.pptx