Naturkunskap- Fotosyntes och cellandning

Fotosyntesen och cellandningen är några av de livsviktiga processer som vi har omkring oss. Naturvetenskap går primärt ut på att förstå och under detta arbete ska vi lyfta fram detta karaktärsdrag. Vi tror att förståelse ger en inre tillfredsställelse och stimulerar till fortsatt lärande, oavsett om man är barn eller vuxen, novis eller expert.

Syfte med arbetsområdet.

 Att skapa kunskap och förståelse för några av de livsviktiga processer som sker runtomkring oss.

Att kunna analysera och argumentera för olika konsekvenser för om processerna eller balansen rubbas i våra ekosystem.

Det här kommer du få lära dig mer om.

• Fotosyntes och cellandning, vad är det och när sker dessa processer?
• Hur det kommer sig att växter växer och vart kommer växtmaterialet ifrån?
• Varför solen eller ljus är viktigt för allt liv på vår planet.
• Atomer, molekyler och det periodiska systemet samt några av de vanligaste grundämnena.
• Hur olika experiment genomförs och vad som krävs för att det ska vara "reproducerbart".
• Hur man genomför och dokumenterar enkla fältstudier.
• Olika vanliga blommor och träd i närmiljön.
• Blommans olika delar ex: rot, stjälk, blad, kronblad, foderblad, ståndare och pistill.
• Olika naturvetenskapliga begrepp ex: pollinering, fotosyntes.
• Carl von Linné, vem han var och varför han är känd.

Så här kommer vi att arbeta:

• Gå ut i skogen för att titta på och undersöka olika blommor (fältstudier).
• Dokumentera (skriva och rita) våra fältstudier.
• Diskutera olika sätt att dela in blommor och växter.
• Skapa egna presentationer om fotosyntes.
• Utföra olika experiment där vi testar fotosyntesen.
• Se filmer, samtala, diskutera och argumentera.

När vi är klara med arbetsområdet ska du veta:

• att växter på dagen tar upp koldioxid från luften. Detta ämne och vatten från jorden transporteras till växtens gröna delar. Där omvandlas koldioxid och vatten med hjälp av energi från solen till socker och syre. Omvandlingen kallas fotosyntes och kan skrivas så här: koldioxid + vatten ––> socker + syre Solenergin binds i sockret. Växterna behöver denna energi för att leva och växa.
• att den materia som växten tar upp från luften (koldioxid) och marken (vatten och mineralämnen) också gör att växten tillväxer. Socker från fotosyntesen kan exempelvis omvandlas till cellulosa i ved.
• att fotosyntesen är växternas enda sätt att skaffa sig energi. Den energi som finns lagrad i växter är den enda energikällan för växtätande djur. Utan växter så kan inga djur leva – ej heller människan! Men växter kan leva utan djur.
• att energin i olja, kol och gas kommer från forna tiders fotosyntes.
• att växter utbyter syre och koldioxid med den omgivande luften och hur detta sker på dagen och på natten.
• att Carl von Linné var den som lade grunden för systemet som grupperar växter och djur.
• blommans olika delar ex: rot, stjälk, blad, kronblad, foderblad, ståndare och pistill.
• olika naturvetenskapliga begrepp som hör till området.

Så här kommer vi bedöma dig:

Du visar att du nått våra mål genom att:

• du är aktiv på lektionerna och deltar i diskussionerna samt använder naturvetenskapliga begrepp.
• du dokumenterar dina fältstudier.
• du kan visa och namnge blommans delar samt kan namnge minst fem blommor.
• du och en kompis gör en valfri presentation om fotosyntesen.
• du kan berätta något om Carl von Linné.

Läroplansmål

Syfte

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.