Stormaktstiden: Gustav, Kristina, Axel, Gustav, Karl, Karl, Gustav

Vi kommer att läsa om en mycket rik period i svensk historia. En historia som främst är inriktad på kungar, slag och erövringar. Sverige var en gång en stormakt i Europa och det har satt spår i vår nutid i form av vår nationalsång, statyer, gatunamn mm.

Förmågor - Vad ska vi utveckla för förmågor?

Förmåga - Det är vad vi ska lära oss och det vi ska kunna efter avslutad kurs.

 

Rent Konkret - Vad ska jag kunna och känna till

Du ska:

veta vilket århundrade Stormaktstiden var

veta hur det gick till när Sverige blev en stormakt

känna till våra regenter under den tiden

känna till hur Sveriges karta förändrades under den här tiden

känna till hur folket levde

känna till om häxprocesserna under 1600-talet

kunna tolka och visa spår av stormaktstid i vår nutid

kunna förklara begrepp som är kopplade till ämnesområdet

Hur ska jag lära mig ?

Genom att läsa faktatexter, titta på filmer, diskutera och fundera.

Hur bedöms mina kunskaper? 

Läraren kommer att:

- lyssna på hur du förklarar och deltar i diskussioner

- se hur du redovisar skriftliga arbetsuppgifter

 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.